Du har köpt din första bikupa.
Bina är på plats, drottningen lägger ägg och plötsligt kan du kalla dig:
biodlare.
Men det finns en administrativ sak som är lätt att missa när allt fokus ligger på kupor, bin och utrustning:
uppställningsplatsen ska anmälas.
I Sverige ska den som har ett eller flera bisamhällen anmäla till länsstyrelsen var bina står uppställda.
Det gäller alltså inte bara stora yrkesbiodlare.
Har du:
en enda kupa hemma i trädgården
omfattas du också av kravet.
Registreringen är en viktig del av Sveriges arbete med bihälsa och gör det möjligt att snabbt hitta och kontakta biodlare om en allvarlig smittsam bisjukdom upptäcks i området.
Måste man registrera sin bigård?
Ja.
Har du ett eller flera bisamhällen ska du anmäla:
var bisamhällena står uppställda.
Det som registreras är alltså uppställningsplatsen för bina.
Du ska göra anmälan så snart du:
- skaffar bin
- startar en ny bigård
- tar över en befintlig bigård.
Det spelar ingen roll om biodlingen är:
- hobby
- självhushållning
- sidoverksamhet
- kommersiell biodling.
Kravet är kopplat till att du:
har bisamhällen.
Vad menas med uppställningsplats?
En uppställningsplats är den plats där ett eller flera bisamhällen:
står uppställda.
Har du fem kupor bredvid varandra på samma plats handlar det alltså normalt om:
en uppställningsplats.
Har du däremot:
- fem kupor hemma
- tio kupor vid ett rapsfält
- tre kupor vid sommarstugan
har du:
flera uppställningsplatser.
De behöver finnas registrerade så att myndigheterna vet var bisamhällen finns.
Varför måste bigårdar registreras?
Det viktigaste skälet är:
smittskydd.
Honungsbin flyger långt från kupan.
Bin kan också:
- driva mellan samhällen
- röva svaga samhällen
- svärma
- flyttas av biodlare.
Dessutom flyttar biodlare själva:
- ramar
- vax
- kupor
- avläggare
- drottningar
- annan biodlingsutrustning.
Det innebär att en smittsam sjukdom kan spridas mellan:
bigårdar.
Registreringen blir viktig när sjukdom upptäcks
Tänk dig att amerikansk yngelröta upptäcks i en bigård.
Då behöver bitillsynen snabbt få en bild av:
vilka andra bisamhällen som finns i området.
Om uppställningsplatserna är korrekt registrerade går det att identifiera berörda biodlare och genomföra smittutredningen betydligt effektivare.
Registreringen är alltså inte bara:
administration för administrationens skull.
Den är en del av smittskyddet för hela Sveriges bipopulation.
Amerikansk yngelröta visar varför registret behövs
Amerikansk yngelröta är en allvarlig bakteriell sjukdom hos honungsbin.
När ett utbrott konstateras behöver myndigheterna bland annat undersöka risken för att smittan har:
spridits till andra bigårdar.
Då är kunskapen om var andra bisamhällen finns mycket viktig.
En oregistrerad bigård riskerar annars att:
saknas i smittspårningen.
Det kan innebära att ett smittat samhälle inte upptäcks lika snabbt.
Vem ska anmälan göras till?
Uppställningsplatsen anmäls till:
länsstyrelsen.
Det är länsstyrelserna som ansvarar för bitillsynen och tar emot biodlarnas anmälningar om uppställningsplatser.
Sverige är organiserat så att sju länsstyrelser samordnar bitillsynen för landets län.
Det betyder att den länsstyrelse som ansvarar för bitillsynen där du har bina inte nödvändigtvis är:
den länsstyrelse du först tänker på.
Sju länsstyrelser samordnar bitillsynen
Bitillsynen är organiserad regionalt.
Ansvarsfördelningen är:
Länsstyrelsen Skåne
ansvarar för Skåne, Blekinge och Kronoberg.
Länsstyrelsen Västra Götaland
ansvarar för Västra Götaland och Halland.
Länsstyrelsen Östergötland
ansvarar för Östergötland, Jönköping och Kalmar.
Länsstyrelsen Stockholm
ansvarar för Stockholm, Uppsala, Södermanland, Västmanland och Gotland.
Länsstyrelsen Dalarna
ansvarar för Dalarna, Gävleborg, Örebro och Värmland.
Länsstyrelsen Västernorrland
ansvarar för Västernorrland och Jämtland.
Länsstyrelsen Norrbotten
ansvarar för Norrbotten och Västerbotten.
Det är dessa länsstyrelser som bland annat tar emot anmälningar om:
uppställningsplatser för bisamhällen.
Hur registrerar man sin bigård?
Registreringen görs via:
länsstyrelsens webbformulär.
Du anger de uppgifter som efterfrågas om dig och om:
uppställningsplatsen.
Det är klokt att göra detta direkt när bina kommit på plats istället för att tänka:
”Det gör jag senare.”
När biodlingssäsongen väl kommit igång är det lätt att administrativa saker hamnar längst ner på listan.
När ska bigården registreras?
Så snart du:
skaffar bin eller tar över en befintlig bigård.
Du behöver alltså inte vänta tills:
- samhället vuxit
- du fått din första honung
- du har flera kupor
- du blivit medlem i en biodlarförening.
Har du blivit ansvarig för ett bisamhälle ska uppställningsplatsen:
anmälas.
Jag har bara en bikupa – gäller reglerna ändå?
Ja.
Reglerna gäller om du har:
ett eller flera bisamhällen.
En ensam kupa i trädgården är alltså inte undantagen bara för att biodlingen är:
liten.
Ur smittskyddssynpunkt kan ett bisamhälle påverka och påverkas av andra samhällen i området oavsett om ägaren har:
en kupa eller hundra.
Jag tar över en redan registrerad bigård – måste jag göra något?
Ja.
Jordbruksverket anger att anmälan ska göras även när du:
tar över en bigård som redan finns.
Det är logiskt.
Registret behöver inte bara visa:
var bina finns
utan uppgifterna måste också vara aktuella så att rätt biodlare kan kontaktas.
Utgå därför inte från att:
”Den förra ägaren registrerade ju bigården.”
Se till att dina egna uppgifter blir korrekta.
Vad händer om jag flyttar bina?
Då kan de registrerade uppgifterna behöva:
ändras.
Jordbruksverket anger att om de uppgifter du lämnat till länsstyrelsen inte längre stämmer ska du ändra dem:
inom en vecka.
Det är särskilt viktigt för biodlare som regelbundet flyttar samhällen mellan olika uppställningsplatser.
Registret ska spegla:
var bisamhällena faktiskt finns.
Ändrade uppgifter ska anmälas inom en vecka
Det här är en bra regel att komma ihåg:
ändring = en vecka.
Om uppgifterna du tidigare lämnat inte längre stämmer ska de uppdateras inom en vecka.
Gör det därför till en rutin att samtidigt tänka på registreringen när du:
- etablerar en ny bigård
- flyttar samhällen
- slutar använda en plats
- tar över en biodling.
Då minskar risken att registret innehåller:
gamla uppgifter.
Tillfälligt tom bigård – måste den avregistreras?
Inte alltid.
Om en bigård är utan bisamhällen under:
kortare tid än tre månader
behöver du inte anmäla att platsen är tom.
Det kan exempelvis vara praktiskt om en uppställningsplats används säsongsvis och tillfälligt står utan bin.
Men om platsen är utan bisamhällen i:
mer än tre månader
ska du anmäla att du inte längre har bin där.
När ska en uppställningsplats avregistreras?

Om du långsiktigt slutar använda platsen ska den:
avregistreras.
Det är viktigt även om registreringen kanske känns mindre relevant när bina redan är borta.
Ett register fyllt med gamla övergivna bigårdar skulle göra smittutredningar:
mindre effektiva.
När du avslutar en uppställningsplats bör den därför tas bort ur registret.
Om alla bigårdar avregistreras
Om du slutar helt med biodling och avregistrerar samtliga uppställningsplatser kan du tas bort som:
biodlare i registret.
Det är ytterligare en anledning att hålla uppgifterna aktuella.
Registret ska visa:
den verkliga biodlingen – inte historiken över alla platser där bin någon gång har stått.
Vad är en bitillsynsman?
Som biodlare ska du också veta vem som är:
bitillsynsman i ditt område.
Bitillsynsmän utses av länsstyrelserna och har en viktig funktion vid misstanke om smittsamma bisjukdomar.
Om något ser konstigt ut i dina samhällen eller du misstänker en allvarlig smittsam sjukdom ska du:
kontakta bitillsynsmannen eller länsstyrelsen.
När ska bitillsynsmannen kontaktas?
Vänta inte tills du själv är:
hundra procent säker på diagnosen.
Det är inte biodlarens uppgift att själv laboratoriebekräfta en misstänkt allvarlig bisjukdom.
Reagera istället på avvikande symptom.
Det kan exempelvis vara:
- onormalt yngel
- insjunkna cellock
- döda larver
- ovanlig larvkonsistens
- kraftigt avvikande yngelmönster
- andra misstänkta sjukdomstecken.
Vid misstanke ska kontakt tas:
så snart som möjligt.
Kostar det något att kontakta bitillsynen?
Nej.
Jordbruksverket anger att det inte kostar biodlaren något att anmäla misstanke om smittsam sjukdom eller skadegörare.
Bitillsynsmannen kan undersöka samhället och ta de prover som behövs för att fastställa:
vad problemet är.
Det finns därför ingen anledning att undvika kontakt för att man är rädd för:
en undersökningskostnad.
Vad händer vid ett sjukdomsutbrott?
Om en allvarlig smittsam sjukdom konstateras kan myndigheterna behöva:
spåra smittan.
Då kan man behöva undersöka:
- närliggande bigårdar
- flyttade bisamhällen
- sålda eller köpta bin
- material som flyttats
- andra möjliga smittvägar.
Här blir registreringen av uppställningsplatser:
avgörande.
Ett konkret exempel
Föreställ dig att en biodlare upptäcker amerikansk yngelröta.
Runt bigården finns:
tolv andra biodlare.
Tio har registrerat sina uppställningsplatser.
Två har inte gjort det.
Bitillsynen kan snabbt identifiera och kontakta de tio registrerade biodlarna.
De andra två riskerar att:
inte upptäckas lika snabbt.
Om deras samhällen har varit i kontakt med smittan kan det fördröja:
smittbekämpningen.
Det är därför registreringen skyddar mer än bara:
din egen biodling.
Får man flytta bin hur som helst?
Normalt kan biodlare behöva flytta samhällen av många orsaker.
Exempelvis till:
- nya bigårdar
- pollineringsuppdrag
- dragområden
- försäljning.
Men vid ett sjukdomsutbrott kan särskilda:
restriktioner gälla.
Om ett område har förklarats som skydds- eller övervakningszon kan tillstånd krävas innan bin och visst material flyttas ut ur området.
Det gäller inte bara levande bin
Smitta kan även följa med:
- vax
- bikupor
- ramar
- honung
- biodlingsutrustning.
Därför kan restriktioner omfatta mer än:
själva bisamhället.
Kontrollera alltid vad som gäller innan material flyttas från ett område där smittrestriktioner har införts.
Förvara biodlingsmaterial så att bin inte kommer åt det
Detta är en annan viktig smittskyddsregel.
Material som:
- vax
- honung
- begagnade bikupor
- gamla ramar
- annan biodlingsutrustning
ska förvaras så att bin:
inte kommer åt det.
Varför?
För att främmande bin annars kan lockas dit och exempelvis:
röva honungsrester.
Därefter flyger de tillbaka till sina egna samhällen och kan i värsta fall föra med sig:
smittämnen.
En gammal honungsram är inte bara en honungsram
För biodlaren kan en gammal ram kännas som:
värdefullt foder.
För ett främmande bi är den:
en gratis buffé.
Om ramen dessutom kommer från ett samhälle med okänd sjukdomsstatus kan situationen bli problematisk.
Förvara därför gamla ramar och honungsmaterial:
bistängt.
God materialförvaring är en viktig del av:
smittskyddet.
Registrering ersätter inte god bihälsa
Att bigården är registrerad betyder förstås inte att biodlarens ansvar:
slutar där.
Du behöver också ha grundläggande kunskap om:
- bihälsa
- djurskydd
- bisjukdomar
- skadegörare
- smittskydd.
Registreringen gör det möjligt för myndigheterna att agera vid ett utbrott.
Den dagliga bihälsan skapas däremot:
i bigården.
Kontrollera ynglet regelbundet
Ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka problem är:
biodlarens ögon.
När kupan öppnas bör du inte bara kontrollera:
om drottningen lägger ägg.
Titta också på:
- yngelmönstret
- larvernas färg
- cellocken
- döda larver
- avvikande celler.
Ju bättre du känner igen:
friskt yngel
desto snabbare reagerar du när något:
inte ser normalt ut.
Håll varroan under kontroll
Varroa är en av de viktigaste hälsoutmaningarna i svensk biodling.
Det innebär att regelbunden kontroll av kvalsternivån bör vara en naturlig del av:
biodlingsåret.
Hos LP:s Biodling finns exempelvis Varroa EasyCheck, som gör det möjligt att undersöka ett standardiserat prov med 200 eller 300 bin.
Det finns även utrustning för andra metoder och behandlingar i LP:s sortiment för:
varroabekämpning.
För läkemedelsjournal
Registrering av bigården är inte det enda administrativa kravet som biodlaren behöver känna till.
Jordbruksverket anger att biodlaren ska föra:
läkemedelsjournal
över läkemedel och organiska syror som används för behandling av bisamhällena, exempelvis mot varroa.
Det innebär att behandling med exempelvis organiska syror ska:
dokumenteras.
Journalen kan föras:
- digitalt
- skriftligt.
Den ska sparas i:
fem år.
Även organiska syror ska dokumenteras
Det är lätt att tänka:
”Oxalsyra är ju inte samma sak som ett vanligt veterinärläkemedel.”
Men Jordbruksverkets krav omfattar även organiska syror som används i bikupan vid behandling, rengöring eller sanering.
Använder du exempelvis:
- oxalsyra
- myrsyra
som del av varroabekämpningen behöver användningen därför:
journalföras enligt gällande regler.
Foder omfattas också av regler
Jordbruksverket anger att biodlare bara ska använda foder från:
registrerade foderföretagare.
Det är ytterligare ett exempel på att biodling inte bara handlar om:
kupor och honung.
När djur hålls finns regler kring:
- hälsa
- foder
- läkemedel
- smittskydd.
Det gäller även:
honungsbin.
Måste biodlaren registrera något hos Jordbruksverket också?
Det beror på:
vilken verksamhet du bedriver.
Att anmäla var bisamhällena står är en sak.
Men vissa verksamheter kring exempelvis hantering och förädling av produkter från biodling kan omfattas av:
ytterligare registreringskrav.
Jordbruksverket anger exempelvis att en anläggning där man tar emot vax eller andra produkter från biodling för viss vidare hantering kan behöva registreras.
Det finns samtidigt:
undantag.
Exempelvis kan mindre hantering för direkt försäljning eller gåvor till slutanvändare omfattas av undantag under vissa förutsättningar.
Att ha en bigård och att driva en förädlingsanläggning är olika saker
För den vanliga hobbybiodlaren är det viktigt att inte blanda ihop reglerna.
Du behöver inte utgå från att du driver en:
registreringspliktig industri
bara för att du smälter ditt eget vax.
Jordbruksverket beskriver exempelvis undantag för viss mindre hantering och även för biodlare som smälter vax tillsammans med en granne eller inom:
den lokala biodlarföreningen.
Men om verksamheten växer och du börjar ta emot material från andra i större omfattning bör du kontrollera:
vilka regler som gäller för just verksamheten.
Behöver man registrera biodlingen för att sälja honung?
Registreringen av uppställningsplatsen handlar framför allt om:
bihälsa och smittskydd.
Försäljning av honung omfattas även av andra regler kring bland annat:
- livsmedel
- märkning
- hygien
- verksamhetens omfattning.
Att bigården är registrerad innebär alltså inte automatiskt att:
alla krav för honungsförsäljning är uppfyllda.
Se registreringen av bigården som:
en del av regelverket kring biodling.
Ska själva bigården märkas med skylt?
Blanda inte ihop:
registrering hos länsstyrelsen
med:
skyltning ute i bigården.
Det centrala myndighetskravet som behandlas här är att uppställningsplatsen ska:
anmälas till länsstyrelsen.
En skylt vid bigården kan däremot vara praktisk av andra skäl.
Den kan exempelvis visa:
- vem som ansvarar för bigården
- kontaktuppgifter
- information till markägare eller allmänhet.
Det kan vara särskilt användbart för bigårdar som står:
utanför den egna tomten.
Märk kuporna för din egen skull
När biodlingen växer blir tydlig märkning snabbt värdefull.
Numrera exempelvis:
Kupa 1, Kupa 2, Kupa 3…
Använd samma nummer i:
kupkortet.
Då kan du dokumentera:
- drottningens ålder
- samhällsstyrka
- varroavärden
- behandling
- fodermängd
- svärmning
- avläggare
- sjukdomsobservationer.
Det ger betydligt bättre kontroll än att skriva:
”Den gröna kupan längst bort såg lite svag ut.”
Dokumentation och registrering kompletterar varandra

Länsstyrelsens register berättar:
var bigården finns.
Dina egna kupkort berättar:
vad som händer i den.
Tillsammans skapar de bättre:
- smittspårning
- bihälsa
- behandling
- uppföljning.
För en större biodling blir detta nästan nödvändigt.
Nybörjaren bör registrera direkt
Om du ska börja med biodling är en bra ordning:
- Skaffa kunskap.
- Bestäm plats för bigården.
- Skaffa lämplig utrustning.
- Skaffa bin.
- Anmäl uppställningsplatsen.
- Ta reda på vem som är bitillsynsman.
- Börja föra kupkort.
Då byggs rätt rutiner från:
första samhället.
Flera bigårdar kräver mer ordning
När biodlingen växer från:
en bigård till tre
blir administrationen viktigare.
Ge gärna varje bigård ett eget namn eller nummer.
Exempel:
Bigård A – Hemma
Bigård B – Rapsfältet
Bigård C – Skogen
Under varje bigård finns sedan:
kupnummer.
Nu blir det lättare att hålla ordning på både registrering och den praktiska biodlingen.
Flyttbiodling kräver extra uppmärksamhet
Den som flyttar bin till olika drag behöver vara särskilt noggrann med:
aktuella uppställningsplatser.
Det kan exempelvis handla om att flytta samhällen till:
- raps
- fruktodling
- ljung
- pollineringsuppdrag.
När registrerade uppgifter förändras behöver du kontrollera att:
anmälan fortfarande stämmer.
Kom ihåg huvudregeln:
ändrade uppgifter ska uppdateras inom en vecka.
Vad händer om sjukdom upptäcks nära min bigård?
Om ett utbrott av en reglerad bisjukdom sker i närheten kan:
bitillsynen kontakta dig.
Dina samhällen kan behöva undersökas som en del av:
smittutredningen.
Det är precis här korrekt registrering visar sitt värde.
Myndigheten behöver inte försöka:
gissa var bina finns.
Skydds- och övervakningszoner
Vid vissa sjukdomsutbrott kan områden förklaras som:
skyddszon eller övervakningszon.
Då kan särskilda regler gälla för förflyttning av:
- bin
- vax
- bikupor
- utrustning
- annat biodlingsmaterial.
Flytta därför inte material på eget initiativ från ett område med restriktioner.
Kontrollera först:
vad som gäller.
Flyttar du bin – tänk smittskydd före bekvämlighet
Det är lätt att tänka:
”Jag ska bara flytta två lådor.”
Men biodlingsmaterial kan bära med sig:
smitta.
Därför bör varje förflyttning ske med kunskap om:
- var materialet kommer ifrån
- sjukdomsstatus
- eventuella restriktioner
- vart det ska.
Det gäller särskilt begagnat material.
Köper du begagnade kupor?
Var försiktig.
Begagnad utrustning kan vara ekonomiskt attraktiv.
Men fråga:
Var kommer den ifrån?
Gamla kupor och ramar kan ha en sjukdomshistorik som du:
inte känner till.
Rengör och hantera begagnat material enligt god smittskyddspraxis innan det används i den egna biodlingen.
Produkter hos LP:s Biodling för att komma igång
Själva registreringen görs hos länsstyrelsen och kräver förstås:
ingen produkt från biodlingsbutiken.
Men för den som registrerar sin första bigård börjar samtidigt det praktiska arbetet som biodlare.
Hos LP:s Biodling finns nybörjarpaket med bikupa i flera vanliga ramformat samt kompletta skyddspaket med exempelvis biodlarjacka och handskar.
Det finns även ett stort sortiment av:
- bikupor
- ramar
- skyddskläder
- kupknivar
- rökpustar
- foderutrustning
- varroautrustning.
För den löpande bihälsokontrollen finns exempelvis Varroa EasyCheck, som kan användas för standardiserad kontroll av kvalsterbelastningen.
LP:s har även skyltar för bigård och honungsförsäljning för den som vill göra bigården eller den egna honungsförsäljningen:
tydligare för besökare och kunder.
Checklista – registrera din bigård
När du skaffar bin:
- Anmäl uppställningsplatsen till länsstyrelsen.
- Gör anmälan så snart du skaffar bina eller tar över bigården.
- Kontrollera att uppgifterna om platsen är korrekta.
- Ta reda på vem som är bitillsynsman.
- Spara kontaktuppgifterna.
- Skapa gärna ett eget namn eller nummer för bigården.
- Numrera kuporna.
- Börja föra kupkort.
- Dokumentera varroabehandlingar och andra relevanta åtgärder.
- För läkemedelsjournal enligt gällande regler.
Om något förändras:
- Uppdatera felaktiga eller ändrade uppgifter inom en vecka.
- Anmäl nya uppställningsplatser.
- Avregistrera platser som inte längre används.
- Om platsen är utan bisamhällen mer än tre månader ska detta anmälas.
Om sjukdom misstänks:
- Flytta inte misstänkt material i onödan.
- Kontakta bitillsynsmannen eller länsstyrelsen så snart som möjligt.
- Följ instruktionerna du får.
- Kontrollera eventuella restriktioner innan bin eller material flyttas.
Vanliga frågor om registrering av bigård
Måste hobbybiodlare registrera sin bigård?
Ja. Kravet gäller den som har ett eller flera bisamhällen.
Måste jag registrera om jag bara har en kupa?
Ja.
Kostar registreringen något?
Anmälan av uppställningsplats är en del av länsstyrelsens bitillsynssystem. Följ aktuell information hos den ansvariga länsstyrelsen när du gör anmälan.
Var registrerar jag bina?
Hos länsstyrelsen via aktuellt webbformulär för uppställningsplatser.
När ska jag registrera?
Så snart du skaffar bin eller tar över en befintlig bigård.
Vad händer om jag flyttar bina?
Om de registrerade uppgifterna inte längre stämmer ska de ändras inom en vecka.
Måste en tillfälligt tom bigård avregistreras?
Inte om den är utan bisamhällen kortare tid än tre månader. Är den tom längre än tre månader ska du anmäla att du inte längre har bin där.
Vem kontaktar jag vid misstänkt bisjukdom?
Bitillsynsmannen i området eller länsstyrelsen.
Ska varroabehandling dokumenteras?
Ja. Läkemedel och organiska syror som används för behandling ska dokumenteras enligt reglerna för läkemedelsjournal, och journalen ska sparas i fem år.
Kort svar – måste man registrera sin bigård?
Ja.
Om du har:
ett eller flera bisamhällen
ska du anmäla till länsstyrelsen var bina står uppställda.
Anmälan ska göras så snart du:
skaffar bin eller tar över en befintlig bigård.
Har du flera bigårdar behöver de olika uppställningsplatserna finnas registrerade.
Om de uppgifter du lämnat inte längre stämmer ska de:
ändras inom en vecka.
Om en uppställningsplats är utan bisamhällen längre än tre månader ska du anmäla att du inte längre har bin på platsen.
Som biodlare ska du också känna till:
vem som är bitillsynsman i området.
Misstänker du en smittsam sjukdom eller skadegörare ska du kontakta bitillsynsmannen eller länsstyrelsen så snart som möjligt.
Registreringen är framför allt en del av Sveriges:
smittskydd för bin.
Om exempelvis amerikansk yngelröta upptäcks behöver bitillsynen veta vilka andra bigårdar som finns i området så att berörda samhällen kan undersökas och smittspridningen begränsas.
Att registrera sin bigård är därför inte bara:
ett administrativt krav.
Det hjälper till att skydda:
din egen bigård, grannarnas bin och svensk biodling i stort.