Inlägg

Dött bisamhälle efter vintern – vad gick fel?

Bikupa i snöig vintermiljö

Det är en av biodlarens tråkigaste vårsyner.

Du lyfter på taket efter vintern och förväntar dig att höra det svaga surret från ett levande bisamhälle.

Istället är kupan:

tyst.

På ramarna sitter kanske några hundra döda bin. På bottnen ligger ytterligare några. Det finns fortfarande honung kvar och på några ramar syns gammalt yngel.

Vad hände?

Var det kylan?

Svält?

Varroa?

En dålig drottning?

Sjukdom?

Eller var samhället helt enkelt för svagt när vintern började?

Ett dött bisamhälle kan inte berätta vad som hände. Men om du undersöker kupan systematiskt finns ofta:

förvånansvärt många ledtrådar kvar.

Börja inte med att städa kupan

När man hittar ett dött samhälle är den naturliga impulsen:

städa.

Skaka ur bina.

Sortera ramarna.

Skrapa bottnen.

Smält vaxet.

Men vänta.

Så fort kupan städas försvinner en stor del av informationen om:

vad som faktiskt hände.

Betrakta istället kupan som en brottsplats.

Innan något flyttas bör du undersöka:

  • var de döda bina sitter
  • hur stort det döda klotet är
  • om det finns foder
  • var fodret finns
  • om yngel finns kvar
  • hur ynglet ser ut
  • mängden döda bin på bottnen
  • eventuell utsot
  • fukt och mögel
  • tecken på varroa
  • om drottningen går att hitta.

Fotografera gärna innan du börjar plocka isär kupan.

När dog samhället?

Det är en av de viktigaste frågorna.

Ett samhälle som dog:

i november

kan ha haft ett helt annat problem än ett samhälle som överlevde till:

mars.

Exakt dödstid är sällan möjlig att fastställa.

Men kupans innehåll kan ge ledtrådar.

Titta på:

  • mängden kvarvarande bin
  • mängden foder
  • eventuell yngelsättning
  • placeringen av vinterklotet
  • döda bin på bottnen.

Ju mer du dokumenterat samhället under föregående höst, desto lättare blir analysen.

Orsak 1 – svält

En av de första sakerna du bör undersöka är:

fodret.

Lyft ramarna.

Finns honung eller vinterfoder kvar?

Om nästan allt foder är borta och de döda bina sitter tätt samlade med huvudet nere i cellerna finns anledning att misstänka:

svält.

Men även här behöver man titta närmare.

Bina kan svälta trots att det finns foder i kupan

Det låter motsägelsefullt.

Hur kan ett samhälle dö av svält om flera kilo foder finns kvar?

Problemet är:

var fodret finns.

Under kalla perioder sitter bina samlade i vinterklot.

Klotet kan successivt förflytta sig över kakorna när fodret förbrukas.

Men under stark kyla kan bina ha svårt att lämna klotet och förflytta sig till:

en annan del av kupan.

Det kan därför finnas foder några ramar bort samtidigt som bina:

svälter där de sitter.

Det är därför placeringen av vinterfodret är minst lika intressant som den totala mängden.

Titta på var det döda klotet sitter

Sitter bina:

högt upp på ramarna?

Finns tomma celler direkt runt klotet?

Finns det samtidigt foder längre bort?

Det kan tyda på att bina förbrukat det foder de kunnat nå men inte lyckats:

förflytta sig till nästa förråd.

Det är särskilt riskabelt för:

små vinterklot.

Ett stort samhälle kan ofta lättare hålla värmen och nå ett större område.

Foderbrist sent på vintern

Vårvintern kan vara förrädisk.

Samhället har kanske klarat:

  • november
  • december
  • januari
  • februari.

Sedan börjar drottningen lägga mer yngel.

När yngelproduktionen ökar måste bina:

höja temperaturen i yngelområdet.

Det kräver energi.

Foderförbrukningen kan därför öka samtidigt som:

vintern ännu inte är över.

Det är en anledning till att samhällen ibland kan dö mycket sent under vintern.

Kontrollera kupans vikt

Ett enkelt sätt att förebygga vårsvält är att:

kontrollera vikten.

Du behöver inte alltid öppna kupan.

Lyft försiktigt baktill och jämför med andra samhällen.

En kupa som plötsligt känns mycket lättare än de andra förtjänar:

extra uppmärksamhet.

Vid osäkerhet kan fodertillgången kontrolleras när vädret tillåter.

Stödfoder kan rädda ett samhälle

Om ett levande samhälle har ont om foder under vårvintern kan foderdeg vara praktiskt.

LP:s Biodling har exempelvis Apifonda, en sockermassa som enligt produktinformationen lämpar sig bland annat för vårfodring och perioder med dåliga foderförhållanden.

Placeringen är viktig.

Fodret behöver vara:

åtkomligt för bina.

Att lägga foder långt från ett litet vinterklot hjälper inte mycket om bina inte kan nå det.

Orsak 2 – varroa och virus

Ett annat mycket vanligt problem bakom dåliga övervintringar är:

varroa.

Varroakvalstret reproducerar sig i ynglet under säsongen.

Populationen kan därför växa kraftigt från vår till:

sensommar.

Problemet är att detta sammanfaller med produktionen av de bin som ska:

överleva vintern.

Vinterbina måste vara friska från början

Sommarbin lever relativt korta liv.

Vinterbina ska däremot kunna leva:

i flera månader.

Om de utvecklas under kraftigt varroa- och virustryck kan deras förutsättningar att överleva vintern försämras.

Det är därför varroabekämpning i augusti och september inte bara handlar om:

att döda kvalster.

Den handlar om att:

skydda vinterbina medan de utvecklas.

En sen behandling kan vara för sen för vinterbina

Anta att samhället har mycket varroa i augusti.

Vinterbin utvecklas under ett högt kvalster- och virustryck.

I november genomförs en effektiv oxalsyrabehandling.

Många kvalster dör.

Men behandlingen kan inte:

reparera bin som redan skadades flera månader tidigare.

Det är därför ett samhälle kan dö under vintern trots att biodlaren säger:

”Men jag behandlade ju mot varroa.”

Frågan är också:

när varroan hölls under kontroll.

Hur ser ett varroaskadat dött samhälle ut?

Det finns ingen enskild bild som alltid betyder:

varroa.

Men några ledtrådar kan vara:

  • samhället var starkt under sommaren men minskade snabbt på hösten
  • väldigt få bin finns kvar i kupan
  • gott om foder finns kvar
  • tidigare varroamätningar var höga
  • deformerade vingar observerades under säsongen
  • höstens behandling gjordes sent eller inte alls
  • behandlingen skedde när mycket täckt yngel fortfarande fanns.

Ett samhälle kan alltså nästan:

försvinna ur kupan

snarare än lämna efter sig ett stort dött vinterklot.

Mät varroan – gissa inte

Det bästa sättet att förebygga problemet nästa år är att börja:

mäta.

LP:s Biodling har exempelvis Varroa EasyCheck, som har markeringar för prov med 200 respektive 300 bin.

Med ett standardiserat prov kan kvalsterbelastningen följas under säsongen istället för att biodlaren väntar tills:

synliga symptom uppträder.

Varroabricka och CO₂-test är andra metoder som kan ingå i kontrollen.

Orsak 3 – samhället var för svagt redan på hösten

Ibland behöver man inte leta efter:

en dramatisk sjukdom.

Samhället kan helt enkelt ha gått in i vintern med:

för få friska bin.

Orsaken kan exempelvis vara:

  • sent bildad avläggare
  • dålig drottning
  • varroa
  • svag yngelproduktion
  • sjukdom
  • foderproblem
  • för sen utveckling.

Ett litet samhälle har sämre marginaler.

Ett litet vinterklot är mer sårbart

Vinterklotet fungerar genom att bina tillsammans:

producerar och bevarar värme.

Ju mindre klotet är, desto svårare blir uppgiften.

Ett litet samhälle kan därför vara mer känsligt för:

  • långvarig kyla
  • foderplacering
  • störningar
  • utdragen vinter.

Det betyder inte att ett litet samhälle automatiskt dör.

Men marginalerna är:

mindre.

Bedöm styrkan redan vid invintringen

Frågan:

”Är samhället tillräckligt starkt för vintern?”

ska ställas på hösten.

Inte när kupan är död i mars.

Bedöm:

  • mängden bin
  • drottningen
  • yngelproduktionen
  • varroaläget
  • fodret.

Ett mycket svagt men friskt samhälle kan ibland vara bättre att:

förena med ett annat friskt samhälle

än att försöka övervintra det ensamt.

Men slå aldrig ihop ett misstänkt sjukt samhälle med ett friskt utan att först förstå:

varför det är svagt.

Orsak 4 – drottningproblem

Drottningen är central för samhällets möjlighet att bygga upp:

vinterpopulationen.

En gammal eller dåligt fungerande drottning kan ge:

  • ojämnt yngel
  • låg yngelproduktion
  • för få vinterbin
  • sen drottninglöshet.

Om drottningen dör sent på hösten kan samhället få mycket begränsade möjligheter att:

ersätta henne.

Leta efter drottningen i det döda samhället

Biodlare inspekterar bikupa i snö

Det är inte alltid möjligt.

Men om du hittar henne bland de döda bina får du åtminstone veta att hon:

fanns kvar när samhället dog.

Hittar du henne inte betyder det däremot inte automatiskt:

att samhället var drottninglöst.

Hon kan vara svår att hitta bland döda bin och skräp.

Använd därför även dina anteckningar från hösten.

Hur såg ynglet ut?

Fanns ägg?

Var yngelmönstret jämnt?

Var drottningen märkt?

Orsak 5 – fukt och dålig kupmiljö

Bin klarar kyla:

förvånansvärt bra.

Men en dålig kupmiljö kan skapa extra belastning.

Fukt från binas ämnesomsättning behöver kunna hanteras.

Problem uppstår särskilt om kondens bildas ovanför bina och:

droppar ner över vinterklotet.

Kontrollera därför den döda kupan efter:

  • kondens
  • fuktiga ramar
  • mögel
  • vatteninträngning
  • dåligt tak
  • blockerad botten.

Mögel betyder inte automatiskt att fukten dödade bina

Det här är viktigt.

Ett dött samhälle kan snabbt utveckla:

mögel efter dödsfallet.

När bina inte längre reglerar kupans klimat förändras miljön.

Mögel i en död kupa bevisar därför inte att:

fukt var dödsorsaken.

Fråga istället:

Är hela kupan genomblöt?

Har taket läckt?

Finns tydliga tecken på långvarig kondens?

Eller verkar möglet främst ha utvecklats:

efter att samhället dog?

Orsak 6 – nosema och utsot

Bruna avföringsfläckar på:

  • ramar
  • kupväggar
  • fluster
  • utsidan av kupan

kallas ofta:

utsot.

Det kan vara ett tecken på problem med binas matsmältning och förekommer bland annat i samband med:

nosema.

Men utsot är inte en säker nosemadiagnos.

Långa perioder utan möjlighet till rensningsflykt och andra problem kan också bidra.

Nosema kan ge svaga samhällen

Nosema/Vairimorpha infekterar:

vuxna bins tarm.

Infektionen kan påverka binas livslängd och samhällets utveckling.

Problemet kan därför ibland visa sig som:

  • svag höstpopulation
  • dålig övervintring
  • svag vårutveckling.

För säker bedömning krävs provtagning.

Titta alltså på utsot som:

en ledtråd – inte ett facit.

Orsak 7 – yngelsjukdom

Hittar du gammalt yngel i det döda samhället ska du:

titta noggrant på det.

Avvikande yngel kan bero på flera saker.

Men om du ser:

  • insjunkna cellock
  • hål i cellocken
  • döda larver
  • missfärgat yngel
  • onormal larvkonsistens
  • misstänkta yngelrester

ska du inte automatiskt börja:

sortera och återanvända ramarna.

Yngelsjukdom måste först uteslutas.

Amerikansk yngelröta kräver särskild försiktighet

Amerikansk yngelröta är en allvarlig reglerad bisjukdom.

Misstänker du yngelröta ska materialet:

inte flyttas till andra samhällen.

Kontakta bitillsynen och följ aktuell myndighetsvägledning.

Det är särskilt viktigt eftersom gamla ramar från ett dött samhälle annars lätt betraktas som:

gratis resurser till nästa kupa.

De kan istället bli:

en smittväg.

Orsak 8 – köld

”Bina frös ihjäl” är en vanlig förklaring till vinterförluster.

Men kyla behöver ofta ses tillsammans med:

andra faktorer.

Ett starkt, friskt och välförsett samhälle är mycket väl anpassat till vinterkyla.

Problemet kan snarare vara kombinationen:

litet samhälle + lång kyla + svårtillgängligt foder.

Då blir temperaturen den sista belastningen i en kedja av problem.

Fråga därför inte bara:

”Hur kallt var det?”

Fråga:

”Vilka förutsättningar hade samhället när kylan kom?”

Orsak 9 – störningar under vintern

Bisamhället behöver lugn.

Återkommande störningar kan innebära att bina ökar aktiviteten och därmed:

energiförbrukningen.

Möjliga störningar är exempelvis:

  • möss
  • hackspett
  • vält kupa
  • lösa kupdelar
  • kraftiga vibrationer
  • återkommande fysisk störning.

Kontrollera om kupan visar tecken på:

yttre påverkan.

Möss lämnar tydliga spår

Har en mus tagit sig in i kupan kan du ofta hitta:

  • söndergnagda kakor
  • skräp
  • avföring
  • skadade ramar.

Ett musangrepp betyder inte automatiskt att det var:

den enda dödsorsaken.

Men det kan ha orsakat betydande stress och skador.

Använd lämpligt flusterskydd när risken för möss finns.

Orsak 10 – samhället hade flera problem samtidigt

Det här är kanske den vanligaste verkligheten.

Bisamhället hade:

inte ett problem.

Det hade fyra små problem.

Exempel:

Lite för mycket varroa.

↓

Något för få vinterbin.

↓

Foderförrådet hamnade långt från klotet.

↓

Februari blev ovanligt kall.

↓

Samhället dog.

Ingen enskild faktor behöver ha varit tillräcklig.

Tillsammans blev de:

för mycket.

Gör en systematisk obduktion av kupan

När du hittar ett dött samhälle kan du använda följande arbetsgång.

Steg 1 – fotografera kupan

Ta bilder innan något flyttas.

Steg 2 – kontrollera fodret

Hur mycket finns kvar?

Steg 3 – kontrollera foderplaceringen

Var finns fodret i förhållande till de döda bina?

Steg 4 – studera vinterklotet

Hur stort var det?

Var satt det?

Steg 5 – kontrollera bottnen

Hur många döda bin finns där?

Steg 6 – titta efter utsot

Finns avföringsfläckar på ramar eller kupväggar?

Steg 7 – kontrollera ynglet

Finns gammalt yngel?

Ser det normalt ut?

Steg 8 – leta efter varroatecken

Finns tidigare mätresultat?

Sågs deformerade vingar under hösten?

Steg 9 – kontrollera kupmiljön

Finns vatten, mögel eller läckage?

Steg 10 – kontrollera drottninghistoriken

Hur fungerade hon på hösten?

Steg 11 – läs kupkortet

Vad visade årets tidigare kontroller?

Steg 12 – skriv en sannolik dödsorsak

Inte:

”Död.”

Skriv exempelvis:

”Sannolik svält – litet klot, tomt runt bina, mycket foder två ramar bort.”

Nu har du information som kan förbättra nästa invintring.

Vad betyder många döda bin på bottnen?

En stor mängd döda bin på bottnen kan tyda på att samhället:

dog medan många bin fortfarande fanns kvar.

Det kan passa med exempelvis:

  • akut svält
  • kraftig störning
  • andra snabba problem.

Men återigen:

ingen observation räcker ensam.

Titta på hela kupan.

Vad betyder väldigt få döda bin?

Om kupan är nästan tom men innehåller:

gott om foder

är situationen särskilt intressant.

Samhället kan ha minskat gradvis redan under:

sensommaren och hösten.

Varroa och virus bör då finnas högt på listan över saker att undersöka, särskilt om tidigare mätningar saknas eller var höga.

Gå tillbaka till:

höstdokumentationen.

När såg samhället starkt ut senast?

Vad betyder bin med huvudet nere i cellerna?

Det brukar förknippas med:

svält.

Men titta även på omgivningen.

Är cellerna runt bina tomma?

Finns fodret långt bort?

Är klotet mycket litet?

Det ger en betydligt starkare slutsats än att bara hitta:

några bin i celler.

Vad betyder mycket kvarvarande foder?

Bin i en snöig miljö

Det gör total foderbrist mindre sannolik.

Men det utesluter inte:

lokal svält.

Kontrollera:

avståndet mellan fodret och vinterklotet.

Om kupan samtidigt är nästan tom på bin kan andra orsaker, exempelvis varroarelaterad populationsminskning, behöva undersökas.

Vad betyder yngel kvar i den döda kupan?

Yngel innebär att samhället försökte:

föda upp nya bin.

Det kan också ha bundit vinterklotet till en viss plats.

Bina överger ogärna ynglet.

Om fodret tog slut runt yngelområdet kan de därför ha fått svårt att:

flytta sig till andra foderramar.

Kontrollera samtidigt ynglets utseende för att utesluta sjukdom.

Kan fodret från ett dött samhälle återanvändas?

Var försiktig.

Om du med rimlig säkerhet vet att samhället dog av en icke-smittsam orsak kan material ibland återanvändas.

Men om dödsorsaken är:

okänd

bör du inte direkt ge foderramarna till andra samhällen.

Först måste smittsam sjukdom övervägas.

Särskilt misstänkt yngelmaterial ska:

inte flyttas runt.

Kan kupan återanvändas?

Ofta ja.

Men först behöver den:

rengöras.

Ta bort:

  • döda bin
  • vaxrester
  • propolisrester
  • annat organiskt material.

Vilken ytterligare rengöring eller desinfektion som är lämplig beror på:

material och misstänkt dödsorsak.

Vid misstänkt smittsam sjukdom ska aktuell rekommendation följas innan kupan åter tas i bruk.

Byt ut gamla mörka yngelkakor

Ett vinterdött samhälle kan också bli en anledning att se över:

ramhygienen.

Mycket gamla mörka yngelkakor bör inte automatiskt flyttas över till nästa samhälle bara för att de fortfarande:

går att använda.

Regelbunden vaxförnyelse är en viktig del av förebyggande bihälsa.

Planera därför att successivt ersätta gamla kakor med:

nya ramar och nytt vax.

Produkter hos LP:s Biodling som hjälper inför nästa vinter

Ett dött samhälle går förstås inte att rädda med utrustning.

Men analysen kan visa vad som behöver förbättras inför:

nästa invintring.

Om problemet var eller kan ha varit foderbrist finns ett brett sortiment av bifoder hos LP:s Biodling.

För vårens akuta foderbehov finns exempelvis Apifonda 1 kg och Apifonda 2,5 kg, som enligt LP:s produktinformation kan användas för vårfodring och vid dåliga foderförhållanden.

För planerad utfodring finns även olika typer av:

foderramar och foderutrustning.

Om varroa kan ha bidragit till vinterförlusten bör nästa års strategi börja med mätning. Varroa EasyCheck gör det möjligt att kontrollera kvalster på ett standardiserat prov med 200 eller 300 bin.

LP:s har också ett större sortiment för varroabekämpning, med utrustning för kontroll och olika behandlingsmetoder.

För den yngelfria perioden finns exempelvis Oxalsyra för 15 samhällen och Oxalsyra 1 kg.

Vilken behandling som används ska alltid anpassas efter aktuell varroanivå, yngelsituation och gällande instruktioner.

Lär av vinterförlusten

Det är lätt att se ett dött samhälle som:

ett misslyckande.

Men för biodlaren finns samtidigt mycket att lära.

Jämför det döda samhället med de som överlevde.

Foder

Hur mycket fick de?

Samhällsstyrka

Hur stora var de vid invintringen?

Drottningar

Vilka hade unga respektive äldre drottningar?

Varroa

Vilka värden hade de under sommaren?

Behandling

När genomfördes den?

Kupor

Fanns skillnader i placering eller fukt?

Vax

Hur gamla var yngelkakorna?

Nu börjar vinterförlusten ge:

användbar information.

Dokumentation gör dig till en bättre biodlare

Ett kupkort kan kännas onödigt när allt fungerar.

Men när något går fel är det:

ovärderligt.

Anteckna under året exempelvis:

  • samhällsstyrka
  • drottning
  • yngel
  • varroamätningar
  • behandlingar
  • fodermängd
  • invintringsdatum
  • särskilda observationer.

När en kupa är död nästa vår kan du gå tillbaka och se:

hela historien.

Så minskar du risken nästa vinter

Håll varroan låg tidigt

Vänta inte tills senhösten med att tänka på kvalstren.

Skydda vinterbina

Kontrollera varroan redan under sensommaren.

Invintra starka samhällen

Mycket svaga samhällen har små marginaler.

Kontrollera drottningen

En fungerande drottning behövs för produktionen av vinterbin.

Ge tillräckligt med vinterfoder

Anpassa efter samhälle, kupa och lokala förhållanden.

Kontrollera foderplaceringen

Fodret måste kunna nås av vinterklotet.

Följ vikten under vintern

Särskilt mot vårvintern.

Stödfodra vid behov

Agera innan förrådet är helt slut.

Håll kupan torr

Kontrollera tak, botten och kupans skick.

Förnya vaxet

Fasa successivt ut gamla mörka yngelkakor.

Ha god smitthygien

Flytta inte misstänkt material mellan samhällen.

Dokumentera

Nästa vår kommer du vara glad att du gjorde det.

Checklista – dött bisamhälle efter vintern

Innan kupan städas, kontrollera:

  • Hur mycket foder finns kvar?
  • Var finns fodret?
  • Var sitter de döda bina?
  • Har bina huvudet nere i cellerna?
  • Hur stort verkar vinterklotet ha varit?
  • Finns många döda bin på bottnen?
  • Finns väldigt få bin trots mycket foder?
  • Finns utsot?
  • Finns yngel kvar?
  • Ser ynglet normalt ut?
  • Finns mögel eller kraftig fukt?
  • Har kupan läckt?
  • Finns tecken på möss eller andra störningar?
  • Hur såg varroanivån ut under sensommaren?
  • När gjordes senaste varroabehandlingen?
  • Hur starkt var samhället vid invintringen?
  • Fungerade drottningen normalt?
  • Finns misstanke om smittsam sjukdom?

Skriv därefter ner:

den mest sannolika orsaken – eller kombinationen av orsaker.

Kort svar – varför dog bisamhället under vintern?

Det finns sällan en enda dödsorsak som gäller alla vinterförluster.

Vanliga bakomliggande problem är:

svält, för svagt samhälle, varroa och virus, drottningproblem, sjukdom eller en dålig kupmiljö.

Ibland samverkar flera faktorer.

Börja därför med att:

inte städa kupan.

Undersök först var de döda bina sitter och hur mycket foder som finns kvar.

Ett litet dött klot med tomma celler omkring sig men foder längre bort kan tala för att bina inte lyckades:

nå fodret.

En nästan tom kupa med mycket kvarvarande foder kan däremot göra det extra viktigt att undersöka om samhället minskat kraftigt redan under hösten, exempelvis i samband med:

varroa och virus.

Finns utsot bör nosema och andra orsaker till tarmproblem övervägas.

Finns onormalt yngel ska smittsam yngelsjukdom uteslutas innan ramar eller foder:

flyttas till andra samhällen.

Det viktigaste är alltså inte bara att konstatera:

”Samhället dog i vinter.”

Försök ta reda på:

varför.

Varje vinterförlust kan ge information som hjälper dig att förbättra nästa års:

  • varroakontroll
  • invintring
  • utfodring
  • drottningarbete
  • vaxhygien
  • samhällsbedömning.

Det är skillnaden mellan att varje vår hoppas att kuporna lever och att successivt bygga en biodling där du:

förstår varför samhällena överlever.