Inlägg

Nosema hos bin – symptom och förebyggande åtgärder

Bin samlar vatten vid bikupor

Våren har kommit, men ett av bisamhällena vill inte riktigt komma igång.

Medan grannkuporna växer snabbt och bina flyger intensivt sitter det betydligt färre bin i den här kupan. Utanför flustret och på några av ramarna syns bruna fläckar.

Är det bara resultatet av en lång vinter?

Eller kan bina ha:

nosema?

Nosema, eller nosematos, är en tarminfektion hos vuxna honungsbin. Sjukdomen kan bland annat förknippas med svaga samhällen, dålig vårutveckling och kortare livslängd hos infekterade bin.

Problemet är att symptomen inte alltid är tydliga.

Ett samhälle kan vara infekterat utan att biodlaren ser:

ett enda klassiskt sjukdomstecken.

Därför är det viktigt att förstå både symptomen och hur sjukdomen förebyggs.

Vad är nosema?

Nosema orsakas av mikroskopiska sporbildande parasiter som infekterar:

vuxna bin.

Hos europeiska honungsbin förekommer framför allt två arter som traditionellt kallats:

Nosema apis

och

Nosema ceranae.

I modern taxonomi används också namnen:

Vairimorpha apis

och

Vairimorpha ceranae.

I biodlingen används fortfarande ofta det välkända samlingsnamnet:

nosema.

Parasiterna är så små att de inte kan ses med blotta ögat.

Det är alltså inte möjligt att öppna kupan, titta på ett bi och säga:

”Det där biet har nosema.”

Nosema angriper binas tarm

Smittan börjar när ett vuxet bi får i sig:

sporer.

Sporerna kan exempelvis finnas i material som förorenats av infekterade bins avföring.

När sporerna kommer in i biets matsmältningssystem kan parasiten infektera cellerna i:

mellantarmen.

Där förökar den sig och producerar nya sporer.

Dessa kan sedan lämna det infekterade biet och:

spridas vidare.

På så sätt kan infektionen cirkulera i bisamhället.

Hur sprids nosema mellan bin?

En viktig smittväg är:

avföring som innehåller sporer.

När material i kupan förorenas kan andra bin komma i kontakt med sporerna.

Smittan kan därför spridas via exempelvis:

  • bin
  • vaxkakor
  • ramar
  • kupmaterial
  • foder som förorenats
  • biodlarens hantering.

Flyttar biodlaren ramar mellan samhällen kan man därför samtidigt:

flytta smittämnen.

Det är en anledning till att god hygien är viktig även när bisamhällena ser friska ut.

Nosema apis och Nosema ceranae – vad är skillnaden?

Nosema apis har varit känd som en sjukdom hos det europeiska honungsbiet under mycket lång tid.

Nosema ceranae beskrevs ursprungligen hos det asiatiska honungsbiet men förekommer även hos:

Apis mellifera.

De båda parasiterna infekterar vuxna bin, men deras epidemiologi och sjukdomsbild kan skilja sig.

För den vanliga biodlaren är den viktigaste lärdomen:

symptomen räcker inte för att säkert avgöra vilken Nosema-art som finns i samhället.

För säker artbestämning krävs laboratoriemetoder.

Vilka symptom ger nosema?

Nosema kan vara frustrerande eftersom sjukdomen:

inte har ett enda säkert synligt symptom.

Tecken som kan göra att biodlaren reagerar är bland annat:

  • dålig vårutveckling
  • minskande bimängd
  • svagt samhälle
  • utsot eller avföringsfläckar
  • dålig produktion
  • ovanligt hög vinterförlust
  • bin som verkar ha svårt att utveckla samhället normalt.

Men samma symptom kan ha:

andra orsaker.

Det är därför viktigt att inte ställa diagnosen enbart genom att titta på kupan.

Utsot är den klassiska varningssignalen

Det kanske mest kända tecknet är:

bruna avföringsfläckar.

De kan synas:

  • på flusterbrädan
  • på kupans framsida
  • på ramar
  • på kupväggar.

Det kallas ofta:

utsot.

Ett samhälle med kraftig utsot bör alltid få biodlaren att reagera.

Men här finns en viktig detalj.

Utsot betyder inte automatiskt nosema

Det här är en vanlig missuppfattning.

Bruna avföringsfläckar kan förekomma vid nosema, särskilt i samband med Nosema apis.

Men utsot kan även uppstå av andra orsaker.

Exempelvis kan långa perioder då bina inte kan genomföra rensningsflykt bidra till problemet.

Även olämpliga foderförhållanden och andra störningar kan påverka.

Därför gäller:

utsot är ett symptom – inte en diagnos.

Nosema kan finnas utan utsot

Det omvända är minst lika viktigt.

Om du inte ser några avföringsfläckar betyder det inte:

att nosema kan uteslutas.

Infektioner kan förekomma utan de klassiska symptomen.

Det gäller inte minst infektioner där sjukdomsbilden inte följer den traditionella bild som biodlare förknippar med Nosema apis.

Ett samhälle kan därför framför allt visa:

svag utveckling och minskande population.

Dålig vårutveckling kan vara ett tecken

Tänk dig tio samhällen i samma bigård.

Efter vintern ser nio bra ut.

De har:

  • mycket bin
  • fint yngel
  • bra polleninsamling
  • snabb expansion.

Det tionde samhället däremot:

står nästan still.

Drottningen finns.

Foder finns.

Men mängden bin ökar inte som förväntat.

Det betyder inte automatiskt nosema.

Men det är ett samhälle som förtjänar:

en närmare undersökning.

Varför kan nosema försvaga samhället?

Infektionen påverkar vuxna bin.

När deras tarmceller infekteras kan det bland annat påverka:

biets fysiologi och livslängd.

Om arbetsbin lever kortare tid än normalt uppstår ett problem på samhällsnivå.

Drottningen kan lägga ägg.

Nya bin kan födas.

Men om äldre bin samtidigt försvinner för snabbt kan samhället få svårt att:

bygga upp sin population.

Resultatet kan bli ett samhälle som aldrig riktigt:

kommer ikapp.

Nosema märks därför inte alltid på enskilda bin

Det är viktigt att tänka på bisamhället som:

en superorganism.

Ett enskilt infekterat bi kanske inte ser dramatiskt sjukt ut.

Men om många arbetsbin får:

förkortad funktionell livslängd

kan hela samhällets utveckling påverkas.

Biodlaren ser då kanske inte:

sjuka bin.

Man ser istället:

ett dåligt fungerande samhälle.

När är problemen störst?

Nosema apis har traditionellt förknippats särskilt med:

vinter och vår.

Under långa perioder med dåligt väder kan bina bli kvar inne i kupan och inte få möjlighet till normal rensningsflykt.

När våren sedan kommer kan problemen bli tydliga.

Det är en anledning till att nosema ofta diskuteras i samband med:

vårgenomgången.

Rensningsflykten är viktig

Under vintern lämnar bina normalt inte kupan för att tömma tarmen när vädret är för kallt.

När en tillräckligt varm dag kommer kan de flyga ut och:

tömma tarmen utanför kupan.

Det är rensningsflykten.

Efter en lång vinter kan biodlaren därför se intensiv aktivitet när vädret plötsligt blir milt.

För bina är detta:

en viktig del av övervintringen.

Dåligt väder kan öka belastningen

En lång period med:

  • kyla
  • regn
  • blåst
  • instängning

kan göra att bina tvingas stanna i kupan länge.

Det är inte i sig samma sak som nosema.

Men sådana stressförhållanden kan bidra till att ett redan belastat samhälle:

får större problem.

Därför kan två samhällen med liknande smittnivå utvecklas olika beroende på:

övriga förutsättningar.

Nosema är ofta ett stressproblem

Biodling genom olika årstider

Det är användbart att tänka på nosema tillsammans med:

samhällets totala belastning.

Ett starkt samhälle med:

  • bra drottning
  • tillräckligt foder
  • god pollenförsörjning
  • låg varroabelastning
  • bra hygien
  • lämplig kupmiljö

har bättre förutsättningar än ett samhälle som samtidigt kämpar med:

  • foderbrist
  • varroa
  • dålig drottning
  • fukt
  • andra sjukdomar
  • svag population.

Förebyggandet handlar därför mycket om:

god biodling i sin helhet.

Hur vet man säkert om bina har nosema?

Det säkraste sättet är:

provtagning.

Nosemasporerna är mikroskopiska.

Ett prov av bin kan undersökas för att se om sporer förekommer.

Traditionellt används mikroskopering för att påvisa nosemasporer.

För att säkert skilja mellan olika arter kan:

molekylära analysmetoder, exempelvis PCR, behövas.

Det betyder att biodlaren inte bör försöka artbestämma sjukdomen enbart utifrån symptomen.

Vilka bin är intressanta att provta?

Om ett samhälle misstänks ha nosema behöver provtagningen göras på ett sätt som ger:

ett representativt resultat.

Hur provet ska tas beror på vilken analys som ska göras.

Följ därför laboratoriets eller rådgivarens:

provtagningsinstruktioner.

Det är bättre än att först samla några slumpmässiga bin och därefter fråga om de går att analysera.

Kan man själv undersöka nosema med mikroskop?

Ja, med rätt utrustning och kunskap kan biodlare undersöka biprov mikroskopiskt.

Principen är att ett antal bin prepareras så att innehållet kan undersökas i:

mikroskop.

Nosemasporerna har ett karakteristiskt utseende.

Men mikroskopering kräver:

  • rätt provtagning
  • rätt preparering
  • lämplig förstoring
  • erfarenhet av vad man tittar efter.

Dessutom är det betydligt svårare att säkert avgöra:

vilken art det handlar om.

Vid osäkerhet är laboratorieanalys därför bättre.

Nosema eller varroa?

Ett svagt samhälle på våren kan ha:

flera möjliga orsaker.

Varroa och virus kan exempelvis ge:

  • minskad population
  • dålig utveckling
  • försvagade bin.

Nosema kan också bidra till dålig samhällsutveckling.

Därför bör biodlaren inte välja en diagnos först och sedan:

leta efter bevis för den.

Gör istället en bred kontroll.

Undersök:

  • yngelmönster
  • drottningstatus
  • foder
  • varroanivå
  • utsot
  • samhällsstyrka
  • döda bin
  • andra avvikande symptom.

Kontrollera varroan samtidigt

Om ett samhälle utvecklas dåligt är en varroakontroll mycket värdefull.

Hos LP:s Biodling finns exempelvis Varroa EasyCheck för prov med 200 eller 300 bin.

Genom att faktiskt mäta kvalsterbelastningen kan du åtminstone avgöra om:

varroa också är en del av problemet.

Det är betydligt bättre än att konstatera:

”Jag såg inga kvalster.”

Hur behandlas nosema?

Här är det viktigt att inte tänka:

sjukdom = köp ett preparat.

För svenska biodlare är den viktigaste strategin framför allt:

förebyggande bihälsa och god hygien.

Det innebär bland annat:

  • starka samhällen
  • bra foderförsörjning
  • regelbunden vaxförnyelse
  • rena kupor och redskap
  • minskad smittspridning mellan samhällen
  • kontroll av andra belastningar som varroa.

Misstänker du ett allvarligt sjukdomsproblem bör orsaken fastställas innan du börjar experimentera med olika behandlingar.

Regelbunden vaxförnyelse är viktigt

Gamla yngelkakor innehåller mycket mer än:

bara bivax.

Generation efter generation av bin har utvecklats i cellerna.

Med tiden ansamlas:

  • kokongrester
  • biologiskt material
  • mikroorganismer
  • olika föroreningar.

Jordbruksverket rekommenderar därför regelbunden vaxförnyelse som en förebyggande åtgärd mot flera bisjukdomar, däribland:

Vairimorpha/nosema.

Ett riktmärke från Jordbruksverket är att försöka förnya allt vax under en period på ungefär:

tre till fem år.

Gör vaxförnyelsen till en rutin

Vänta inte tills hela yngelrummet består av:

nästan svarta kakor.

Byt istället ut en del varje år.

Ett enkelt system kan vara att markera ramar efter:

vilket år de sattes in.

Då ser du direkt vilka som ska fasas ut.

Gamla yngelkakor flyttas gradvis mot kanten och tas bort när de:

inte längre innehåller yngel.

Nya ramar och vaxmellanväggar sätts in.

Efter några år har hela vaxbeståndet successivt:

förnyats.

Nya ramar gör arbetet enklare

Hos LP:s Biodling finns både ramlist och färdigbyggda träramar i flera vanliga format, bland annat:

  • LN
  • Langstroth
  • 3/4 Langstroth
  • Dadant
  • 1/2 Dadant
  • Norsk
  • 1/2 LS.

För den som vill effektivisera vaxförnyelsen är färdigspikade och trådade ramar praktiska.

Det viktiga ur bihälsosynpunkt är inte vilken variant du väljer.

Det viktiga är att:

gamla kakor faktiskt blir utbytta.

Rengör kupmaterial

God kuphygien är ytterligare en viktig del.

När ett samhälle flyttas eller material blir ledigt kan biodlaren passa på att:

rengöra utrustningen.

Skrapa bort:

  • vaxrester
  • propolis
  • döda bin
  • annat organiskt material.

Hur material därefter kan rengöras eller desinficeras beror på:

vilket material kupan består av.

Trä, plast och metall kan kräva olika metoder.

Flytta inte gamla ramar i onödan

Det kan vara praktiskt att flytta en ram från ett starkt samhälle till:

ett svagare.

Men varje sådan flytt innebär också att biologiskt material förs:

mellan samhällena.

Om ett samhälle har misstänkta sjukdomsproblem bör du därför inte använda dess ramar för att:

”hjälpa” ett annat samhälle.

Först måste du förstå varför samhället är svagt.

Var försiktig mellan olika bigårdar

Har du flera bigårdar är smittskyddet ännu viktigare.

Försök att undvika onödiga förflyttningar av:

  • gamla yngelramar
  • kupmaterial
  • foder
  • redskap.

Om ett sjukdomsproblem misstänks bör materialet:

hållas kvar och separeras

tills situationen är klarlagd.

Rengör biodlingsredskapen

Kupkniven går från:

samhälle till samhälle.

Samma sak kan gälla:

  • borstar
  • handskar
  • lådor
  • andra verktyg.

Det gör biodlaren till en möjlig:

smittspridare.

Ha därför rutiner för rengöring.

Vid misstänkt sjukdom är det klokt att hantera det misstänkta samhället:

sist under arbetsdagen

och därefter rengöra utrustningen.

Håll samhällena välförsedda med foder

Ett samhälle som har ont om foder utsätts för:

ytterligare stress.

Under våren kan situationen förändras snabbt.

Samhället börjar producera allt mer yngel samtidigt som:

  • vädret kan slå om
  • draget kan avstanna
  • bina kan bli instängda flera dagar.

Kontrollera därför fodertillgången vid vårgenomgången.

Stödfodra vid behov – inte på rutin

Om samhället verkligen har för lite foder kan stödfodring vara nödvändig.

Hos LP:s Biodling finns exempelvis Apifonda, en sockermassa som är avsedd bland annat för vårfodring och perioder med dåliga foderförhållanden.

Det finns exempelvis i:

  • 1 kg
  • 2,5 kg
  • 15 kg.

Foder ska dock användas för att:

lösa ett foderbehov.

Det ska inte betraktas som en behandling mot nosema.

Bra pollenförsörjning är också viktig

Socker ger bina:

energi.

Men yngelproduktion kräver även protein och andra näringsämnen, vilket bina framför allt får från:

pollen.

Under en normal vår samlar bina pollen från exempelvis:

  • sälg
  • vide
  • fruktträd
  • andra tidigt blommande växter.

En varierad miljö med god tillgång på pollen och nektar ger samhället bättre förutsättningar att:

bygga upp en stark population.

Undvik onödigt fuktiga kupor

En väl fungerande kupa behöver kunna hantera:

fukt.

Bina producerar vattenånga genom sin ämnesomsättning och fukt kan även komma från omgivningen.

Problem med kondens och dålig kupmiljö innebär ytterligare belastning för samhället.

Se därför till att:

  • kupan är i gott skick
  • vatten inte läcker in
  • botten fungerar
  • kupan står bra placerad.

Målet är inte att göra kupan:

så ventilerad som möjligt.

Målet är en fungerande miljö där bina kan:

reglera sitt eget klimat.

Byt ut dåliga drottningar

En biodlare med bin och ramar

Om ett samhälle gång på gång utvecklas dåligt trots:

  • bra foder
  • rimlig varroanivå
  • inga tydliga sjukdomstecken

bör även drottningen bedömas.

En dålig drottning kan ge:

svag yngelproduktion

som lätt kan misstolkas som ett sjukdomsproblem.

Det är därför viktigt att se:

hela bisamhället

och inte bara ett enskilt symptom.

Slå inte ihop ett misstänkt sjukt samhälle direkt

Detta är en viktig regel.

Ett svagt samhälle kan ibland räddas genom att slås ihop med ett starkare.

Men om du inte vet:

varför samhället är svagt

riskerar du samtidigt att flytta problemet till:

det friska samhället.

Undersök orsaken först.

Om nosema eller annan smittsam sjukdom misstänks bör du vara extra försiktig med att:

flytta bin och ramar.

Ett dött samhälle ska undersökas

Om ett samhälle dör under vintern är det frestande att:

  1. tömma kupan
  2. sortera ramarna
  3. ge foderramarna till andra samhällen.

Men fråga först:

Varför dog samhället?

Om orsaken är okänd bör du vara försiktig med att sprida materialet.

Undersök bland annat:

  • mängden kvarvarande foder
  • var bina sitter
  • mängden döda bin
  • eventuell utsot
  • yngel
  • varroatecken
  • andra sjukdomssymptom.

En vinterdöd kupa kan ge mycket information om:

vad som behöver förändras.

Är nosema farligt för människor?

Nosema hos honungsbin är en:

sjukdom hos bina.

Det är alltså framför allt ett problem för:

  • bisamhällets hälsa
  • övervintring
  • vårutveckling
  • produktion.

För biodlaren handlar arbetet därför om:

bihälsa och smittskydd.

Ska man kassera all honung från ett samhälle med nosema?

Förekomst av nosema innebär inte automatiskt att all honung måste:

slängas.

Men honungsramar från misstänkt sjuka samhällen bör inte slentrianmässigt användas som foder i:

andra bisamhällen.

Det är skillnad mellan att bedöma honung som livsmedel och att använda biologiskt material för:

utfodring av andra bin.

När smittskydd är frågan bör man alltid vara försiktig med att flytta material mellan samhällen.

Kan nosema försvinna av sig själv?

Infektionsnivån kan:

variera över säsongen.

Ett samhälle kan också återhämta sig när förutsättningarna förbättras.

Men det är ingen anledning att ignorera ett samhälle som:

tydligt utvecklas dåligt.

Försök istället hitta orsaken.

Är problemet:

  • nosema?
  • varroa?
  • drottningen?
  • foderbrist?
  • annan sjukdom?
  • en kombination?

Ju tidigare du förstår situationen, desto bättre beslut kan du fatta.

Nosema och vårgenomgången

Vårgenomgången är ett perfekt tillfälle att kontrollera:

helhetsbilden.

Titta på:

Samhällsstyrkan

Finns rimligt med bin?

Drottningen

Finns ägg och normalt yngel?

Foder

Har samhället tillräckliga reserver?

Yngel

Ser yngelmönstret friskt ut?

Varroa

Vad visar mätningarna?

Utsot

Finns onormalt mycket avföringsfläckar?

Kupmiljön

Finns fukt, mögel eller andra problem?

Det ger betydligt bättre information än att försöka:

diagnostisera nosema från ett enda symptom.

Förebygg nosema – steg för steg

1. Invintra starka samhällen

En bra vår börjar redan föregående sensommar.

2. Håll varroan under kontroll

Varroa och virus innebär ytterligare belastning.

3. Se till att vinterfodret räcker

Foderbrist skapar onödig stress.

4. Kontrollera vårens fodersituation

Yngelproduktionen kan snabbt öka konsumtionen.

5. Stödfodra när det faktiskt behövs

Foderdeg kan vara praktiskt vid vårens foderbrist.

6. Förnya vaxet regelbundet

Fasa ut gamla yngelkakor.

7. Rengör kupmaterial

Minska mängden gammalt biologiskt material.

8. Ha god redskapshygien

Undvik att föra smitta mellan samhällen.

9. Flytta inte misstänkta ramar

Ta reda på varför ett samhälle är svagt först.

10. Följ svaga samhällen extra noga

Jämför utvecklingen med övriga kupor.

11. Ta prov vid misstanke

Symptom räcker inte för säker diagnos.

12. Dokumentera

Anteckna vilka samhällen som återkommande visar problem.

Vanliga misstag kring nosema

All utsot kallas nosema

Utsot kan ha flera orsaker.

Ingen utsot betyder att samhället är friskt

Nosemainfektion kan förekomma utan tydlig diarré.

Svag vårutveckling skylls direkt på nosema

Drottning, varroa, foder och andra sjukdomar måste också undersökas.

Man flyttar ramar från ett svagt samhälle

Det kan sprida smittämnen.

Gamla yngelkakor används år efter år

Regelbunden vaxförnyelse är en viktig förebyggande åtgärd.

Foder betraktas som behandling

Bra fodertillgång hjälper samhället, men botar inte automatiskt en infektion.

Varroan glöms bort

Flera hälsoproblem kan förekomma samtidigt.

Man slår ihop samhällen utan att veta varför det ena är svagt

Då kan man föra problemet vidare.

Man försöker artbestämma nosema från symptomen

Säker artbestämning kräver laboratoriemetoder.

Produkter hos LP:s Biodling för förebyggande bihälsa

Det finns ingen enkel produkt som ersätter:

diagnos, hygien och god skötsel.

Däremot finns flera produkter hos LP:s Biodling som passar in i det förebyggande arbetet.

För regelbunden vaxförnyelse finns träramar i flera vanliga ramformat, både som ramlist och färdigspikade och trådade ramar.

Det gör det enkelt att successivt ersätta gamla yngelkakor med:

nya ramar och nytt vax.

För samhällen som faktiskt behöver stödfodras på våren finns Apifonda i flera förpackningsstorlekar samt andra typer av bifoder.

LP:s har också olika foderramar och foderutrustning för utfodring av bisamhällen.

Om ett svagt samhälle behöver utredas bör även varroabelastningen kontrolleras. För detta finns bland annat Varroa EasyCheck och annan utrustning för varroakontroll.

Produkterna ska ses som delar av:

god bihälsa och förebyggande skötsel – inte som läkemedel mot nosema.

Checklista – misstänker du nosema?

Kontrollera först:

  • Har samhället utvecklats sämre än grannkuporna?
  • Finns utsot?
  • Finns tillräckligt med foder?
  • Fungerar drottningen?
  • Ser ynglet normalt ut?
  • Hur hög är varroabelastningen?
  • Finns fuktproblem?
  • Har samhället varit utsatt för annan stress?

Om problemen kvarstår:

överväg provtagning för nosema.

Flytta inte gamla yngelramar till andra samhällen innan du har bättre förståelse för varför kupan är svag.

Kort svar – vad är nosema hos bin?

Nosema är en infektion hos:

vuxna honungsbin.

Den orsakas av mikroskopiska sporbildande parasiter, framför allt de arter som traditionellt kallas:

Nosema apis och Nosema ceranae.

De benämns numera också:

Vairimorpha apis och Vairimorpha ceranae.

Parasiten infekterar binas tarm och kan bland annat förknippas med:

svag samhällsutveckling, minskad livslängd hos arbetsbin och sämre vårutveckling.

Utsot – bruna avföringsfläckar på kupa och ramar – är ett klassiskt varningstecken, särskilt vid Nosema apis.

Men:

utsot är inte samma sak som nosema.

Andra faktorer kan orsaka diarré och avföringsfläckar, samtidigt som nosema kan förekomma utan tydlig utsot.

Därför krävs provtagning för en säkrare diagnos.

Det viktigaste förebyggande arbetet är att:

hålla bisamhällena starka och minska smittrycket.

Se till att bina har tillräckligt med foder, kontrollera varroa, undvik onödig flytt av gamla ramar, håll redskapen rena och förnya vaxet regelbundet.

Jordbruksverket rekommenderar vaxförnyelse som en förebyggande åtgärd mot bland annat Vairimorpha/nosema och anger som riktmärke att försöka förnya allt vax inom ungefär tre till fem år.

Hos LP:s Biodling finns både nya träramar, bifoder som Apifonda och foderutrustning som kan användas som delar av ett långsiktigt arbete för starka och välskötta bisamhällen.

Den viktigaste lärdomen är:

försök inte behandla ett svagt samhälle innan du vet varför det är svagt.

Nosema är en möjlig förklaring.

Men foderbrist, varroa, dålig drottning och andra sjukdomar kan ge en liknande bild – och ibland finns flera problem:

samtidigt.

SEO-titel: Nosema hos bin – symptom, smitta och förebyggande

Meta description: Vad är nosema hos bin? Lär dig känna igen symptom som utsot och svag vårutveckling, hur nosema sprids och hur du förebygger problem med starka samhällen, god hygien och regelbunden vaxförnyelse.