Honung är inte bara honung.
En burk kan innehålla nästan vit, mild och krämig honung. Nästa kan vara gyllengul med tydlig blommighet. En tredje är mörkt bärnstensfärgad, kraftigt aromatisk och nästan geléaktig.
Ändå har bina gjort allihop på samma grundläggande sätt.
Skillnaden uppstår framför allt genom vilka växter bina har hämtat nektar eller honungsdagg från. Växtlighet, årstid, väder och geografiskt område sätter därför ett tydligt avtryck på honungens smak, färg, doft och konsistens. (Svensk Honungsförädling)
Det gör svensk honung till något mycket mer varierat än många tror.
I den här guiden tittar vi närmare på några av de vanligaste svenska honungstyperna – från ljus rapshonung till kraftfull ljunghonung.
Varför smakar svensk honung olika?
Bina flyger normalt flera kilometer från kupan för att hitta föda.
Under en flygtur kan ett arbetsbi besöka mängder av blommor och samla nektar som transporteras tillbaka till bisamhället.
Vilka blommor som finns tillgängliga påverkas av:
- årstid
- geografiskt läge
- jordbrukslandskap
- skog och natur
- väder
- blomningstid
- konkurrerande växter
En kupa placerad bredvid ett stort rapsfält kan därför producera en helt annan honung än ett samhälle omgivet av skog och ljungmarker.
Det är också därför lokal honung kan vara så spännande.
Varje bigård har sitt eget landskap runt kuporna.
Vad är sorthonung?
När nektarn huvudsakligen kommer från en viss växt kan honungen säljas som sorthonung.
Exempel är:
- rapshonung
- ljunghonung
- lindhonung
- klöverhonung
- maskroshonung
- hallonhonung
Biodlingsföretagarna beskriver sorthonung som honung från en specifik blomma eller växt och anger bland annat lind, ljung, maskros, klöver och raps som svenska exempel. (Amazon Web Services, Inc.)
För biodlaren kan sorthonung vara ett sätt att lyfta fram bigårdens geografiska och botaniska ursprung.
Vad är blandhonung?
I många svenska bigårdar samlar bina från flera växter samtidigt.
Då får man istället en blandhonung.
Det är absolut inte en sämre honung.
Tvärtom kan blandningen ge en mycket komplex smak där olika växter bidrar med:
- sötma
- syra
- blommighet
- kryddighet
- örtighet
- fruktighet
En svensk sommarhonung kan exempelvis vara resultatet av hundratals olika växtarter inom binas flygområde.
Och sammansättningen kan förändras från år till år.
Försommarhonung
Försommarhonung är honung som skördas relativt tidigt på säsongen.
Vilka växter som dominerar beror på platsen, men bina kan under våren och försommaren exempelvis besöka:
- sälg
- maskros
- fruktträd
- bärbuskar
- lönn
- raps
- tidig klöver
Resultatet blir ofta en relativt ljus honung.
Men två burkar märkta försommarhonung behöver inte smaka likadant.
Namnet beskriver framför allt när honungen skördats, inte en specifik växt.
LP:s har exempelvis särskilda locketiketter för försommarhonung för biodlare som vill skilja olika skördar åt. Där finns även etiketter för bland annat raps-, lind-, ljung-, hallon- och hösthonung. (LPs Biodling)
Rapshonung – ljus, mild och snabbkristalliserande
Raps är en viktig nektarkälla i svenska jordbruksområden.
När stora rapsfält blommar samtidigt kan bisamhällen samla imponerande mängder nektar.
Rapshonung är vanligtvis:
Färg: mycket ljus, ofta nästan vit efter kristallisering
Smak: mild och relativt neutral
Doft: mild
Konsistens: fast och krämig vid rätt behandling
Kristallisering: mycket snabb
Svensk Honungsförädling beskriver svensk rapshonung som nästan vit med mild smak. (Svensk Honungsförädling)
Det är en honung som ofta uppskattas av personer som vill ha en mild och lättanvänd honung.
Varför blir rapshonung så ljus?
När honungen kristalliserar förändras hur ljuset reflekteras.
De många små kristallerna gör att rapshonungen kan bli nästan:
kritvit eller gräddvit.
Nyslungad rapshonung är däremot betydligt mer genomskinlig.
Det är ett bra exempel på varför honungens färg inte bara påverkas av växtursprunget utan även av om honungen är:
flytande eller kristalliserad.
Rapshonung kräver snabb hantering
Raps innehåller nektar som ger en honung med stor benägenhet att kristallisera.
Det betyder att biodlaren behöver vara uppmärksam.
Väntar man för länge med skörden kan honungen börja kristallisera redan i vaxkakorna.
Då blir den svår – ibland nästan omöjlig – att få ur cellerna med en vanlig honungsslunga.
Rapshonung är därför ett bra exempel på varför biodlaren behöver känna till vilka växter bina arbetar på.
Maskroshonung – smakrik vårhonung
När stora mängder maskrosor blommar kan de ge ett betydande tillskott av både pollen och nektar.
Ren maskroshonung är mindre vanlig än blandad vårhonung, eftersom många andra växter blommar samtidigt.
När maskrosen dominerar kan honungen få en tydlig egen karaktär.
Den brukar vara:
Färg: gul till gyllengul
Smak: relativt kraftig och aromatisk
Doft: blommig och tydlig
Kristallisering: relativt snabb
Det är en honung som kan ge en helt annan smakupplevelse än den milda rapshonungen.
LP:s har också etiketter för maskroshonung i sitt sortiment. (LPs Biodling)
Hallonhonung – sommar från skogen
Vilda hallon kan vara en mycket viktig nektarkälla för svenska bin.
Särskilt i skogslandskap kan stora områden med hallon blomma samtidigt.
Hallonhonung brukar vara relativt:
Färg: ljus till gyllene
Smak: mild, blommig och aromatisk
Doft: blommig
Konsistens: varierande beroende på övrig nektar
Namnet kan lätt ge intrycket att honungen ska smaka som hallonsylt.
Så fungerar det inte riktigt.
Bina samlar nektar från hallonblommorna, inte från hallonen.
Smaken är därför mer blommig än bärig.
Klöverhonung – mild och klassisk
Klöver är en viktig nektarväxt i många svenska jordbrukslandskap.
När klöver dominerar kan honungen bli ljus och mild.
Typiskt kan klöverhonung beskrivas som:
Färg: ljus
Smak: mild och rund
Doft: diskret blommig
Konsistens: ofta fin vid kristallisering
Klöverhonung är därför en lättillgänglig honung som passar bra både på smörgåsen och som sötningsmedel.
Biodlingsföretagarna räknar klöverhonung till de svenska sorthonungarna. (Amazon Web Services, Inc.)
Lindhonung – en mycket speciell smak
När lindarna blommar kan hela trädet surra av bin.
Lindhonung är en av de mer karakteristiska svenska sorthonungarna.
Den kan ha:
Färg: gulaktig till gröngul i flytande form
Smak: frisk, aromatisk och ibland lätt bitter
Doft: tydlig och karakteristisk
Eftersmak: kan upplevas nästan mentolliknande
Svensk Honungsförädling beskriver lindhonung som en av Sveriges vanligare sorthonungar, medan Biodlingsföretagarna särskilt nämner dess mentolliknande ton. (Svensk Honungsförädling)
Det är en honung som verkligen visar hur stor smakskillnaden mellan olika växtursprung kan vara.
Lindhonung kan nästan upplevas sval
Den mentol- eller mintliknande tonen hos vissa lindhonungar gör den särskilt intressant vid provsmakning.
Ta exempelvis:
rapshonung
och:
lindhonung
bredvid varandra.
Trots att båda består av honung blir skillnaden ofta tydlig direkt.
Det är ungefär som att jämföra två olika äppelsorter.
Samma typ av livsmedel – helt olika karaktär.
Ljunghonung – mörk, kraftig och annorlunda
Ljunghonung är en av Sveriges mest särpräglade honungstyper.
När ljungen blommar under sensommaren kan samhällen i rätt områden samla stora mängder nektar.
Ljunghonung är vanligtvis:
Färg: mörkt bärnstensfärgad
Smak: kraftig, aromatisk och lätt bitter
Doft: tydligt karakteristisk
Konsistens: tjock och geléartad
Den kraftiga smaken gör att ljunghonung ofta har väldigt trogna anhängare.
Samtidigt kan den vara betydligt mer utmanande för biodlaren att skörda. (Svensk Honungsförädling)
Varför är ljunghonung svår att slunga?
Ljunghonung har så kallade tixotropa egenskaper.
Förenklat innebär det att honungen i vila kan uppföra sig nästan som en gelé.
Vanlig flytande honung lämnar relativt lätt cellerna när ramen snurrar i slungan.
Ljunghonungen sitter betydligt hårdare.
Därför används ofta en:
honungslossare.
Små nålar bearbetar honungen i cellerna före slungningen så att den lättare kan lämna vaxkakan.
Det är ett bra exempel på hur honungens botaniska ursprung även påverkar vilken utrustning biodlaren behöver.
Ängshonung – en blandning från många blommor
Begreppet ängshonung används ofta för honung där nektarn kommer från många olika blommande växter.
Den kan exempelvis innehålla bidrag från:
- klöver
- käringtand
- tistlar
- vädd
- hallon
- olika örter
- träd och buskar
Resultatet kan bli mycket komplext.
LP:s har exempelvis särskilda etiketter för ängshonung. (LPs Biodling)
Ängshonung är ett bra exempel på att en honung inte behöver vara sorthonung för att ha en tydlig identitet.
Sommarhonung – bigårdens fingeravtryck
Sommarhonung är kanske den mest varierande svenska honungen av alla.
Under sommaren kan bina samla från mängder av växter.
Exempelvis:
- hallon
- klöver
- lind
- mjölkört
- tistlar
- örter
- trädgårdsväxter
- vilda blommor
Sammansättningen beror helt på bigårdens omgivningar.
Det gör sommarhonungen till något av ett:
fingeravtryck från landskapet runt kuporna.
Samma bigård kan ge olika honung varje år
Det är en av biodlingens fascinerande egenskaper.
Anta att samma kupor står på exakt samma plats under tre år.
År 1
Varm och solig vår med kraftig maskrosblomning.
År 2
Kall vår men fantastisk hallonblomning.
År 3
Regnig försommar följd av varmt väder när linden blommar.
Honungen kan då få tre helt olika karaktärer.
Biodlaren producerar alltså inte honungen efter ett recept.
Landskapet och vädret är medproducenter.
Hösthonung – mörkare och kraftigare
Honung som skördas sent på säsongen kan ibland vara mörkare och kraftigare än försommarhonungen.
Bina kan då ha samlat från exempelvis:
- sensommarblommor
- ljung
- olika örter
- honungsdagg
Vilka växter som dominerar varierar mycket beroende på landskapet.
Hösthonung är därför mer en beskrivning av skördetidpunkten än en specifik botanisk honungssort.
LP:s har även locketiketter för hösthonung. (LPs Biodling)
Honungsdaggshonung – när honungen inte börjar i en blomma
All honung behöver inte börja som blomnektar.
Bin kan också samla honungsdagg.
Det är sockerrika vätskor som förekommer på växter, ofta genom aktivitet från växtsugande insekter.
Honungsdaggshonung är ofta:
- mörk
- kraftig
- mindre blommig
- maltig eller karamelliknande
- rik i smaken
Den skiljer sig därför tydligt från många ljusa blomhonungar.
I skogsrika områden kan honungsdagg bidra till riktigt mörka honungsskördar.
Mörk honung är inte gammal honung

Det här är en vanlig missuppfattning.
Honungens färg säger inte hur gammal den är.
En helt nyslungad honung kan vara mörkt bärnstensfärgad.
En annan honung från samma vecka kan vara nästan färglös.
Färgen påverkas framför allt av:
- växtursprung
- mineraler och andra naturliga ämnen
- kristallisation
- hantering
Bedöm därför inte honungens kvalitet utifrån om den är ljus eller mörk.
Färgen förändras när honungen kristalliserar
Flytande honung är ofta mörkare och mer genomskinlig.
När kristaller börjar bildas sprids ljuset annorlunda.
Honungen ser då:
ljusare och mer ogenomskinlig ut.
Det är särskilt tydligt hos rapshonung.
En gyllengul nyslungad honung kan efter kontrollerad kristallisering bli mycket ljust krämfärgad.
Kristalliseringstakten varierar mellan honungssorter
Honungens sockersammansättning varierar beroende på växtursprung.
Framför allt förhållandet mellan:
glukos och fruktos
har stor betydelse.
Honung med relativt mycket glukos tenderar att kristallisera snabbare.
Därför kristalliserar exempelvis rapshonung mycket snabbt.
Andra honungstyper kan hålla sig flytande betydligt längre.
Det betyder att växtursprunget påverkar både:
smaken och biodlarens arbete efter skörden.
Översikt – svenska honungstyper
| Honung | Typisk färg | Smak | Kristallisering |
|---|---|---|---|
| Raps | Mycket ljus | Mild | Mycket snabb |
| Maskros | Gul–gyllene | Aromatisk | Relativt snabb |
| Hallon | Ljus–gyllene | Mild, blommig | Varierande |
| Klöver | Ljus | Mild och rund | Relativt fin |
| Lind | Gul–gröngul | Frisk, aromatisk, mentollik | Medel |
| Ljung | Mörkt bärnsten | Kraftig, aromatisk | Speciell geléartad konsistens |
| Äng/sommar | Ljus–mörk | Varierande | Varierande |
| Honungsdagg | Ofta mörk | Kraftig, maltig | Varierande |
Tabellen är en vägledning. Naturlig honung varierar, och samma benämning kan ge olika nyanser mellan olika platser och år. (Svensk Honungsförädling)
Hur vet biodlaren vilken sorts honung det är?
Det är inte alltid så enkelt som att titta ut genom fönstret.
Att det finns ett rapsfält bredvid kuporna betyder inte automatiskt att all honung är ren rapshonung.
Bina bestämmer själva vart de flyger.
Biodlaren kan däremot få många ledtrådar genom att följa:
- vilka växter som blommar
- binas flygriktning
- pollenfärger
- honungens smak
- doft
- färg
- kristallisationshastighet
- tidpunkt för skörden
För säker bestämning av botaniskt ursprung kan mer avancerade analyser användas.
Skörda vid olika tidpunkter för att få olika honung
Den som vill producera tydligare honungstyper kan arbeta med flera skördar.
Anta exempelvis:
Skörd 1 – juni: raps och vårblommor
Skörd 2 – juli: hallon, klöver och lind
Skörd 3 – augusti: sensommarblommor och eventuell ljung
Om all honung istället lämnas i skattlådorna till slutet av sommaren blandas karaktärerna.
Ingen metod är fel.
Men flera skördar ger biodlaren större möjlighet att sälja honungen efter:
säsong och ursprung.
Smaka på honungen systematiskt
Biodlare bör provsmaka sin honung.
Inte bara för att den är god.
Det är ett sätt att lära känna bigården.
Ta gärna lite honung från olika skördar och jämför:
Färg
Ljus, gul, orange, bärnsten eller mörk?
Doft
Svag, blommig, örtig eller kraftig?
Första smaken
Mild eller intensiv?
Sötma
Ren sötma eller balanserad med bitterhet och syra?
Eftersmak
Försvinner smaken snabbt eller stannar den kvar?
Efter några år kan du börja känna igen vissa drag.
Gör en honungsprovning
Har du flera skördar kan du ordna en enkel provning.
Numrera burkarna:
A, B, C och D.
Låt deltagarna smaka utan att veta vilken honung det är.
Det brukar bli betydligt större skillnader än många förväntar sig.
Testa exempelvis:
raps → sommar → lind → ljung.
Börja med den mildaste och avsluta med den kraftigaste.
Ljunghonung först kan göra det svårt att känna de subtilare smakerna efteråt.
Spara en burk från varje skörd
Det här är ett enkelt tips för biodlaren.
Spara exempelvis en liten burk från:
varje bigård och varje skördetillfälle.
Märk med:
- datum
- bigård
- skörd
- vattenhalt
- eventuell misstänkt huvudväxt
Efter några år har du ett fantastiskt smakarkiv.
Du kan då jämföra:
samma bigård – olika år
eller:
samma år – olika bigårdar.
Det blir också värdefull information när kunder frågar om honungen.
Separera batcherna redan i slungrummet
Vill du sälja olika honungstyper måste separationen fortsätta genom hela honungshanteringen.
Håll ordning på:
- skattlådor
- slungning
- kärl
- batchnummer
- tappning
Annars kan två tydligt olika skördar snabbt bli en enda blandning.
Märk behållarna direkt.
Lita inte på att du kommer ihåg vilken 60-kiloshink som var vilken två månader senare.
Sila honungen efter slungningen
Oavsett honungssort behöver honungen hanteras hygieniskt efter slungningen.
Vaxpartiklar och andra grövre partiklar avlägsnas normalt genom silning.
För den mindre biodlingen finns exempelvis dubbla rostfria honungssilar hos LP:s. (LPs Biodling)
För större biodlingar finns även kontinuerliga silsystem och sumpar. LP:s större kontinuerliga DANA api CLARA-system är exempelvis konstruerat för betydligt högre honungsflöden. (LPs Biodling)
Förstör inte honungens karaktär med onödig värme
Har du lyckats skörda en honung med fantastisk doft och smak vill du bevara den.
Undvik därför onödig eller okontrollerad uppvärmning.
Värme kan behövas i vissa moment av honungshanteringen, exempelvis för att göra kristalliserad honung hanterbar, men den ska användas kontrollerat.
Det gäller särskilt om målet är att framhäva skillnader mellan olika sorthonungar.
En varsamt hanterad honung låter råvarans egen karaktär stå i centrum.
Märk olika honungssorter tydligt
Har du lyckats separera olika skördar är det synd att sedan sälja allt som:
”Honung”.
Berätta istället vad kunden köper.
Exempelvis:
Rapshonung – skördad i juni
Sommarhonung – skördad i juli
Lindhonung
Ljunghonung
Hösthonung
Det gör honungen mer intressant och hjälper kunden att upptäcka skillnaderna.
Hos LP:s finns ett brett sortiment av honungsetiketter, inklusive locketiketter för raps-, lind-, ljung-, hallon-, försommar-, höst- och svensk honung. (LPs Biodling)
Berätta var honungen kommer ifrån
Lokaliteten kan vara minst lika intressant som växtsorten.
Jämför:
Sommarhonung
med:
Sommarhonung från Säffle – skördad 12 juli
Den andra berättar något.
För kunden skapar det en koppling mellan:
- biodlaren
- bina
- landskapet
- maten
Det är en av de stora styrkorna med lokal svensk honung.
Smaken kan bli en del av biodlarens varumärke
Om du säljer honung kan olika skördar användas ungefär som ett litet sortiment.
Du kanske upptäcker att kunderna börjar fråga:
”Har ni fått in den där mörka sensommarhonungen igen?”
eller:
”Finns den milda vita rapshonungen kvar?”
Då har honungen gått från att vara en anonym produkt till något kunden känner igen och återkommer för.
Är mörk honung bättre än ljus?
Nej.
Och ljus är inte bättre än mörk.
Det handlar om olika smakprofiler.
Den som gillar mild honung kanske föredrar:
raps eller klöver.
Den som vill ha mer karaktär kanske föredrar:
lind eller ljung.
Precis som med kaffe, ost eller äpplen finns inget universellt facit.
Det roliga är att prova.
Vilken svensk honung är godast?
Det går alltså inte att svara objektivt på.
Men som enkel smakguide:
Vill du ha mild honung?
Prova raps eller klöver.
Vill du ha blommig honung?
Prova hallon- eller sommarhonung.
Vill du ha något mer aromatiskt?
Prova lind.
Vill du ha kraftig och distinkt honung?
Prova ljung.
Och hittar du en riktigt bra lokal blandhonung?
Prova den också.
Den kanske inte går att återskapa nästa år.
Honung är en årgångsprodukt
Det här är kanske det mest spännande sättet att se på svensk honung.
En skörd från:
juli 2026
kommer aldrig att kunna produceras exakt igen.
Nästa år förändras:
- vädret
- blomningen
- jordbruket
- nederbörden
- temperaturen
- samhällenas styrka
Till och med om kuporna står på exakt samma plats.
På det sättet kan lokal honung nästan betraktas som en årgångsprodukt.
Varje burk berättar något om platsen och sommaren då bina samlade in den.
Produkter för honungshantering hos LP:s Biodling
Hos LP:s Biodling finns utrustning för hela kedjan från honungsram till färdigmärkt burk.
För själva skörden finns honungsslungor och tillbehör, från mindre handdrivna modeller till automatiska lösningar för större biodlingar. (LPs Biodling)
Efter slungningen kan honungen renas från vaxpartiklar med exempelvis rostfria honungssilar. För större volymer finns även silar och sumpar och mer avancerade kontinuerliga system. (LPs Biodling)
När olika skördar ska säljas separat finns etiketter för olika honungstyper. Sortimentet omfattar bland annat etiketter för rapshonung, lindhonung, ljunghonung, hallonhonung, maskroshonung, försommarhonung, hösthonung och svensk honung. (LPs Biodling)
LP:s säljer dessutom själva svensk honung i 3-kiloshink, tappad av LP:s Biodling AB. (LPs Biodling)
Svensk honung är smaken av landskapet
Det är lätt att tänka på honung som en enda produkt.
Men för biodlaren öppnar sig snart en helt annan värld.
Rapsfältet ger en honung.
Linden ger en annan.
Ljungheden en tredje.
Och den blomrika svenska sommaren kan skapa blandningar som bara existerar under några veckor ett enda år.
Det är just det som gör svensk honung så intressant.
Bina samlar inte bara nektar.
De samlar in smaken av landskapet runt bigården – och förvandlar den till något som går att tappa på burk.