Inlägg

Honungens färg – varför är honung ljus eller mörk?

Olika färger av honung i burkar

Honung kan vara nästan vit, ljust gul, varmt gyllene, bärnstensfärgad eller så mörkbrun att den nästan ser svart ut.

Och det är helt normalt.

Färgen säger framför allt något om var bina har samlat sin nektar eller honungsdagg. Livsmedelsverkets regler beskriver att honung naturligt kan variera från nästan färglös till mörkbrun och att smak och arom härrör från honungens växtursprung. (Livsmedelsverket)

I Sverige är försommarhonung ofta relativt ljus, medan honung från sensommar och höst ofta är mörkare och kraftigare i smaken. Men färgen påverkas också av kristallisering, lagring och hur honungen hanteras efter skörden. (Alingsås Biodlareförening)

Här går vi igenom varför honung får olika färg, vilka svenska honungstyper som brukar vara ljusa eller mörka och vad biodlaren faktiskt kan utläsa ur färgen.

Det är framför allt blommorna som bestämmer färgen

När bina samlar nektar tar de med sig växtens egen kemiska sammansättning tillbaka till kupan.

Olika växter ger nektar med olika mängder av bland annat:

  • mineralämnen
  • organiska syror
  • pollen och andra naturliga partiklar
  • aromämnen
  • växtpigment och andra ämnen

När nektarn omvandlas till honung följer mycket av växtens karaktär med.

Det är därför honung från ett stort rapsfält kan se helt annorlunda ut än honung från en ljunghed.

Biodlarna beskriver också att honungens färg varierar med växtursprunget och att försommarhonung i allmänhet är ljusare än höstens honung. (Biodlarna)

Hur ljus kan honung bli?

Riktigt ljus svensk honung kan efter kristallisering bli:

nästan vit.

Det gäller särskilt vissa honungstyper från:

  • raps
  • rybs
  • klöver
  • hallon

Rapshonung är det klassiska svenska exemplet.

När den är nyslungad är den flytande och mer gyllene, men när den kristalliserar kan den bli mycket ljus, ibland nästan gräddvit.

Rapshonung – en av våra ljusaste honungssorter

Raps blommar intensivt under försommaren och kan ge mycket stora honungsskördar.

Honungen brukar ha:

Färg: mycket ljus efter kristallisering
Smak: mild
Konsistens: ofta fast och krämig
Kristallisering: mycket snabb

Biodlarnas material nämner just raps och andra oljeväxter som exempel på växter som ger ljus honung. (Alingsås Biodlareförening)

Den snabba kristalliseringen är också anledningen till att rapshonung ofta blir betydligt ljusare efter beredningen.

Hallonhonung är också relativt ljus

Vilda hallon kan vara en viktig nektarkälla i svenska skogs- och mellanbygder.

Hallonhonung brukar vara:

  • ljus
  • mild
  • blommig
  • relativt aromatisk

Biodlarnas material nämner hallonhonung tillsammans med raps som exempel på ljus honung. (Alingsås Biodlareförening)

Det betyder förstås inte att all honung från ett område med hallon får exakt samma färg.

Bina samlar nästan alltid från flera växtarter samtidigt.

Klöver ger ofta ljus och mild honung

Klöver är ytterligare en typisk källa till ljus svensk honung.

Biodlarna beskriver klöverhonung som ljus, ibland något gråaktig, med mild smak. (Biodlarna)

Det är en bra illustration av att färg och smak ofta hänger ihop:

ljus honung tenderar ofta att vara mildare

medan:

mörk honung ofta har kraftigare arom.

Men det är en tendens – inte en absolut regel.

Lindhonung kan vara ljus men ändå kraftig

Lind visar varför färgen inte säger allt om smaken.

Lindhonung räknas ofta till de ljusare honungstyperna men kan ändå ha en:

  • tydlig
  • frisk
  • nästan mentolliknande
  • lätt bitande

smak.

Biodlarna beskriver lindblomshonung som en ljus honung med tydligt frisk karaktär. (Biodlarna)

En ljus honung behöver alltså inte vara smakmässigt neutral.

Varför är sensommarhonung ofta mörkare?

Under sensommaren förändras växtligheten.

Bina kan då samla från exempelvis:

  • ljung
  • sensommarörter
  • skogsväxter
  • honungsdagg

Den typen av skördar tenderar ofta att innehålla mer färg- och mineralrika ämnen.

Biodlarna sammanfattar det ganska väl:

försommarhonung är vanligtvis ljusare och mildare, medan höstens honung ofta är mörkare och smakrikare. (Biodlarna)

Det gör det möjligt att ibland få en första ledtråd om skördetidpunkten bara genom att titta på burken.

Ljunghonung – klassiskt mörk svensk honung

Ljung blommar sent på sommaren och kan ge en mycket karakteristisk honung.

Den är ofta:

Färg: mörkt bärnstensfärgad till brun
Smak: kraftig och aromatisk
Konsistens: geléartad
Doft: tydlig

Biodlarnas material nämner särskilt ljunghonung som exempel på en mörk svensk honung. (Alingsås Biodlareförening)

Det är nästan motsatsen till rapshonung.

Raps: ljus och mild.

Ljung: mörk och kraftfull.

Honungsdagg kan ge mycket mörk honung

All honung börjar inte som nektar inne i en blomma.

Bin kan även samla honungsdagg, en sockerrik vätska som finns på blad, barr och andra växtdelar, ofta genom aktivitet från växtsugande insekter.

Honungsdaggshonung kan bli:

  • mörkt bärnstensfärgad
  • brun
  • nästan svart

Smaken kan vara mer:

  • maltig
  • karamellig
  • kryddig
  • mindre direkt blommig

än vanlig blomhonung.

Det är ytterligare ett skäl till att skogshonung ibland blir betydligt mörkare än honung från öppna jordbrukslandskap.

Mörk honung innehåller ofta mer mineralämnen

Två burkar med honung och mineraler

Biodlarna anger att mörkare honung generellt innehåller mer mineralämnen än ljus honung. (Biodlarna)

Det är dock viktigt att inte göra för stora hälsopåståenden av detta.

Mörk honung är inte automatiskt:

”nyttigare”

och ljus honung är inte sämre.

De är helt enkelt olika produkter med olika botaniskt ursprung och sammansättning.

Mörk honung betyder inte gammal honung

Det här är en vanlig missuppfattning.

En helt nyslungad honung kan vara mycket mörk.

Färgen säger alltså inte automatiskt:

  • hur gammal honungen är
  • om den blivit dålig
  • om den lagrats länge

En mörk ljunghonung från gårdagen kan vara betydligt mörkare än en två år gammal rapshonung.

Utgå därför inte från färgen när du bedömer färskhet.

Nyslungad honung ser annorlunda ut än kristalliserad honung

Nästan all nyslungad honung är:

  • flytande
  • blank
  • genomskinlig eller halvgenomskinlig

När honungen kristalliserar förändras hur ljuset passerar genom den.

Sockerkristallerna sprider ljuset.

Honungen blir därför:

ljusare och mer ogenomskinlig.

Det här kan vara en mycket dramatisk förändring.

Samma honung kan ha två helt olika färger

Tänk dig en rapshonung.

Direkt ur slungan:

gyllengul och genomskinlig.

Efter kontrollerad kristallisering:

nästan vit och ogenomskinlig.

Det är fortfarande exakt samma honung.

Färgen har förändrats eftersom honungens fysiska struktur förändrats.

Det är därför det är viktigt att jämföra:

flytande med flytande

och:

kristalliserad med kristalliserad

om man verkligen vill bedöma färgskillnader mellan olika skördar.

Varför ser kristalliserad honung ljusare ut?

Det handlar framför allt om ljusspridning.

Flytande honung släpper igenom mycket ljus.

När miljontals sockerkristaller bildas reflekteras och sprids ljuset istället åt olika håll.

Det gör att honungen ser:

  • ljusare
  • mjölkigare
  • mer pärlemorlik

ut.

Det är samma princip som gör att finfördelade material ofta upplevs ljusare än samma ämne i en klar lösning.

Kristallstorleken kan påverka utseendet

En väl finkristalliserad honung kan få ett:

  • jämnt
  • ljust
  • nästan sidenmatt

utseende.

En grovkristalliserad honung kan istället se mer:

  • flammig
  • ojämn
  • genomskinlig mellan kristallerna

ut.

Det är därför honungens rörning inte bara påverkar känslan i munnen.

Den påverkar även hur produkten ser ut.

Hos LP:s finns exempelvis Honungsrörare ”upp och ned” i rostfritt, avsedd för mindre mängder honung och manuell bearbetning. LP:s beskriver hur rörelsen hjälper till att bryta kristallerna. (LPs Biodling)

Vita fält längs glaset är inte en ny honungssort

Ibland får kristalliserad honung vita eller mycket ljusa partier längs burkens insida.

Det brukar kallas:

rimfrost.

Det består av små luftutrymmen och sockerkristaller mellan honungen och glaset.

Biodlarnas nuvarande honungsbedömningsreglemente beskriver rimfrost som en naturlig företeelse, särskilt hos honung med låg vattenhalt, och anger att det inte ska påverka färgbedömningen negativt. (Biodlarna)

Det är alltså inte:

  • mögel
  • dålig honung
  • sockertillsats

utan ett naturligt fenomen.

Färgen kan variera även inom samma bigård

Anta att du har samma tio samhällen på samma plats.

Du skördar:

15 juni

och:

10 augusti.

Den första skörden kanske domineras av:

  • raps
  • fruktträd
  • hallon

och blir mycket ljus.

Den andra kanske innehåller:

  • lind
  • sensommarblommor
  • honungsdagg
  • ljung

och blir betydligt mörkare.

Samma bin.

Samma kupor.

Samma bigård.

Helt olika honung.

Samma bigård kan ge olika färg olika år

Även om du skördar vid ungefär samma datum kan honungen förändras mellan åren.

Det beror på:

  • temperatur
  • regn
  • torka
  • blomningstid
  • vilka grödor som odlas i området
  • vilka växter som producerar mest nektar

Ett år kanske rapsen dominerar.

Nästa år kanske vädret gör att bina istället arbetar intensivt på hallon och klöver.

Honung är därför på många sätt en årgångsprodukt.

Färgen kan avslöja att något förändrats i landskapet

Om du sparar ett litet prov från varje skörd blir detta väldigt tydligt.

Ställ burkar från:

2024

2025

2026

bredvid varandra.

Du kan ibland se tydliga skillnader i:

  • färg
  • kristallisering
  • konsistens

innan du ens smakat dem.

Det gör ett sådant honungsarkiv till ett intressant sätt att följa förändringar runt bigården.

Gör ett eget färgarkiv

Spara exempelvis 250 gram från varje:

  • bigård
  • skördetillfälle
  • år

Märk burken med:

  • datum
  • plats
  • vattenhalt
  • misstänkt huvuddrag

Efter några år får du en fantastisk referenssamling.

Du kan då jämföra:

hur honungen från samma bigård förändras över tid.

Kan man bestämma växtursprunget bara genom färgen?

Nej.

Färgen ger en ledtråd – inte ett säkert svar.

En ljus honung kan exempelvis komma från:

  • raps
  • klöver
  • hallon

och en mörk honung kan ha inslag från flera olika sensommarväxter eller honungsdagg.

För att säkert fastställa botaniskt ursprung kan bland annat pollenanalyser och andra laboratoriemetoder behövas.

Utgå därför inte från:

”Den är vit, alltså måste den vara raps.”

Titta även på:

  • blomningen
  • skördedatum
  • smak
  • doft
  • kristallisationshastighet

För att kalla honungen rapshonung räcker inte färgen

Det här är också viktigt vid försäljning.

Livsmedelsverkets aktuella vägledning anger att ett botaniskt ursprung som exempelvis rapshonung eller ljunghonung får anges när honungen kommer från den angivna källan på det sätt reglerna kräver. (Kontrollwiki)

Färgen ensam räcker alltså inte som grund för en sådan märkning.

Biodlaren behöver ha rimligt stöd för honungens botaniska ursprung.

Smaka tillsammans med färgen

Ett mycket bättre sätt att lära sig honung är att kombinera syn och smak.

När du öppnar en ny batch, notera:

Färg

Nästan vit, gul, bärnsten eller mörkbrun?

Doft

Mild, blommig, örtig eller kraftig?

Smak

Mild, frisk, karamellig, kryddig eller lätt bitter?

Kristallisering

Snabb eller långsam?

Efter några år börjar du känna igen honungen från ditt eget område.

Enkel färgskala för svensk honung

HonungstypTypisk färg
RapshonungMycket ljus, ibland nästan vit kristalliserad
KlöverhonungLjus, ibland gråvit
HallonhonungLjus till gyllene
LindhonungLjus till gulaktig
SommarhonungGul till bärnstensfärgad
SensommarhonungOfta mörkare bärnsten
LjunghonungMörkt bärnstensfärgad till brun
HonungsdaggshonungOfta mörkbrun

Detta är typiska riktningar, inte exakta färgkrav. Naturlig honung varierar mycket. Biodlarna beskriver också ett brett naturligt spektrum från mycket ljus till mörk honung. (Biodlarna)

Är mörk honung mer smakrik?

Ofta.

Men inte alltid.

Biodlarna beskriver generellt höstens mörkare honung som mer smakrik än den ljusare försommarhonungen. (Biodlarna)

Det är en användbar tumregel:

ljus → ofta mildare

mörk → ofta kraftigare

men undantagen är viktiga.

Lindhonung kan till exempel vara relativt ljus men ha mycket tydlig arom.

Kan lagring förändra färgen?

Ja.

Honung förändras långsamt under lagring.

Temperatur, tid och ljus spelar roll.

Biodlarnas honungsbedömning nämner exempelvis att starkt ljus kan bleka den sida av en burk som exponeras och ge en ojämn färg. (Biodlarna)

Förvara därför honung:

  • skyddad från starkt solljus
  • vid jämn temperatur
  • torrt

Det hjälper till att bevara både utseende och kvalitet.

Värme kan också påverka honungen

Två burkar med honung

Värme används ibland för att:

  • mjuka kristalliserad honung
  • underlätta tappning
  • göra honungen mer flytande

Men onödigt hög eller långvarig uppvärmning ska undvikas.

Det är framför allt en kvalitetsfråga, men uppvärmning kan också successivt påverka honungens utseende.

Använd därför:

så lite värme som behövs.

Inte mer.

Färgen säger inte hur mycket vatten honungen innehåller

En mörk honung kan ha:

17 % vatten.

En ljus honung kan ha:

19 %.

Eller tvärtom.

Det går inte att bedöma vattenhalten visuellt.

Därför behövs en refraktometer.

Hos LP:s finns en samlad kategori med refraktometrar och analysinstrument, inklusive både manuella och digitala modeller. (LPs Biodling)

Refraktometer istället för ögonmått

LP:s Refraktometer Brix 58–90 % mäter sockerhalten och har en särskild skala för uppskattning av honungens vattenhalt. Den har automatisk temperaturkompensation och 0,1 procents noggrannhet på Brix-skalan. (LPs Biodling)

För direkt digital avläsning finns Refraktometer Digital PAL-22S, som visar vattenhalten mellan 12 och 30 procent och har automatisk temperaturkompensation. (LPs Biodling)

Färgen är alltså intressant.

Vattenhalten är något du mäter.

Håll olika färgskördar separerade

Om du får en mycket ljus juniskörd och en mörk augustiskörd kan det vara synd att blanda dem direkt.

Genom att hålla batcherna separerade kan du erbjuda exempelvis:

Försommarhonung

och:

Hösthonung.

Kunderna får då möjlighet att upptäcka hur olika svensk honung faktiskt kan vara.

LP:s har ett sortiment av honungsetiketter, med bland annat locketiketter för försommarhonung, hösthonung, rapshonung, lindhonung, hallonhonung och ljunghonung. (LPs Biodling)

Färgen kan bli en del av försäljningen

Tänk dig två burkar bredvid varandra:

nästan vit rapshonung

och:

mörkt bärnstensfärgad ljunghonung.

Det är visuellt tydligt att de inte är samma produkt.

Det gör det enkelt att berätta för kunden om:

  • växtursprung
  • skördetid
  • smakskillnader
  • bigården

Färgen blir på så sätt en naturlig del av honungens berättelse.

Gör ett provsmakningspaket

Den biodlare som får flera tydliga skördar kan exempelvis sälja små burkar med:

Försommar

Sommar

Sensommar.

Kunden kan då själv jämföra:

  • färg
  • doft
  • smak
  • konsistens

Det är ett enkelt sätt att visa varför lokal svensk honung är så mycket mer än bara en enda standardprodukt.

Honung bedöms inte som bättre för att den är ljus eller mörk

Det här är viktigt.

Biodlarnas honungsbedömning använder en färgskala från vitt genom gult och brunt till mycket mörkt, men färgens ljushet i sig är inte ett kvalitetsfel. (Biodlarna)

Det finns alltså ingen regel:

ljus honung = hög kvalitet

eller:

mörk honung = hög kvalitet.

Kvalitet handlar istället om bland annat:

  • smak
  • arom
  • renhet
  • konsistens
  • korrekt vattenhalt
  • hantering

Färgen är en egenskap.

Inte ett betyg.

Vanliga missförstånd om honungens färg

Mörk honung är gammal

Nej. Växtursprunget kan göra helt färsk honung mycket mörk.

Vit honung innehåller vanligt socker

Nej. Exempelvis kristalliserad rapshonung kan naturligt bli nästan vit.

Ljus honung är alltid mild

Ofta, men exempelvis lindhonung kan vara relativt ljus och samtidigt mycket aromatisk.

Mörk honung är alltid ljunghonung

Nej. Honungsdagg och många andra växtkombinationer kan också ge mörk honung.

Färgen visar vattenhalten

Nej. Använd refraktometer.

Honungen har blivit ljusare – alltså är något fel

Inte nödvändigtvis. Kristallisering gör normalt honungen ljusare och mer ogenomskinlig.

Checklista – vad påverkar honungens färg?

Honungens färg påverkas framför allt av:

  1. Vilka växter bina samlat från.
  2. Om honungen innehåller honungsdagg.
  3. När på säsongen den skördats.
  4. Om honungen är flytande eller kristalliserad.
  5. Kristallernas struktur.
  6. Hur olika nektarkällor blandats.
  7. Årets väder och blomning.
  8. Lagringstid.
  9. Exponering för starkt ljus.
  10. Värmebehandling och övrig hantering.

Den första och viktigaste faktorn är normalt:

växtursprunget.

Kort svar – varför är honung ljus eller mörk?

Honungens naturliga färg bestäms framför allt av vilka växter bina samlat nektar eller honungsdagg från. Livsmedelsverkets regler beskriver att honung kan variera naturligt från nästan färglös till mörkbrun. (Livsmedelsverket)

I Sverige är:

raps-, klöver- och hallonhonung ofta relativt ljusa

medan:

ljung- och vissa honungsdaggshonungar ofta är mörka.

Försommarhonung tenderar generellt att vara ljusare, medan hösthonung ofta är mörkare och smakrikare. (Alingsås Biodlareförening)

Dessutom blir nästan all honung ljusare när den kristalliserar.

Produkter för honungshantering hos LP:s Biodling

Hos LP:s Biodling finns utrustning för hela kedjan från nyslungad honung till färdig sorterad och märkt honung.

För kontroll av vattenhalten finns refraktometrar och analysinstrument, där sortimentet omfattar både manuella refraktometrar och digitala instrument. (LPs Biodling)

Refraktometer Brix 58–90 % har särskild skala för uppskattning av honungens vattenhalt och automatisk temperaturkompensation. (LPs Biodling)

För att styra kristalliseringen hos mindre honungsmängder finns Honungsrörare ”upp och ned” i rostfritt, som är avsedd för manuell omrörning och för att bryta kristallstrukturen under beredningen. (LPs Biodling)

För större batcher finns Omrörare för honung med borrmaskin, med mekanisk reduktion och justerbart varvtal mellan 100 och 700 rpm. (LPs Biodling)

När olika skördar ska hållas isär finns LP:s honungsetiketter, med bland annat särskilda etiketter för rapshonung, hallonhonung, lindhonung, ljunghonung, försommarhonung och hösthonung. (LPs Biodling)

Honungens färg är alltså inte bara en dekorativ detalj.

Den är en liten ledtråd till landskapet, blomningen och årstiden som bina arbetade i.

En nästan vit honung kan berätta om ett intensivt försommardrag på raps. En mörkt bärnstensfärgad burk kan bära smaken av sensommarens ljung eller skogens honungsdagg.

Och nästa år kan exakt samma bigård ge en helt annan färg.

Det är en del av det som gör svensk lokal honung så intressant.