Inlägg

Vaxsmältare – vilken modell ska man välja?

Utrustning för honungsproduktion utomhus

Gamla mörka yngelramar ska bytas ut.

Efter honungsskörden finns avtäckningsvax.

Några ramar har blivit mögliga under vintern och i förrådet står ytterligare en låda med vax som ”ska tas om hand någon gång”.

Förr eller senare kommer nästan varje biodlare till samma fråga:

Hur ska jag smälta mitt bivax?

En vaxsmältare gör det möjligt att separera vaxet från gamla kakor, kokongrester och annat material så att bivaxet kan tas till vara och återvinnas.

Men vilken vaxsmältare ska man välja?

En enkel solvaxsmältare?

En mindre ångvaxsmältare?

En större elektrisk modell?

Eller behövs professionell utrustning för kontinuerlig vaxhantering?

Svaret beror framför allt på:

hur mycket vax du faktiskt behöver hantera.

Varför behöver biodlaren en vaxsmältare?

Bivax är en värdefull råvara.

Bina har lagt mycket energi på att producera det och det kan efter rengöring och bearbetning återanvändas till exempelvis:

  • nya vaxmellanväggar
  • ljus
  • salvor och vaxprodukter
  • andra hantverksprodukter.

Istället för att gamla kakor blir avfall kan vaxet alltså:

gå tillbaka in i kretsloppet.

För biodlaren finns dessutom ytterligare en viktig anledning att smälta gamla kakor:

vaxförnyelse.

Gamla yngelkakor behöver bytas ut

När generation efter generation av bin föds i samma celler blir yngelkakorna gradvis:

mörkare.

Kokongrester och annat biologiskt material blir kvar.

Gamla mörka yngelkakor bör därför successivt fasas ut och ersättas med:

nya ramar och nytt vax.

Har du en fungerande rutin för vaxsmältning blir det betydligt lättare att faktiskt genomföra denna vaxförnyelse.

Istället för att tänka:

”De där gamla ramarna tar jag nästa år.”

kan de gå direkt till vaxhanteringen.

Vad gör en vaxsmältare?

Grundprincipen är enkel.

Bivaxet värms tills det:

smälter.

Det flytande vaxet separeras därefter från bland annat:

  • kokonger
  • propolis
  • pollenrester
  • döda bin
  • annat skräp.

När vaxet kyls stelnar det igen och kan samlas som:

vaxblock.

Hur värmen skapas skiljer sig däremot mellan olika typer av vaxsmältare.

De vanligaste alternativen för biodlaren är:

  • solvaxsmältare
  • ångvaxsmältare
  • vaxgryta
  • större elektriska vaxsmältare
  • professionella kontinuerliga system.

Solvaxsmältare – den enklaste lösningen

En solvaxsmältare använder:

solens energi.

Solljuset passerar genom ett genomskinligt lock och temperaturen inne i smältaren stiger.

När vaxet blir tillräckligt varmt smälter det och rinner ner i en uppsamlingsdel.

Den stora fördelen är uppenbar:

ingen el behövs.

När solen skiner arbetar smältaren i princip gratis.

Vem passar solvaxsmältaren för?

Solvaxsmältaren passar framför allt biodlaren som:

  • har få bisamhällen
  • producerar relativt små mängder gammalt vax
  • inte har bråttom
  • vill ha enkel utrustning
  • vill hålla nere energiförbrukningen.

För hobbybiodlaren med exempelvis några få kupor kan detta vara:

allt som behövs.

LP:s solvaxsmältare rymmer två ramar

LP:s Biodling har en solvaxsmältare i rostfritt stål för:

två ramar åt gången.

Den är konstruerad för att fungera med de ramformat som finns i LP:s sortiment.

Det gör den särskilt användbar för mindre mängder:

  • gamla ramar
  • smutsigt vax
  • avtäckningsvax.

Efter vintern kan exempelvis några dåliga eller mögliga ramar smältas istället för att ligga i förrådet hela sommaren.

Fördelar med solvaxsmältare

Låg driftskostnad

Solen står för energin.

Enkel konstruktion

Få tekniska delar kan gå sönder.

Ingen elanslutning

Den kan användas där det saknas el.

Bra för små mängder

Du behöver inte starta en stor ånganläggning för två gamla ramar.

Rostfritt utförande

En modell i rostfritt material är lätt att hålla ren och har lång livslängd.

Nackdelar med solvaxsmältare

Den stora nackdelen är förstås:

vädret.

En mulen höstdag ger helt andra förutsättningar än en varm sommardag.

Kapaciteten är dessutom begränsad.

Har du:

100 gamla yngelramar

som ska smältas blir två ramar åt gången snabbt opraktiskt.

Solvaxsmältaren är därför bäst när:

mängden vax är liten och tiden inte är kritisk.

Solvaxsmältare med stativ

Det finns även solvaxsmältare med:

stativ.

Stativet kan göra det enklare att placera smältaren på en lämplig arbetshöjd och rikta den mot solen.

Det är en liten detalj som kan bli viktig om utrustningen används:

ofta.

Bra arbetshöjd är värd mer än man tror när biodlingsarbetet upprepas år efter år.

Ångvaxsmältare – nästa steg

När mängden ramar ökar blir ånga mycket intressant.

En ångvaxsmältare använder varm vattenånga för att:

värma vaxet.

Ångan leds in i behållaren och värmer kakorna från flera håll.

Vaxet smälter och rinner ner medan kokonger och grövre rester blir kvar.

Det ger ett betydligt mer kontrollerbart arbetsflöde än att:

vänta på solen.

Varför är ånga så praktiskt?

Den kanske största fördelen är:

förutsägbarheten.

Det spelar ingen större roll om det:

  • regnar
  • är mulet
  • är höst
  • är kväll.

Har du vatten och rätt energikälla kan du:

smälta vax.

För den som har fler bisamhällen är detta ofta den punkt där en ångvaxsmältare börjar kännas betydligt mer praktisk än en solvaxsmältare.

Mindre ångvaxsmältare för hobbybiodlaren

LP:s Biodling har en rostfri vaxsmältare med ångaggregat som är framtagen för:

den mindre biodlaren.

Behållaren rymmer omkring:

80 liter

och tar ungefär:

10–12 ramar.

Den levereras med en mindre elektrisk ånggenerator.

För exempelvis 12 LS-ramar anger LP:s en smälttid på omkring:

30 minuter.

Det är ett stort steg upp i kapacitet jämfört med en solvaxsmältare.

När passar en 10–12 ramars ångvaxsmältare?

Biodlare arbetar med honungsextraktion

Den här storleksklassen är intressant för biodlaren som har vuxit ur:

två ramar åt gången

men fortfarande inte driver en stor yrkesbiodling.

Du kanske har:

  • flera kupor
  • regelbunden vaxförnyelse
  • några tiotal ramar att smälta varje år
  • avtäckningsvax efter skörden.

Då blir en mindre ångvaxsmältare ofta en bra kompromiss mellan:

kapacitet, enkelhet och investering.

Du kan behålla träramarna

En viktig fördel när gamla vaxkakor ångsmälts är att själva träramen kan:

återanvändas

om den fortfarande är i gott skick och lämplig ur hygienisk synpunkt.

Efter vaxhanteringen kan ramen rengöras, kontrolleras och vid behov:

  • trådas om
  • spännas
  • förses med ny vaxmellanvägg.

På så sätt kan en gammal mörk yngelkaka bli:

en användbar ny ram igen.

När behöver man större kapacitet?

Anta att du har:

50 bisamhällen.

Om du byter ut några yngelramar per samhälle varje år kan det snabbt bli:

hundratals ramar.

Då börjar arbetsflödet bli minst lika viktigt som själva inköpspriset.

Frågan blir inte längre:

”Kan den smälta vax?”

utan:

”Hur många ramar kan jag bearbeta på en arbetsdag?”

Ångvaxsmältare för omkring 30 ramar

LP:s har en större ångvaxsmältare med:

3 kW ånggenerator och 230 V anslutning.

Kapaciteten anges till ungefär:

30 LN/NM- eller Langstrothramar.

Ånggeneratorn börjar producera ånga efter omkring tre minuter och en smältprocess tar ungefär:

30 minuter

beroende på vaxmaterialets ålder.

Det är en helt annan kapacitetsnivå än den mindre 10–12 ramars modellen.

Fördelen med 230 V

Det här är lätt att förbise när man jämför modeller.

Kontrollera alltid:

vilken elanslutning utrustningen kräver.

En kraftigare maskin är inte automatiskt bättre om den inte går att använda där:

vaxhanteringen faktiskt sker.

En 230 V-modell kan vara praktisk eftersom vanlig elanslutning är betydligt lättare att hitta än:

400 V trefas.

För en mellanstor biodling kan därför kombinationen:

stor kapacitet + 230 V

vara mycket attraktiv.

Professionell ångvaxsmältare för kontinuerligt arbete

När vaxhanteringen blir en återkommande produktionsuppgift behövs utrustning som är byggd för:

ett annat arbetstempo.

LP:s professionella ångvaxsmältare med 6 kW effekt använder:

400 V

och har kapacitet för ungefär:

26–32 kakor

beroende på vilken distanshållare som används.

Den är konstruerad för kontinuerligt arbete.

Ånggeneratorn ansluts till vatten och maskinen kan vara redo att arbeta efter omkring:

tre minuter.

LP:s anger ungefär 20 minuter för att smälta vaxet ur kakorna.

När är en professionell modell motiverad?

När arbetskostnaden börjar bli större än:

maskinkostnaden.

Om du varje år hanterar hundratals eller tusentals ramar blir skillnaden mellan:

10 ramar per omgång

och

30 ramar per omgång

mycket stor.

Då bör du räkna på:

ramar per timme

snarare än bara:

inköpspris.

Räkneexempel

Anta att 300 ramar ska smältas.

Med en maskin som tar:

10 ramar per omgång

behövs omkring:

30 omgångar.

Med en maskin som tar:

30 ramar per omgång

behövs omkring:

10 omgångar.

Skillnaden är:

20 laddningar.

När maskinen ska:

  • fyllas
  • tömmas
  • rengöras
  • laddas igen

kan den tidsbesparingen bli betydande.

Det är därför en större maskin ibland är billigare:

trots att den kostar betydligt mer att köpa.

Vedeldad ångvaxsmältare

El är inte det enda alternativet.

LP:s sortiment innehåller även en vedeldad ångvaxsmältare för omkring:

10 LN- eller Langstrothramar.

Vattenuppvärmningen kan ske med:

  • ved
  • gas
  • el

eller en kombination beroende på uppställningen.

Det kan vara intressant för biodlaren som har gott om ved eller arbetar på en plats där:

kraftig elanslutning saknas.

När är vedeldning intressant?

Framför allt när energiförsörjningen gör elektriska modeller:

opraktiska.

Det kan exempelvis vara en vaxhanteringsplats i en ekonomibyggnad eller ute på en gård där trefas saknas men där:

ved finns i överflöd.

Nackdelen är att eldningen kräver mer:

aktiv tillsyn och hantering.

Det är alltså inte nödvändigtvis den bekvämaste lösningen.

Men under rätt förutsättningar kan den vara mycket användbar.

Vaxgryta – enkel lösning för löst vax

Alla behöver inte smälta:

hela ramar.

Har du framför allt mindre mängder:

  • avtäckningsvax
  • utskuret vax
  • redan grovrensat vax

kan en vaxgryta vara ett enklare alternativ.

LP:s har exempelvis en:

27 liters vaxgryta.

Den här typen av utrustning fyller ett annat behov än en stor ramvaxsmältare.

Fråga därför först:

Vad är det egentligen jag ska smälta?

Avtäckningsvax kräver inte samma utrustning

Avtäckningsvax är ofta:

betydligt renare

än gammalt yngelvax.

Det innehåller normalt inte samma mängd:

  • kokonger
  • gammalt biologiskt material
  • föroreningar.

Har du huvudsakligen avtäckningsvax kan därför en stor ramvaxsmältare vara:

onödigt avancerad.

För större honungsproduktion finns däremot särskilda avtäckningsvaxsmältare och kontinuerliga system.

Kontinuerlig vaxsmältare – för stor produktion

I professionell honungshantering kan avtäckningsvax produceras:

kontinuerligt under arbetsdagen.

Då blir satsvis hantering ineffektiv.

LP:s har en kontinuerlig WET-vaxsmältare där avtäckningsvax från en avtäckningsmaskin kan falla ner på:

ett uppvärmt galler.

Vaxet smälter och separeras från honungen.

Systemet har separata utlopp för:

  • vax
  • honung.

Detta är alltså inte främst en maskin för hobbybiodlaren som vill smälta tio gamla yngelramar.

Det är:

produktionsutrustning.

Sol, ånga eller gryta – hur väljer man?

Ett enkelt sätt att välja är att börja med:

mängden material.

Några få ramar per år

Solvaxsmältare.

Några tiotal ramar

Mindre ångvaxsmältare.

Hundratals ramar

Större ångvaxsmältare.

Mycket stora mängder

Professionell eller kontinuerlig utrustning.

Men mängden är inte den enda faktorn.

Fråga 1 – hur många bisamhällen har du?

Antalet samhällen ger en bra första uppskattning.

Har du:

3 kupor

och byter några ramar per år är behovet helt annorlunda än om du har:

150 kupor.

Men räkna inte bara kupor.

Fundera på hur aktivt du arbetar med:

vaxförnyelse.

En biodlare med tio samhällen och systematiskt rambyte kan producera mer smältmaterial än någon med tjugo samhällen som nästan aldrig byter kakor.

Fråga 2 – hur många ramar ska smältas varje år?

Det här är egentligen en bättre fråga.

Gör en uppskattning:

20 ramar?

100 ramar?

500 ramar?

2 000 ramar?

Nu blir det betydligt lättare att välja maskin.

Kapaciteten ska helst göra arbetet:

rimligt

utan att maskinen samtidigt blir kraftigt överdimensionerad.

Fråga 3 – ska hela ramar smältas?

Om svaret är ja behöver behållaren:

rymma ditt ramformat.

Kontrollera detta innan köp.

En maskin som fungerar perfekt för ett ramformat kan bli opraktisk om din biodling använder:

ett annat format.

LP:s mindre solvaxsmältare är exempelvis avsedd för två ramar och anges fungera med ramformaten i LP:s sortiment.

De större modellerna har mer specifika kapacitetsuppgifter.

Fråga 4 – var ska vaxsmältaren stå?

Tänk på arbetsplatsen innan du köper maskinen.

Behöver du:

  • vatten?
  • avlopp?
  • 230 V?
  • 400 V?
  • ventilation?
  • möjlighet att arbeta utomhus?
  • plats för heta kärl?
  • arbetsyta för ramar?

En professionell vaxsmältare placerad i ett utrymme utan rätt:

el, vatten eller arbetsflöde

är inte särskilt professionell.

Fråga 5 – hur viktigt är arbetstempot?

För hobbybiodlaren kan vaxsmältningen vara:

en trevlig sommarsyssla.

För yrkesbiodlaren kan samma arbete vara:

en kostnad per arbetstimme.

Ju större verksamheten blir, desto viktigare blir:

  • kort uppvärmningstid
  • stor satskapacitet
  • snabb tömning
  • enkel rengöring
  • kontinuerlig drift.

Det är därför större modeller ofta handlar lika mycket om:

arbetsmiljö och effektivitet

som om vax.

Fråga 6 – vill du vara oberoende av vädret?

Om svaret är ja ska du sannolikt:

inte ha solvaxsmältaren som enda lösning.

Den är fantastisk när solen samarbetar.

Men vaxförnyelsen sker inte alltid:

i juli under klarblå himmel.

Gamla ramar kan behöva hanteras:

  • efter vintern
  • under hösten
  • under regniga perioder.

En ångvaxsmältare ger därför betydligt större:

frihet i planeringen.

Fråga 7 – hur mycket vill du investera?

Det är lätt att köpa:

för stor maskin.

En professionell modell kan vara imponerande.

Men om den används tre gånger per år med fyra ramar åt gången är kapitalet:

dåligt utnyttjat.

Räkna istället på:

kostnad per år och sparad arbetstid.

En mindre modell som används fullt ut kan vara ett bättre köp än en stor maskin som:

nästan alltid står tom.

Rostfritt stål är en stor fördel

Honung som rinner från bikupor

Vaxhantering är:

kladdigt.

Det kommer att finnas:

  • vax
  • propolis
  • kokongrester
  • vatten
  • smuts.

Rostfritt stål har därför flera fördelar.

Det är:

  • slitstarkt
  • lätt att rengöra
  • lämpligt i fuktig miljö
  • långlivat.

Det är ingen slump att många av LP:s större vaxsmältare är byggda i:

rostfritt stål.

Vad händer med smutsen?

När gammalt yngelvax smälts kommer det inte ut som:

perfekt rent guldgult vax.

Gamla kakor innehåller mycket material som inte är bivax.

Efter den första smältningen kan vaxet därför behöva:

renas ytterligare.

LP:s rekommenderar exempelvis för sin mindre ångvaxsmältare att vaxet kan smältas två gånger och därefter silas.

Sila det smälta vaxet

Efter grovsmältningen kan vaxet filtreras genom exempelvis:

lämplig silduk eller finare filter.

Syftet är att fånga upp små partiklar som följt med.

När vaxet sedan kyls långsamt kan ytterligare föroreningar:

samlas på undersidan av vaxblocket.

När blocket stelnat kan denna mörka botten:

skrapas bort.

Det ger betydligt renare vax.

Smält inte bivax direkt över kraftig värme

Bivax är:

brännbart.

Vaxhantering kräver därför respekt för temperaturen.

Använd utrustning som är avsedd för ändamålet och lämna inte uppvärmt vax:

utan uppsikt.

Det är ytterligare en fördel med genomtänkta vaxsmältare jämfört med improviserade lösningar med kastruller och kraftiga värmekällor.

Separera sjukdomsmisstänkt vax

Allt gammalt vax ska inte automatiskt gå in i:

det vanliga vaxflödet.

Om ett samhälle har dött av okänd anledning eller om smittsam yngelsjukdom misstänks behöver materialet hanteras enligt:

aktuella smittskyddsrekommendationer.

Särskilt vid misstanke om amerikansk yngelröta ska du inte börja flytta, smälta och blanda material på eget initiativ.

Ta reda på:

varför samhället dog först.

Vaxsmältaren är en del av ett större system

Den verkligt effektiva vaxhanteringen består av flera steg:

Gamla kakor tas ur produktion.

↓

Vaxet smälts.

↓

Grovsmuts separeras.

↓

Vaxet renas.

↓

Vaxet samlas och sorteras.

↓

Vaxet kan bearbetas vidare.

↓

Nya vaxmellanväggar produceras.

↓

De sätts tillbaka i biodlingen.

Nu har du skapat:

ett kretslopp.

Eget vax ger kontroll

Många biodlare uppskattar möjligheten att:

hålla reda på sitt eget vax.

LP:s beskriver exempelvis sin mindre ångvaxsmältare just som en lösning för biodlaren som vill kunna hantera sitt eget vax.

Ju bättre ordning du har på vaxflödet, desto lättare blir det att:

  • sortera olika vaxkvaliteter
  • hålla avtäckningsvax separat
  • hålla sjukdomsmisstänkt material separat
  • dokumentera ursprung
  • återanvända eget vax.

Det är särskilt intressant när biodlingen växer.

Separera avtäckningsvax och gammalt yngelvax

Allt bivax har inte:

samma kvalitet.

Avtäckningsvax är normalt ljust och rent.

Gamla yngelkakor innehåller betydligt mer:

  • kokongrester
  • propolis
  • pollenrester
  • annat biologiskt material.

Det kan därför vara klokt att hålla olika vaxfraktioner:

separerade.

Då får du större kontroll över hur vaxet används senare.

När ska man smälta gamla ramar?

Helst innan de blir:

ett förvaringsproblem.

Gamla vaxkakor som står länge kan bland annat angripas av:

vaxmott.

LP:s lyfter just möjligheten att använda solvaxsmältaren efter vintern för smutsiga ramar som annars kan ligga kvar och riskera problem under sommaren.

Ett effektivt arbetssätt är därför:

ut med gammal ram → direkt till vaxhantering.

Inte:

ut med gammal ram → förråd i två år → vaxmott → panik.

Vaxsmältning efter vintern

Våren är ett bra tillfälle att sortera ramar.

Efter vinterförluster och vårgenomgång kan du hitta:

  • mögliga ramar
  • mycket gamla yngelkakor
  • skadade kakor
  • ramar som ska trådas om.

Då kan solvaxsmältaren eller ångvaxsmältaren komma fram direkt.

När sommaren börjar har du:

rena ramar istället för ett växande lager av gammalt vax.

Vaxsmältning efter honungsskörden

Efter skörden finns ofta:

avtäckningsvax.

Det är värdefullt och bör tas om hand.

För en liten biodling kan det smältas satsvis.

I större verksamheter kan mängden avtäckningsvax bli så stor att särskilda avtäckningsvaxsmältare eller kontinuerliga system:

sparar mycket arbetstid.

Maskinen ska alltså väljas efter:

flödet i biodlingen.

Vilken vaxsmältare passar dig?

1–5 bisamhällen

Titta i första hand på:

solvaxsmältare.

Den är enkel och tillräcklig för mindre mängder.

Mindre hobbybiodling med regelbunden vaxförnyelse

En 10–12 ramars ångvaxsmältare ger betydligt bättre kapacitet och fungerar oberoende av vädret.

Mellanstor biodling

En större 230 V ångvaxsmältare för omkring 30 ramar kan ge en bra kombination av kapacitet och relativt enkel elanslutning.

Stor biodling

Titta på professionella modeller med:

kontinuerlig ångproduktion och hög kapacitet.

Yrkesmässig honungsproduktion

Om stora mängder avtäckningsvax produceras kan en:

kontinuerlig vaxsmältare

vara en del av hela avtäcknings- och honungslinjen.

Jämför inte bara pris

När två vaxsmältare jämförs är det lätt att titta på:

prislappen.

Jämför istället:

  • antal ramar per omgång
  • smälttid
  • uppvärmningstid
  • effekt
  • 230 eller 400 V
  • vattenbehov
  • möjlighet till kontinuerlig drift
  • rengöring
  • material
  • vilka ramformat som passar
  • arbetsmiljö.

Det ger en mycket bättre bild av:

vad maskinen faktiskt kostar att använda.

En enkel tumregel

Välj inte den vaxsmältare du behöver:

idag.

Välj den du rimligen kommer att behöva under:

de närmaste åren.

Om du har fem samhällen men planerar att stanna där kan en enkel modell vara perfekt.

Om du har fem samhällen idag men aktivt bygger upp en biodling med målet att snart ha:

30–40 samhällen

kan det vara klokt att köpa större från början.

Men överdriv inte.

Kapacitet som aldrig används ger:

ingen tidsbesparing.

Produkter hos LP:s Biodling

LP:s Biodling har en hel kategori med vaxsmältare för olika storlek på biodlingen.

För den mindre biodlaren finns Solvaxsmältare 2 ramar i rostfritt LP:s, som fungerar med två ramar åt gången och använder solvärme istället för el.

För större flexibilitet finns Vaxsmältare rostfri behållare med ångaggregat. Den rymmer cirka 80 liter och ungefär 10–12 ramar och levereras med elektrisk ånggenerator.

För större biodlingar finns Ångvaxsmältare 230 V 3 kW, med kapacitet på omkring 30 LN/NM- eller Langstrothramar.

För professionell användning finns Ångvaxsmältare 26 ramar 400 V 6 kW, som är konstruerad för kontinuerligt arbete och rymmer omkring 26–32 kakor beroende på distanshållare.

Det finns dessutom:

  • solvaxsmältare med stativ
  • vedeldad ångvaxsmältare
  • vaxgryta
  • avtäckningsvaxsmältare
  • kontinuerlig WET-vaxsmältare
  • större behållare och annan utrustning för vaxhantering.

Det gör att utrustningen kan växa tillsammans med:

biodlingen.

Checklista innan du köper vaxsmältare

Fråga dig:

  • Hur många bisamhällen har jag?
  • Hur många räknar jag med att ha om tre år?
  • Hur många ramar byter jag varje år?
  • Ska jag smälta hela ramar eller löst vax?
  • Vilka ramformat använder jag?
  • Behöver jag kunna smälta oberoende av vädret?
  • Har jag 230 V?
  • Har jag 400 V?
  • Finns vatten där maskinen ska stå?
  • Hur mycket plats har jag?
  • Hur viktigt är snabbt arbetsflöde?
  • Behöver jag kontinuerlig drift?
  • Hur enkelt är maskinen att rengöra?
  • Hur ska det smälta vaxet filtreras?
  • Var ska det färdiga vaxet förvaras?

När du kan svara på de frågorna blir valet:

betydligt enklare.

Kort svar – vilken vaxsmältare ska man välja?

För en mindre hobbybiodling med få ramar att hantera är en:

solvaxsmältare

ofta den enklaste lösningen.

Den kräver ingen el och LP:s modell rymmer två ramar åt gången.

När mängden ramar ökar blir en:

ångvaxsmältare

betydligt effektivare.

LP:s mindre rostfria modell med ångaggregat rymmer ungefär 10–12 ramar och passar biodlaren som vill hantera sitt eget vax utan att investera i professionell utrustning.

För en större biodling blir kapaciteten allt viktigare. LP:s 230 V-modell rymmer omkring 30 ramar och ger betydligt högre genomströmning.

Vid riktigt stora mängder finns professionella 400 V-modeller och kontinuerliga system.

Det viktigaste är alltså inte att köpa:

den största vaxsmältaren.

Det är att köpa den modell som passar:

ditt vaxflöde.

Räkna hur många ramar du faktiskt behöver smälta varje år och fundera på hur snabbt biodlingen kommer att växa.

En bra vaxsmältare ska göra det så enkelt att ta hand om gamla kakor att regelbunden vaxförnyelse blir:

en naturlig del av biodlingen – inte ett projekt som skjuts upp till nästa år.