När honungen ser färdig ut i ramen är det lätt att tänka att det bara är att skörda.
Men en av de viktigaste kvalitetsfrågorna återstår:
Hur mycket vatten innehåller honungen?
Vattenhalten påverkar både hållbarhet, konsistens och framför allt risken för jäsning. Honung med låg och stabil vattenhalt kan hålla mycket länge, medan honung som skördats för tidigt kan börja jäsa trots att den ser helt normal ut när den tappas på burk.
För vanlig honung gäller som huvudregel att vattenhalten får vara högst 20 procent. Ren ljunghonung är ett undantag och får innehålla upp till 23 procent vatten enligt Livsmedelsverkets regler. (Livsmedelsverket)
Men att 20 procent är tillåtet betyder inte att biodlaren alltid bör sikta på 19,9 procent. I praktiken är en lägre vattenhalt ofta betydligt tryggare.
Här går vi igenom vilken vattenhalt honung bör ha, varför den varierar och hur du mäter den rätt med refraktometer.
Vad menas med vattenhalt i honung?
Vattenhalten anger helt enkelt hur stor andel av honungens vikt som består av vatten.
Om en honung har:
17 procent vatten
innebär det förenklat att 100 gram honung innehåller omkring:
17 gram vatten
och resten huvudsakligen består av sockerarter och andra naturliga ämnen.
Nektarn som bina hämtar från blommorna innehåller från början betydligt mer vatten.
Binas arbete går därför till stor del ut på att:
- hämta nektar
- bearbeta den
- tillsätta enzymer
- flytta den mellan celler
- ventilera bort vatten
- lagra den färdiga honungen
Det är först när tillräckligt mycket vatten har försvunnit som honungen blir lagringsstabil.
Vilken vattenhalt får honung ha?
För vanlig honung är huvudregeln:
högst 20 % vatten.
För ren ljunghonung, Calluna vulgaris, gäller:
högst 23 %.
Bagerihonung har vissa ytterligare undantag i lagstiftningen. (Livsmedelsverket)
Biodlarnas regler för honungsbedömning använder samma huvudgräns och anger dessutom att varning för riskabelt hög vattenhalt bör ges från 19 procent. (Biodlarna)
Det är en viktig skillnad:
20 % är en högsta gräns – inte nödvändigtvis ett idealvärde.
Vilken vattenhalt bör biodlaren sikta på?
För vanlig svensk honung är ungefär:
16–18 procent
ofta ett mycket bra område.
Vid dessa nivåer får honungen normalt en god säkerhetsmarginal mot jäsning, förutsatt att den hanteras och förvaras korrekt.
Äldre rådgivningsmaterial från Biodlarna har också rekommenderat att ligga under cirka 18 procent för att minska risken för oönskad jäsning. (Biodlarna)
En praktisk tumregel kan därför vara:
| Vattenhalt | Praktisk bedömning |
|---|---|
| 15–17 % | Mycket torr honung |
| 17–18 % | Mycket bra nivå för vanlig honung |
| 18–19 % | Normalt användbart, men mindre marginal |
| 19–20 % | Hög vattenhalt – ökad försiktighet |
| Över 20 % | Över huvudgränsen för vanlig honung |
| Upp till 23 % | Tillåtet för ren ljunghonung |
Tabellen är en praktisk vägledning. Den lagstadgade huvudgränsen för vanlig honung är 20 procent. (Livsmedelsverket)
Varför är vattenhalten så viktig?
Framför allt på grund av:
jäsning.
Honung innehåller naturligt jästsvampar.
Vid tillräckligt låg vattenhalt kan de normalt inte växa till på ett problematiskt sätt.
När mängden tillgängligt vatten ökar blir förutsättningarna bättre för jästen.
Då kan honungen börja fermentera.
Resultatet kan bli:
- bubblor
- skum
- syrlig smak
- alkoholaktig doft
- tryck i burken
Det är alltså inte bara en kosmetisk kvalitetsfråga.
För hög vattenhalt kan förändra hela produkten.
Varför håller honung med låg vattenhalt så länge?
Honung innehåller väldigt mycket socker och relativt lite vatten.
Det skapar en miljö där många mikroorganismer har svårt att växa.
När vattenhalten ökar förändras balansen.
Förenklat gäller därför:
lägre vattenhalt → bättre mikrobiologisk stabilitet
och:
högre vattenhalt → större risk för jäsning.
Men även lagringstemperatur, jästförekomst och honungens sammansättning spelar in.
Det går därför inte att säga att exempelvis:
19,2 % alltid jäser
eller:
18,0 % aldrig jäser.
Risken ökar gradvis.
Varför innehåller nektar så mycket mer vatten?

Nektar är egentligen en sockerlösning som växterna producerar för att locka pollinatörer.
Den behöver vara tillräckligt flytande för att bina ska kunna suga upp den.
När arbetsbiet kommer tillbaka till kupan är nektarn därför långt ifrån färdig honung.
Bina behöver koncentrera den.
En stor del av arbetet sker genom att bina:
- sprider ut nektarn i cellerna
- flyttar den
- ventilerar kupan
- låter vatten avdunsta
På varma kvällar kan man ibland höra ett starkt sus från kupan när tusentals bin arbetar med ventilationen.
Därför täcker bina honungen
När honungen nått lämplig mognad täcker bina normalt cellen med ett tunt lager bivax.
Den täckta cellen fungerar som ett litet förseglat lager.
Det är därför täckningsgraden används som en praktisk indikator på honungens mognad.
Biodlarnas egenkontroll anger som tumregel att honung på en ram där cirka två tredjedelar är täckt normalt har nått tillräcklig mognad. (Biodlarna)
Men täckningen är inte ett exakt mätinstrument.
Måste två tredjedelar av ramen vara täckt?
Nej – inte om du mäter vattenhalten.
Två tredjedelar täckt är en praktisk tumregel för biodlaren som tittar på ramen.
Men en delvis otäckt ram kan innehålla honung med:
17 procent vatten.
En annan kan innehålla betydligt vattenrikare nektar.
Det går inte att se exakt.
Därför är refraktometern så användbar.
Du kan ersätta:
”Den ser nog färdig ut.”
med:
”Den mäter 17,4 %.”
Otäckt honung kan alltså vara mogen
Ja.
Det händer särskilt när bina hunnit reducera vattenhalten men ännu inte täckt alla cellerna.
Efter en natt med kraftig ventilation kan till exempel vattenhalten vara låg även i öppna celler.
Det kan vara särskilt relevant vid skörd av honung som kristalliserar snabbt, exempelvis raps.
Väntar biodlaren för länge enbart för att få varje cell täckt kan rapshonungen börja kristallisera inne i ramen.
Täckt honung kan också mätas
Ett vaxlock är en god indikation på mognad.
Men det betyder inte att refraktometern blivit överflödig.
Vid större skördar är det klokt att kontrollera:
- olika skattlådor
- olika delar av bigården
- färdig blandad batch
Det ger en betydligt bättre kvalitetskontroll än att bara titta på hur ramarna ser ut.
Vattenhalten kan variera inom samma skattlåda
Det här är lätt att missa.
Tänk dig en skattlåda med tio ramar.
En ram fylldes för en vecka sedan.
En annan fylldes under gårdagens kraftiga drag.
Den första kan innehålla betydligt mognare honung än den andra.
Skillnader kan också finnas mellan:
- mitten och ytterkanterna
- täckta och öppna celler
- övre och nedre delar av ramen
Ta därför representativa prov.
Ta inte bara prov på den torraste cellen
Om du vill veta vattenhalten i en batch ska provtagningen representera batchen.
Det är inte särskilt meningsfullt att leta upp:
den snyggaste, mest väl täckta ramen
och sedan anta att hela skörden har samma värde.
Ta istället prov från flera ramar.
Efter slungningen kan du dessutom mäta den blandade honungen igen.
Det värdet är särskilt intressant eftersom det motsvarar honungen som faktiskt ska:
- lagras
- röras
- tappas
- säljas
Vädret påverkar vattenhalten
Binas möjlighet att mogna honungen påverkas av klimatet.
Under perioder med:
- hög luftfuktighet
- regn
- mycket fuktigt väder
kan det ta längre tid för bina att reducera vattenhalten.
Under torrare och varmare förhållanden kan mognaden gå snabbare.
Det betyder att två skördar från samma bigård kan bete sig väldigt olika.
Ett års julihonung kanske ligger på:
16,8 %.
Nästa år:
18,7 %.
Samma biodlare.
Samma kupor.
Annorlunda väder.
Kraftigt nektardrag kan ge mycket vattenrik honung
När naturen plötsligt erbjuder enorma mängder nektar kan bina fylla skattlådorna snabbare än de hinner mogna innehållet.
Kuporna blir tunga.
Men:
tung kupa betyder inte automatiskt mogen honung.
En del av vikten kan fortfarande bestå av det extra vatten som senare ska ventileras bort.
Det är därför väldigt tunga, nyligen fyllda ramar inte automatiskt ska skördas samma dag.
Tidpunkten på dygnet kan spela roll
Under dagen kommer färsk nektar in.
Den har ofta högre vattenhalt.
Under natten fortsätter bina att:
- bearbeta
- flytta
- ventilera
honungen.
Därför kan en ram ibland visa lägre vattenhalt på morgonen än sent under ett intensivt drag.
Men använd inte klockslaget som ersättning för mätning.
Refraktometern ger det faktiska värdet.
Vad är en refraktometer?
En refraktometer är ett optiskt mätinstrument som mäter hur ljus bryts genom honungen.
Brytningsindexet förändras beroende på honungens sammansättning och kan omvandlas till exempelvis:
- vattenhalt
- Brix
beroende på instrumentets skala.
Det gör att några få droppar honung räcker för en snabb kontroll.
Hos LP:s finns en samlad kategori med refraktometrar och analysinstrument, från enkla manuella modeller till digitala precisionsinstrument. (LPs Biodling)
Så mäter man vattenhalten med refraktometer
Biodlarnas aktuella instruktion beskriver i princip följande arbetsgång:
- Se till att prov och instrument är temperaturanpassade.
- Ta ett representativt honungsprov.
- Lägg några droppar på refraktometerns prisma.
- Stäng locket så att provet bildar ett jämnt skikt.
- Läs av gränslinjen på skalan.
- Anteckna vattenhalten.
- Rengör prismat inför nästa prov. (Biodlarna)
Mätningen görs vanligen vid omkring:
20 °C
om instrumentets instruktion anger detta. (Biodlarna)
Vad betyder ATC?
Många moderna refraktometrar har:
ATC – Automatic Temperature Compensation.
Det betyder att instrumentet kompenserar för temperaturens påverkan inom ett visst intervall.
LP:s Refraktometer Brix 58–90 % har automatisk temperaturkompensation och dessutom en särskild skala för uppskattning av honungens vattenhalt. (LPs Biodling)
Det gör instrumentet betydligt enklare att använda i praktiken.
Digital refraktometer gör avläsningen ännu enklare
För den som mäter många batcher kan en digital refraktometer vara praktisk.
LP:s Refraktometer Digital PAL-22S visar vattenprocenten direkt på displayen.
Den har enligt aktuell produktinformation:
- mätområde 12–30 %
- precision 0,2 %
- automatisk temperaturkompensation mellan 10 och 40 °C
- möjlighet till kalibrering med destillerat vatten. (LPs Biodling)
För en större biodling minskar det risken för feltolkning av en analog skala.
Brix och vattenhalt är inte samma sak
En refraktometer kan också vara graderad i:
°Brix.
Brix beskriver i princip mängden lösta sockerarter i en lösning.
LP:s Brix-refraktometer arbetar inom området 58–90 °Bx och har en separat skala för uppskattning av vattenhalten i honung. (LPs Biodling)
Det är viktigt att läsa rätt skala.
Om målet är att kontrollera om honungen är lagringsmässigt mogen är:
vattenprocenten
det värde biodlaren normalt är mest intresserad av.
Kalibrering är viktigare än många tror
En refraktometer som visar:
17,0 %
kan skapa stor trygghet.
Men bara om den faktiskt är korrekt kalibrerad.
Kontrollera därför kalibreringen enligt tillverkarens instruktion.
Hos LP:s finns också kalibreringsvätskor, bland annat kalibreringsvätska på 19,6 procent samt Atago-kalibreringsvätska. (LPs Biodling)
Det är särskilt viktigt när värdena ligger nära en kritisk gräns.
Skillnaden mellan:
18,4 och 19,4 %
kan vara praktiskt betydelsefull.
Mät kristalliserad honung på rätt sätt
En refraktometer är avsedd att mäta ett jämnt, kristallfritt prov.
Kristalliserad honung behöver därför hanteras korrekt före mätningen.
Biodlarnas instruktion rekommenderar att ett mindre representativt prov försiktigt värms tills det blir klart, täckt så att vatten inte avdunstar, och därefter får svalna före mätning. (Biodlarna)
Det är viktigt att inte låta vatten försvinna från provet under uppvärmningen.
Annars mäter du inte längre den ursprungliga vattenhalten.
Värm bara själva provet
Du behöver alltså inte värma:
20 kg kristalliserad honung
för att mäta vattenhalten.
Ta ett litet representativt prov.
Det gör proceduren:
- snabbare
- skonsammare
- mer exakt
och minskar risken att påverka resten av batchen.
Mät gärna före och efter slungningen
En bra arbetsrutin är:
I bigården
Gör stickprov på tveksamma ramar.
Efter slungning
Mät den blandade batchen.
Det första hjälper dig att besluta:
ska ramarna skördas?
Det andra svarar på:
vilken vattenhalt har honungen som faktiskt ska lagras och säljas?
Båda värdena är användbara.
För journal över vattenhalten
Det behöver inte vara komplicerat.
Exempel:
| Datum | Bigård | Batch | Vattenhalt |
|---|---|---|---|
| 14 juni | Bigård A | 2026-1 | 16,9 % |
| 2 juli | Bigård A | 2026-2 | 17,4 % |
| 19 juli | Bigård B | 2026-3 | 18,2 % |
| 12 aug | Bigård B | 2026-4 | 18,8 % |
Efter några år börjar intressanta mönster synas.
Kanske upptäcker du att:
- en viss bigård alltid ger torrare honung
- ljungskörden ligger högre
- vissa väderperioder påverkar resultatet tydligt
Det gör vattenhaltsmätningen till ett verktyg även för att förbättra biodlingen.
Vad gör man om vattenhalten är 19 procent?
För vanlig honung ligger 19 procent fortfarande under huvudgränsen på 20 procent.
Men marginalen är mindre.
Biodlarnas honungsbedömning markerar också från 19 procent som en nivå där riskabelt hög vattenhalt bör uppmärksammas. (Biodlarna)
Då är det särskilt viktigt att honungen:
- hanteras hygieniskt
- förvaras rätt
- inte utsätts för extra fukt
- följs noggrant
Har du möjlighet att välja mellan en batch på:
17,2 %
och:
19,2 %
är den torrare batchen normalt enklare att lagra stabilt.
Vad gör man om honungen ligger över 20 procent?
För vanlig honung ligger den då över den lagstadgade huvudgränsen.
Det är alltså inte bara en fråga om att:
”den kanske jäser.”
Den uppfyller inte huvudkravet för vanlig honung. (Livsmedelsverket)
Om honungen fortfarande sitter i ramen kan det bästa helt enkelt vara att:
låta bina mogna den längre.
Det är den enklaste lösningen.
Har honungen redan slungats blir situationen mer komplicerad.
Kan bina sänka vattenhalten efter att honungen skördats?
Inte när honungen redan står i biodlarens hink.
Det är bina och kupmiljön som är extremt effektiva på att mogna nektar.
Därför är den bästa strategin:
skörda inte omogen honung från början.
Att försöka korrigera en stor batch med för hög vattenhalt efter slungningen kräver betydligt mer kontroll och teknik.
Kan man torka honung efter slungning?
Professionell utrustning kan användas för kontrollerad avfuktning av honung eller skattlådor, men för hobbybiodlaren är det betydligt enklare att låta bina göra arbetet före skörden.
Att bara lämna ett öppet honungskärl i ett torrt rum är ingen bra standardmetod.
Honung är hygroskopisk och kan lika gärna ta upp fukt om luftförhållandena är fel.
Du behöver kunna kontrollera:
- luftfuktighet
- temperatur
- hygien
för att få ett förutsägbart resultat.
Honung drar åt sig vatten från luften
Detta är mycket viktigt efter skörden.
Honung är:
hygroskopisk.
Det betyder att den tar upp fukt från omgivningen.
Om du lämnar:
- öppna honungskärl
- avtäckta ramar
- otäckta burkar
i en fuktig miljö kan vattenhalten börja öka.
Det är särskilt dumt om du precis lyckats skörda honung på:
17,5 %.
Förvara därför honungen:
- täckt
- torrt
- vid stabil temperatur
så snart hanteringen tillåter.
Därför ska skattlådorna inte stå länge i ett fuktigt rum

Tänk dig att skattlådorna tas in efter regn.
Rummet har hög relativ luftfuktighet.
Ramarna står öppna i två dygn före slungning.
Det kan påverka ytskiktet på honungen.
Ett torrare och kontrollerat slungrum ger bättre förutsättningar.
Planera därför skörd och slungning så att skattlådorna inte behöver stå öppna längre än nödvändigt.
Kristallisering kan påverka vattenfördelningen
När honung kristalliserar binds delar av sockret i kristaller.
Den kvarvarande flytande fasen får då en annan sammansättning och kan innehålla proportionellt mer vatten.
Det är en anledning till att honung med hög vattenhalt kan vara mer känslig även efter kristalliseringen.
Vid mycket hög vattenhalt kan man ibland se:
skiktning
med fastare honung i botten och mer flytande honung ovanpå.
Biodlarnas honungsbedömning betraktar sådan separation som ett kvalitetsproblem. (Biodlarna)
Varför kan honung börja jäsa ovanpå först?
När honungen kristalliserar kan den flytande delen få högre vattenhalt än honungens ursprungliga genomsnitt.
Om denna mer vattenrika fas samlas mot toppen blir den mer känslig för jästsvampar.
Därför kan tidiga tecken på jäsning ibland synas som:
- skum
- bubblor
- ett lösare övre lager
trots att honungen under fortfarande ser relativt normal ut.
Det är ännu ett argument för att inte ligga onödigt nära maxgränsen.
Hur märker man att honungen jäser?
Tecken kan vara:
- små bubblor i honungen
- skum som återkommer
- syrlig lukt
- alkoholaktig arom
- stickande eller fermenterad smak
- uppsvällda lock
Kristallisering ska inte förväxlas med jäsning.
Kristaller gör honungen:
fast eller grynig.
Jäsning producerar bland annat:
gas och förändrad smak.
Skum betyder inte alltid jäsning
Nyslungad honung får ofta ett ljust skumlager ovanpå.
Det kan bestå av:
- luftbubblor
- små vaxpartiklar
- pollen
- andra lätta partiklar
Det är normalt och kan skummas bort.
Skillnaden är att vanligt skum efter slungning brukar avta.
Vid aktiv jäsning kan:
nya bubblor och skum fortsätta bildas.
Lukta och smaka också på honungen.
Ljunghonung är specialfallet
Ren ljunghonung får enligt regelverket innehålla upp till:
23 procent vatten. (Livsmedelsverket)
Det betyder inte att all mörk sensommarhonung automatiskt får använda den gränsen.
Det måste vara:
ljunghonung av Calluna-typ.
Om ljunghonungen är blandad med betydande mängder vanlig blomhonung kan den vanliga huvudregeln bli relevant.
Det är därför viktigt att inte använda 23-procentsgränsen som ett generellt undantag för all sen honung.
Varför får ljunghonung ha mer vatten?
Ljunghonung har en speciell sammansättning och konsistens.
Den är ofta:
- geléaktig
- tixotrop
- svårare att slunga
och skiljer sig från vanlig blomhonung på flera sätt.
Lagstiftningen tar därför hänsyn till dess naturliga egenskaper genom ett högre maximivärde.
Men även ljunghonung ska förstås hanteras så att jäsning och kvalitetsproblem undviks.
Vattenhalt påverkar också honungens vikt
Torrare honung är mer koncentrerad.
Biodlarnas material visar exempelvis att en liter honung vid ungefär:
18 % vatten kan väga cirka 1 429 gram
medan samma volym vid:
20 % vatten väger omkring 1 409 gram. (Biodlarna)
Skillnaden är inte enorm.
Men den visar att vattenhalten faktiskt förändrar honungens densitet.
Det kan vara relevant när biodlaren räknar mellan:
liter och kilo.
Är 15 procent vatten bättre än 17 procent?
Inte automatiskt.
En mycket torr honung har god lagringsstabilitet, men extremt låg vattenhalt kan också påverka konsistensen.
Kristalliserad honung kan exempelvis bli:
- mycket hård
- mer benägen att få så kallad rimfrost längs burkens kanter
Det är därför inte en tävling om att få lägsta möjliga värde.
Målet är:
mogen, stabil och högkvalitativ honung.
Om honungen ligger på 16–18 procent finns det normalt ingen anledning att försöka torka den ytterligare.
Vattenhalten påverkar hur honungen känns
En högre vattenhalt ger ofta en mer:
flytande
honung.
En lägre vattenhalt kan bidra till en:
fastare
konsistens.
Men konsistensen påverkas samtidigt kraftigt av:
- glukoshalt
- fruktoshalt
- kristallstorlek
- temperatur
Därför kan man inte smaka sig fram till vattenhalten med någon större precision.
Mät istället.
Kontrollera varje större batch
För den som säljer honung är det en enkel kvalitetsrutin.
När exempelvis:
150 kg
har slungats och blandats i samma tank kan några droppar användas för ett vattenhaltsprov.
Anteckna:
Batch 2026-04 – 17,3 %.
Nu vet du vad hela batchen hade när den gick vidare till:
- rörning
- tappning
- försäljning
Det ger mycket bättre spårbarhet.
För större biodling kan digital mätning vara värd investeringen
Om du bara mäter tio gånger om året fungerar en enkel analog refraktometer utmärkt.
Om du däremot hanterar:
- många bigårdar
- många batcher
- återkommande kvalitetskontroller
kan digital avläsning spara tid och minska avläsningsfel.
LP:s digitala PAL-22S är exempelvis gjord för att visa vattenprocenten direkt på displayen och har ett mätområde på 12–30 procent. (LPs Biodling)
Valet handlar alltså framför allt om hur ofta instrumentet används.
Billigare refraktometer räcker långt för hobbybiodlaren
Du behöver inte köpa det dyraste instrumentet för att börja mäta.
LP:s sortiment innehåller exempelvis:
- Refraktometer med ATC
- Refraktometer med ATC och ljus
- Refraktometer Brix 58–90 %
- Refraktometer Atago Master
- Digital PAL-22S. (LPs Biodling)
För ett par samhällen är en välkalibrerad manuell refraktometer ofta fullt tillräcklig.
Det viktigaste är:
att använda den.
Vanliga misstag vid mätning av vattenhalt
Man litar bara på täckningsgraden
Två tredjedelar täckt är en bra tumregel, men inte en exakt mätning.
Man testar bara en cell
Provet kanske inte representerar hela skörden.
Refraktometern är felkalibrerad
Ett snyggt värde kan då vara missvisande.
Kristalliserad honung mäts direkt
Kristaller kan ge felaktig avläsning.
Provet värms utan att täckas
Vatten kan avdunsta och resultatet blir för lågt.
Fel skala läses av
Brix och vattenprocent blandas ihop.
Man tänker att 20 procent är idealet
Det är huvudgränsen, inte nödvändigtvis målvärdet.
Honungen lämnas öppen i fuktig luft
Vattenhalten kan öka efter skörden.
Flera batcher blandas utan ny mätning
Den slutliga vattenhalten blir okänd.
Steg för steg – kontrollera honungen före skörd
- Titta på ramarnas täckningsgrad.
- Välj flera representativa ramar.
- Ta prov från tveksamma områden.
- Mät med kalibrerad refraktometer.
- Jämför olika delar av skattlådan.
- Skörda bara när honungen är tillräckligt mogen.
- Låt mer vattenrik honung sitta kvar hos bina.
- Ta in skattlådorna i ett torrt utrymme.
- Slunga så snart det är praktiskt möjligt.
- Mät den färdiga batchen igen.
Det ger betydligt större säkerhet än att bara gå på kalendern.
Steg för steg – använd refraktometern
För en vanlig manuell honungsrefraktometer:
- Kontrollera kalibreringen.
- Se till att provet är representativt.
- Temperera provet enligt instrumentets instruktion.
- Lägg några droppar på prismat.
- Stäng prismalocket.
- Se till att honungen täcker ytan jämnt.
- Rikta instrumentet mot ljus.
- Justera okularet.
- Läs av vattenprocenten.
- Anteckna resultatet.
- Torka rent prismat.
- Upprepa gärna mätningen.
Biodlarna rekommenderar också att mätutrustning och honungsprov får stabiliseras till rätt temperatur före avläsning. (Biodlarna)
Hur många gånger behöver man mäta?
För hobbybiodlaren kan det räcka långt att mäta:
- inför varje större skörd
- varje slungad batch
- särskilt tveksamma ramar
För större biodling kan ett mer strukturerat system användas.
Exempel:
Bigård A → prov
Bigård B → prov
färdig tank → prov
Då kan eventuella problem spåras tillbaka till en viss skörd.
Kort svar – vilken vattenhalt ska honung ha?
För vanlig honung gäller:
högst 20 % vatten.
För ren ljunghonung gäller:
högst 23 %. (Livsmedelsverket)
I praktiken är det ofta klokt att ligga tydligt under maxgränsen. Omkring:
16–18 %
är en mycket bra nivå för vanlig svensk honung och ger god marginal mot jäsning.
Från ungefär 19 procent bör biodlaren vara mer uppmärksam på lagringsstabiliteten; Biodlarnas honungsbedömning markerar just 19 procent som en nivå där riskabelt hög vattenhalt bör uppmärksammas. (Biodlarna)
Det bästa sättet att veta är inte att titta på honungen.
Det är att:
mäta den med refraktometer.
Produkter för vattenhaltsmätning hos LP:s Biodling
Hos LP:s Biodling finns en särskild kategori med refraktometrar och analysinstrument. Sortimentet innehåller både manuella och digitala instrument samt kalibreringsvätskor. (LPs Biodling)
Refraktometer Brix 58–90 % är ett manuellt instrument med automatisk temperaturkompensation. Det mäter 58–90 °Bx och har dessutom en separat skala för uppskattning av vattenhalten i honung. (LPs Biodling)
Refraktometer Digital PAL-22S visar vattenprocenten direkt på en digital display. Mätområdet är 12–30 procent, precisionen anges till 0,2 procent och instrumentet har automatisk temperaturkompensation. (LPs Biodling)
För att kontrollera instrumenten finns också kalibreringsvätskor, bland annat en lösning på 19,6 procent och särskild Atago-kalibreringsvätska. (LPs Biodling)
I LP:s samlade kategori för skördeutrustning finns dessutom slungor, silar, behållare, omrörningsutrustning och tappningsutrustning för resten av honungshanteringen. (LPs Biodling)
Vattenhalten är alltså en av de enklaste sakerna att kontrollera – men samtidigt en av de viktigaste.
En enda droppe på refraktometern kan avgöra skillnaden mellan:
en stabil honungsbatch som håller mycket länge
och:
40 kilo honung som några månader senare börjar bubbla och jäsa.
Det är därför refraktometern snabbt brukar bli ett lika naturligt verktyg i slungrummet som avtäckningsgaffeln och honungssilen.