Inlägg

Vårgenomgång av bisamhället – steg för steg

Biodlare arbetar med bikupa

Vårgenomgången är årets första riktiga kontroll inne i bikupan.

Efter en lång vinter vill biodlaren få svar på några avgörande frågor: Har samhället tillräckligt med foder? Fungerar drottningen? Finns friskt yngel? Hur starkt är samhället – och finns det tecken på sjukdom eller andra problem?

Det är lätt att bli ivrig och vilja gå igenom varje ram så fort bina börjar flyga. Men en bra vårgenomgång handlar inte om att hålla kupan öppen länge. Den handlar om att snabbt och systematiskt kontrollera det som verkligen betyder något.

Biodlarnas utbildningsmaterial rekommenderar vårinspektion när temperaturen ligger omkring 10–12 °C i skuggan, och andra svenska råd anger ungefär 12 °C, soligt och vindstilla som lämpliga förutsättningar. (biodlarna.se)

Här går vi igenom vårgenomgången steg för steg.

Vad är en vårgenomgång?

Vårgenomgången är den första mer noggranna inspektionen av bisamhället efter vintern.

Under vintern har biodlaren framför allt kontrollerat kupan utifrån genom att:

  • följa rensningsflygningen
  • hålla flustret öppet
  • känna på kupans vikt
  • kontrollera att tak och kupa står stadigt

Nu får man för första gången möjlighet att se hur samhället faktiskt har klarat övervintringen.

De viktigaste sakerna att bedöma är:

foder → yngel → drottning → samhällsstyrka → bihälsa.

Det ligger också nära Biodlarnas bihälsoråd för vårträffen, där just foder, pollen, vatten, yngel, drottning och sjukdomstecken ingår i bedömningen. (biodlarna.se)

När ska vårgenomgången göras?

Det finns inget perfekt datum för hela Sverige.

I södra Sverige kan en lämplig dag komma betydligt tidigare än i norra Sverige. Dessutom kan våren skilja flera veckor mellan olika år.

Biodlarnas utbildningsmaterial anger omkring 10–12 °C i skuggan som lämplig temperatur för vårinspektionen. (biodlarna.se)

Ett annat svenskt riktmärke är ungefär:

  • 12 °C i skuggan
  • soligt
  • vindstilla

för den mer fullständiga vårundersökningen. (goteborg.biodlarna.se)

Men använd sunt förnuft.

12 °C i kall blåst är inte samma sak som 12 °C i varm vårsol och lä.

Vänta inte på ett kalenderdatum

Äldre biodlingsråd anger ibland exempelvis:

1 maj

som riktmärke.

Men samma material konstaterar samtidigt att vårundersökningen vissa år kan göras redan omkring 1 april. (goteborg.biodlarna.se)

Det viktiga är alltså:

väder + samhällsaktivitet + geografiskt läge.

Inte datumet.

Förbered allt innan kupan öppnas

En vårgenomgång ska gärna gå snabbt.

Ha därför utrustningen klar innan locket lyfts.

Du kan behöva:

  • skyddskläder
  • kupkniv
  • rökpust
  • anteckningar eller bigårdsjournal
  • rena reservramar
  • eventuell foderram eller foderdeg
  • material för att rengöra eller byta botten

Om något problem upptäcks vill du kunna lösa det direkt istället för att låta kupan stå öppen medan du går och hämtar utrustning.

Använd rök sparsamt

Bina är ofta relativt lugna på våren.

Använd därför bara så mycket rök som behövs.

Ett par försiktiga puffar kan räcka.

För mycket rök:

  • stör bina
  • gör det svårare att läsa deras beteende
  • tillför ingen extra nytta

Målet är en lugn genomgång – inte att röka ut hela samhället.

Steg 1 – börja utanför kupan

Innan du öppnar:

titta på flustret.

Observera:

  • kommer bin in med pollen?
  • är flygningen normal?
  • finns ovanligt många döda bin?
  • syns mycket avföring?
  • verkar något samhälle betydligt svagare än grannarna?

Polleninflygning är särskilt intressant.

Det är ofta ett tecken på att samhället har yngel och därför behöver protein.

Jämför samhällena med varandra

Har du flera kupor har du ett fantastiskt referensmaterial.

Anta att fyra samhällen:

  • flyger starkt
  • tar in pollen
  • har mycket aktivitet

medan det femte knappt flyger.

Då finns anledning att följa just det femte noggrannare.

Det är ofta enklare att upptäcka ett avvikande samhälle genom jämförelse än genom att försöka avgöra vad som är ”normalt” i en enda kupa.

Steg 2 – känn på kupans vikt

Innan kupan öppnas kan du lyfta lite i bak- eller sidokanten.

Det ger en första uppfattning om fodermängden.

På våren är foderkontrollen mycket viktig eftersom drottningens ökande äggläggning innebär stigande foderförbrukning. Biodlarnas vårmaterial betonar att vårperioden är känslig just eftersom yngeluppfödningen kräver stora mängder både energifoder och pollen. (goteborg.biodlarna.se)

Om en kupa känns betydligt lättare än de andra:

notera det direkt.

Steg 3 – öppna kupan lugnt

Lyft tak och täckning försiktigt.

Undvik att:

  • stöta lådorna
  • slå på kupan
  • klämma bin

Titta först på hur bina sitter innan du börjar lyfta ramar.

Du kan redan nu få en första uppfattning om:

  • samhällsstyrkan
  • var klotet/yngelområdet finns
  • hur många ramgator bina upptar

Steg 4 – bedöm samhällsstyrkan

Hur många ramar eller ramgator är välbesatta av bin?

Du behöver inte räkna individer.

Notera exempelvis:

starkt – medel – svagt

eller:

8 ramar med bin

5 ramar med bin.

Denna enkla anteckning blir mycket värdefull när du gör nästa kontroll några veckor senare.

Då kan du se om samhället:

  • växer
  • står still
  • minskar

Ett litet samhälle behöver mindre utrymme

Biodlarnas utbildningsmaterial rekommenderar att bedöma om bimängden är anpassad till kupans volym. Om samhället är litet kan utrymmet behöva minskas så att bina lättare kan hålla värmen. (biodlarna.se)

Det betyder att:

mer plats är inte alltid bättre.

En liten population utspridd över stora kalla lådor får en svårare uppgift än samma population i en mer kompakt kupvolym.

Men ta reda på varför samhället är svagt

Minska inte bara kupan och gå vidare.

Fråga:

Varför är det här samhället mindre än de andra?

Möjliga orsaker kan vara:

  • dålig drottning
  • hög vinterdödlighet
  • varroa
  • sjukdom
  • foderproblem
  • sen eller svag invintring

Biodlarnas utbildningsmaterial betonar också att man bör försöka avgöra orsaken till att ett vårsamhälle är litet. (biodlarna.se)

Steg 5 – kontrollera fodret

Det här är en av vårgenomgångens viktigaste punkter.

Titta efter täckta foderceller runt yngelområdet.

Äldre svenska vårrekommendationer anger minst ungefär en full foderram, cirka två kilo, som ett praktiskt minimum vid själva vårundersökningen. (goteborg.biodlarna.se)

Men se inte den siffran som en garanti för hela våren.

Behovet beror på:

  • samhällsstyrka
  • mängden yngel
  • väder
  • naturligt drag

Ett starkt samhälle kan förbruka mycket foder under en kall vårvecka.

Foder långt bort är inte lika värdefullt som foder nära bina

Titta inte bara på total mängd.

Kontrollera också:

var fodret finns.

På kall vår kan bina vara ovilliga att lämna yngelområdet för att gå långt över tomma kakor.

Foder i eller intill samhällets aktiva område är därför särskilt värdefullt.

Vid behov kan foderramar flyttas närmare, förutsatt att materialet är friskt och hanteras på ett bihälsomässigt säkert sätt.

Vad gör man om fodret är på väg att ta slut?

Om samhället är lätt och har små förråd behöver det stöd.

På tidig vår är fast foder ofta praktiskt.

Hos LP:s finns Apifonda 1 kg, som består av en sockermassa med cirka 90 procent torrsubstans och uttryckligen är avsedd för bland annat vårfodring och dåliga foderförhållanden. (LPs Biodling)

För större behov finns även Apifonda 2,5 kg. (LPs Biodling)

Foderdeg ska hamna nära bina

LP:s instruktion för Apifonda är att göra en öppning i förpackningen och placera den så att bina kan komma åt fodret från ramarna. (LPs Biodling)

Det är viktigt under vårens kalla perioder.

Bina ska inte behöva lämna yngelområdet långt för att hitta stödfodret.

Fodra inte bara för att det är vår

Har samhället gott om:

  • vinterfoder
  • inkommande nektar
  • pollen

finns ingen anledning att automatiskt ge extra socker.

Foder ska användas när det finns ett verkligt behov.

Annars riskerar du bland annat att:

  • fylla värdefull kakarea med sockerfoder
  • störa yngelutrymmet
  • skapa problem inför senare honungsskörd

Kontrollera först.

Fodra sedan.

Steg 6 – leta efter ägg

Bina på en bikupa med ägg

Nu kommer en av vårgenomgångens mest positiva syner:

små färska ägg på cellbottnarna.

Du behöver inte nödvändigtvis hitta drottningen.

Om du hittar färska ägg vet du att en äggläggande drottning nyligen funnits i samhället.

Det räcker ofta.

Biodlarna beskriver hur drottningen börjar sin äggläggning centralt i samhället där det är varmast och sedan utvidgar yngelområdet. (biodlarna.se)

Leta efter ett helt yngelspektrum

En välfungerande vårkupa kan innehålla:

  • ägg
  • små larver
  • större larver
  • täckt yngel

Det visar att drottningen har lagt kontinuerligt under en längre period.

Det betyder också att nästa generations arbetsbin är på väg.

Ju mer täckt yngel du ser, desto mer bör du tänka:

”Det här samhället kan bli mycket större snart.”

Steg 7 – bedöm yngelmönstret

Ett bra yngelmönster är relativt sammanhängande.

Det behöver inte vara perfekt.

Enstaka tomma celler är normalt.

Men reagera om ynglet är:

  • extremt fläckigt
  • fullt av öppnade celler
  • missfärgat
  • mycket oregelbundet

Det kan finnas flera förklaringar.

Exempelvis:

  • drottningproblem
  • varroa
  • kylt yngel
  • sjukdom

Biodlarnas vårmaterial rekommenderar uttryckligen att kontrollera både att det finns en äggläggande drottning och att ynglet är friskt. (biodlarna.se)

En gammal drottning kan avslöjas på våren

Om ett samhälle återkommande har:

  • liten yngelyta
  • svag tillväxt
  • dåligt yngelmönster

medan grannkuporna utvecklas bra kan drottningen vara en faktor.

Biodlarna anger att drottningen normalt ofta ersätts efter ungefär 2–3 år när produktionsförmågan avtar. (biodlarna.se)

Det betyder inte att drottningen måste bytas direkt under första vårgenomgången.

Men notera problemet och följ henne.

Steg 8 – kontrollera sjukdomstecken

Vårgenomgången är inte bara en produktionskontroll.

Det är också en:

bihälsokontroll.

Biodlarnas bihälsomaterial rekommenderar under vårgenomgången att kontrollera bland annat:

  • foder
  • pollen
  • yngel
  • drottning
  • sjukdomstecken
  • hälsostatus. (biodlarna.se)

Titta särskilt på ynglet och kupans allmänna renlighet.

Titta efter kalkyngel

Små:

  • vita
  • grå
  • svarta

hårda larvmumier kan tyda på kalkyngel.

De kan finnas:

  • i celler
  • på botten
  • framför flustret

Några enstaka mumier behöver inte betyda katastrof, men ett kraftigt angrepp ska följas upp.

Kalla vårförhållanden kan dessutom bidra till att kalkyngel blir tydligare.

Var uppmärksam på amerikansk yngelröta

Om ynglet ser onormalt ut ska du inte automatiskt anta att det är:

”lite vårproblem.”

Amerikansk yngelröta är en allvarlig anmälningspliktig bisjukdom.

Flytta därför inte misstänkta yngelramar mellan samhällen innan orsaken är klarlagd.

Vid misstanke ska aktuella svenska smittskyddsregler följas.

Steg 9 – kontrollera utsot

Titta på:

  • ramar
  • insidan av kupan
  • flusterområdet

Måttliga avföringsfläckar efter vinter och rensningsflygning behöver inte innebära sjukdom.

Men kraftig nedsmutsning inne i samhället bör uppmärksammas.

Äldre svenska vårrekommendationer lyfter kontroll av utsot som en särskild del av vårundersökningen och nämner bland annat nosema som en möjlig orsak, samtidigt som andra orsaker också kan förekomma. (goteborg.biodlarna.se)

Steg 10 – rengör eller byt kupbotten

Under vintern samlas:

  • döda bin
  • vaxsmulor
  • annat skräp

på botten.

Biodlarnas utbildningsmaterial rekommenderar att botten skrapas ren eller byts under vårinspektionen om detta inte redan gjorts. (biodlarna.se)

En praktisk metod är:

ren botten in → gammal botten ut.

Då behöver samhället bara vara öppet en kort stund.

Den gamla botten kan sedan rengöras ordentligt separat.

Läs botten innan du rengör den

Skräpet berättar också något.

Du kan ibland se:

  • var vinterklotet suttit
  • vaxsmulor från foderceller
  • döda bin
  • kvalster

Titta därför snabbt innan allt skrapas bort.

Ett enstaka kvalster säger inte exakt hur stor varroabelastningen är, men fynd kan vara en signal om att göra en riktig mätning.

Steg 11 – kontrollera varroan

Varroa ska inte bara vara något man tänker på efter honungsskörden.

Biodlarnas bihälsomaterial inkluderar varroaprovtagning redan i vårens hälsokontroll. (biodlarna.se)

Det är logiskt.

Varroan förökar sig i ynglet.

När yngelproduktionen exploderar under våren får kvalsterpopulationen också möjlighet att växa.

Att känna vårens utgångsläge är därför värdefullt.

Varroa testare EASY CHECK

Hos LP:s finns Varroa testare EASY CHECK.

Den har markeringar för prover på:

200 eller 300 bin

och LP:s anger cirka 60 sekunders skakning för testet. Kvalstren separeras från bina och kan räknas i den genomskinliga behållaren. (LPs Biodling)

Det ger en betydligt bättre bild än att bara:

leta efter synliga kvalster på bina.

Synliga kvalster betyder inte att du ser alla

Merparten av varroan kan finnas:

  • inne i täckt yngel
  • gömd mellan biets kroppssegment

Det är därför visuell kontroll av vuxna bin är ett dåligt mått.

Mät systematiskt.

Anteckna resultatet.

Då går det också att jämföra senare under säsongen.

Steg 12 – ta bort dåliga ramar

Vårgenomgången är ett bra tillfälle att börja vaxrotationen.

Biodlarnas vårinspektionsmaterial rekommenderar att:

dåliga och mögliga ramar tas bort. (biodlarna.se)

Ta bort:

  • trasiga ramar
  • mögliga oanvända ramar
  • mycket gamla mörka ramar när de kan ersättas

Men gör det med eftertanke.

Ta inte ut en ram med stora mängder viktigt yngel bara för att den är mörk om det kan vänta.

Vaxbyte görs successivt.

Nya mellanväggar ger också expansionsutrymme

När samhället blivit tillräckligt starkt kan gamla ramar ersättas med nya vaxmellanväggar.

Biodlarna lyfter detta även i samband med svärmförebyggande arbete: nya mellanväggar kan ge drottningen expansionsmöjlighet och samtidigt bidra till vaxförnyelsen. (biodlarna.se)

Placeringen måste dock anpassas till:

  • temperatur
  • samhällsstyrka
  • yngelområdets storlek

Dela inte ett litet vårklot med flera kalla mellanväggar.

Steg 13 – bedöm hur mycket utrymme bina behöver

Nu har du sett:

  • antal bin
  • mängden yngel
  • hur mycket yngel snart kläcks

Frågan blir:

Behöver samhället större eller mindre kupvolym?

Ett svagt samhälle kan behöva minskas.

Ett starkt samhälle med stora mängder täckt yngel kan snart behöva utökas.

Biodlarnas bihälsomaterial beskriver just anpassning av utrymmet genom att ta bort eller lägga till ramar och lådor som en relevant våråtgärd. (biodlarna.se)

Täckt yngel är framtidens trängsel

Anta att du idag ser:

sex ramar bin

men också:

fyra stora ramar täckt yngel.

Då ska du inte bara bedöma kupan utifrån dagens population.

Inom kort kryper tusentals nya arbetsbin ut.

Det betyder att samhället kan behöva:

  • mer yngelutrymme
  • senare skattlåda

betydligt snabbare än det först verkar.

Vårgenomgången är därför också en prognos.

Steg 14 – sätt drönarram i starka samhällen om du använder metoden

Biodlarnas vårinspektionsmaterial nämner insättning av drönarram i starka samhällen som en våråtgärd. (biodlarna.se)

Drönarramen kan användas som en del av:

varroabekämpningen.

Varroakvalstret föredrar drönaryngel eftersom det är täckt under längre tid.

Genom att avlägsna täckt drönaryngel kan en del reproducerande kvalster tas bort.

Men metoden måste skötas regelbundet.

Lämnar du drönarynglet så att drönarna kläcks får kvalstren istället möjlighet att föröka sig.

Steg 15 – stäng kupan när du har svaren

Det är lätt att fortsätta titta:

”Jag tar bara en ram till.”

Men om du redan vet:

  • foderstatus
  • drottningstatus
  • yngelstatus
  • samhällsstyrka
  • hälsoläge

är genomgången klar.

Sätt tillbaka ramarna försiktigt.

Undvik att:

  • klämma drottningen
  • pressa ihop bin mellan ramarna
  • lämna onödigt stora mellanrum

Stäng kupan och gå vidare till nästa samhälle.

Anteckna direkt

Det här är en vana som snabbt betalar sig.

Exempel:

Kupa 4 – 18 april

  • 7 ramar bin
  • ägg + larver
  • fint yngelmönster
  • ca 2 foderramar
  • pollen in
  • gammal mörk ytterram bort
  • varroatest planerat nästa kontroll

Vid nästa genomgång slipper du försöka minnas:

”Var det kupa 3 eller 4 som hade lite foder?”

Använd ett enkelt betygssystem

Du kan också skriva:

Styrka: 4/5

Foder: 3/5

Yngel: 4/5

Drottning: OK

Hälsa: OK

Det går snabbt.

Vid nästa kontroll blir utvecklingen tydlig.

För större biodling kan detta senare digitaliseras.

Vad gör man med ett mycket svagt men friskt samhälle?

Först:

avgör varför det är svagt.

Om samhället:

  • har en fungerande drottning
  • är friskt
  • har tillräckligt foder

kan det ibland få tid att växa.

Ett mycket litet samhälle kan dock få svårt att bygga upp sig i tid.

Biodlarnas utbildningsmaterial nämner att ett friskt svagt samhälle i vissa fall kan förenas med ett annat samhälle. (biodlarna.se)

Det är ofta bättre att ha:

ett starkt produktivt samhälle

än:

två mycket svaga.

Förstärk inte ett sjukt samhälle

Om orsaken till svagheten är okänd ska du inte omedelbart flytta in yngel från ett friskt samhälle.

Du kan då:

  • utsätta det nya ynglet för samma problem
  • riskera smittspridning åt andra hållet genom redskap eller ramhantering

Diagnos först.

Sedan beslut.

Vad gör man om ingen äggläggande drottning finns?

Kontrollera noggrant.

Finns:

  • ägg?
  • unga larver?
  • drottning?
  • drottningceller?
  • bara drönaryngel?

Ett drottninglöst samhälle kan behöva:

  • ny drottning
  • möjlighet att dra upp drottning
  • förening med annat samhälle

beroende på årstid och samhällsstyrka.

Gör inte ett stort ingrepp innan du är säker på drottningsläget.

Puckelyngel är en varningssignal

Om vanliga arbetarceller huvudsakligen innehåller upphöjt drönaryngel kan det vara tecken på:

  • drönarläggande drottning
  • äggläggande arbetsbin

Ett sådant samhälle kommer inte kunna bygga upp en normal arbetsbipopulation.

Det kräver därför åtgärd.

Vänta inte hela våren i förhoppning om att situationen ska lösa sig själv.

När är vårgenomgången för sen?

Det är inte katastrof om du missar ett visst datum.

Men om du väntar så länge att:

  • samhället blivit mycket starkt
  • yngelrummet börjar bli fullt
  • vårdraget är igång

har du missat möjligheten att tidigt upptäcka:

  • foderbrist
  • drottningproblem
  • sjukdom
  • dåliga ramar

Dessutom närmar sig nästa fas snabbt:

utvidgning och svärmkontroll.

Vad händer efter vårgenomgången?

Biodling med verktyg och bikupor

Nu börjar den riktigt snabba vårutvecklingen.

Under de kommande veckorna behöver biodlaren följa:

  • yngelmängd
  • samhällsstyrka
  • foder
  • varroa
  • utrymme
  • blomning

Biodlarna beskriver utrymme som en viktig svärmfaktor och rekommenderar att plats för både yngel och honung ges i tid. Skattlådor bör finnas innan det kraftiga nektardraget tar fart. (biodlarna.se)

Vårgenomgången är alltså bara startpunkten.

När behövs första utvidgningen?

När:

  • bina fyller de befintliga ramarna
  • mycket täckt yngel finns
  • vädret blivit stabilare

kan samhället behöva mer plats.

Det kan handla om:

  • ny ram
  • ny yngellåda
  • skattlåda

beroende på kupmodell och arbetssätt.

Utöka efter samhällets verkliga styrka, inte efter kalendern.

Vårgenomgången och svärmning hör ihop

Det du ser under vårgenomgången kan ge en första indikation på vilka samhällen som senare kräver extra svärmkontroll.

Ett samhälle som redan är:

  • mycket starkt
  • fullt av yngel
  • snabbt växande

kan inom några veckor bli trångt.

Biodlarna anger mängden yngel och bin i förhållande till tillgängligt utrymme som en av de viktigaste svärmfaktorerna. (biodlarna.se)

Anteckna därför vilka samhällen som ligger längst fram.

Låt inte våren överraska dig

Efter vårgenomgången bör du direkt kontrollera att du har:

  • extra sargar
  • ramar
  • vaxmellanväggar
  • spärrgaller
  • skattlådor
  • eventuell avläggarlåda

redo.

Ett starkt vårsamhälle kan växa snabbt.

När det väl behöver en skattlåda vill du kunna sätta på den samma dag – inte börja beställa material.

Vanliga misstag vid vårgenomgången

Man öppnar för tidigt

Ynglet kyls i onödan.

Man håller kupan öppen för länge

Genomgången blir mer störande än nödvändigt.

Man letar desperat efter drottningen

Färska ägg kan redan ge svaret.

Foderkontrollen glöms

Samhället kan svälta trots att det klarat vintern.

Bara mängden vuxna bin bedöms

Täckt yngel visar framtidens population.

Svaga samhällen får automatiskt yngel från andra

Orsaken till svagheten har inte klarlagts.

Gamla dåliga ramar lämnas kvar varje år

Vaxrotationen uteblir.

Varroa ses bara som ett augustiproblem

Vårens utgångsläge blir okänt.

Samhället får för mycket utrymme

Ett litet samhälle får svårare att hålla ynglet varmt.

Inga anteckningar görs

Nästa gång minns biodlaren inte vilket samhälle som hade problemet.

Checklista – vårgenomgång steg för steg

  1. Välj en varm, solig och lugn dag.
  2. Förbered verktyg och reservmaterial.
  3. Observera flustret.
  4. Titta efter polleninflygning.
  5. Jämför kupornas aktivitet.
  6. Känn på kupans vikt.
  7. Öppna kupan lugnt.
  8. Bedöm antal ramar med bin.
  9. Kontrollera fodermängden.
  10. Kontrollera foderplaceringen.
  11. Leta efter färska ägg.
  12. Kontrollera larver och täckt yngel.
  13. Bedöm yngelmönstret.
  14. Titta efter sjukdomstecken.
  15. Kontrollera utsot.
  16. Rengör eller byt botten.
  17. Bedöm varroaläget.
  18. Ta bort dåliga och mögliga ramar.
  19. Planera vaxrotationen.
  20. Anpassa kupvolymen efter samhällsstyrkan.
  21. Sätt drönarram i starka samhällen om du använder metoden.
  22. Anteckna resultatet.
  23. Stäng kupan.
  24. Planera nästa åtgärd.

En enkel vårjournal

KontrollVad du antecknar
BistyrkaAntal ramar med bin
DrottningÄgg finns / drottning sedd / osäkert
YngelLite / normalt / mycket
YngelmönsterJämnt / ojämnt
FoderLågt / tillräckligt / mycket
PollenJa / nej
VarroaMätvärde eller planerat test
RamarBytta eller behöver bytas
ÅtgärdFoder, minska utrymme, ny kontroll etc.

Efter några säsonger blir sådana anteckningar mycket värdefulla.

Kort svar – vad kontrollerar man vid vårgenomgången?

En bra vårgenomgång ska framför allt ge svar på fem frågor:

1. Har bina tillräckligt med foder?

2. Finns en fungerande äggläggande drottning?

3. Ser ynglet friskt ut?

4. Är samhället tillräckligt starkt?

5. Finns tecken på varroa, sjukdom eller andra problem?

Biodlarnas utbildningsmaterial sammanfattar vårinspektionen på nästan samma sätt och tar dessutom upp rengöring av botten, borttagning av dåliga ramar och anpassning av kupvolymen. (biodlarna.se)

Du behöver alltså inte hitta varje liten detalj.

Du behöver förstå:

hur samhället mår och vad det behöver härnäst.

Produkter för vårgenomgången hos LP:s Biodling

Hos LP:s Biodling finns flera produkter som passar vårens kontroller och eventuella åtgärder.

Apifonda 1 kg är ett praktiskt alternativ vid vårens foderbrist. LP:s beskriver den som en sockermassa med cirka 90 procent torrsubstans och särskilt lämpad för vårfodring och dåliga foderförhållanden. (LPs Biodling)

För större behov finns Apifonda 2,5 kg, som används på motsvarande sätt. (LPs Biodling)

LP:s samlade sortiment av bifoder innehåller dessutom bland annat Ambrosia, Bifor, Neopoll och strösocker. (LPs Biodling)

För kontroll av varroan finns Varroa testare EASY CHECK, där 200 eller 300 bin används för ett kvantitativt test och kvalstren därefter kan räknas i den genomskinliga behållaren. (LPs Biodling)

Vårgenomgången är alltså inte bara årets första titt inne i kupan.

Den är startbesiktningen för hela biodlingssäsongen.

Görs den systematiskt får du snabbt reda på vilka samhällen som:

  • är redo att växa
  • behöver mer foder
  • har drottningproblem
  • behöver mindre kupvolym
  • bör följas extra ur bihälsosynpunkt

Och när locken läggs tillbaka vet du vad som är allra viktigast inför nästa besök:

inte hur kupan såg ut idag – utan vad den kommer behöva när tusentals nya arbetsbin börjar kläckas om några veckor.