Ett arbetsbi kryper ut på flustret.
Det lever – men vingarna ser fel ut.
De är små, skrynkliga eller helt deformerade och biet verkar oförmöget att flyga.
Det är ett symptom som biodlaren bör ta på stort allvar.
Deformerade vingar är starkt förknippade med Deformed Wing Virus, DWV, ett virus som i sin tur är mycket nära kopplat till varroakvalstret. SLU beskriver hur varroakvalster kan överföra DWV till utvecklande puppor och att de vuxna bina då kan kläckas med bland annat deformerade vingar, förkortad och svullen bakkropp samt missfärgning. Sådana bin har ofta mycket kort livslängd. (SLU)
Det betyder inte att varje bi med konstiga vingar automatiskt bevisar ett visst antal varroakvalster i kupan.
Men det betyder:
kontrollera varroan omedelbart.
Här går vi igenom varför vingarna deformeras, hur sambandet mellan varroa och virus fungerar och vad biodlaren bör göra när symptomen dyker upp.
Vad är Deformed Wing Virus?
Deformed Wing Virus förkortas vanligtvis:
DWV.
Det är ett virus som infekterar honungsbin.
Viruset kan förekomma i bisamhällen utan att bina visar tydliga symptom. Problemet förändras dramatiskt när varroakvalstret kommer in i bilden.
SLU:s forskning beskriver att DWV-infektion utan varroa ofta kan finnas utan synliga sjukdomstecken, medan överföring via varroakvalster till utvecklande puppor kan leda till tydlig klinisk sjukdom. (SLU)
Det är därför kombinationen:
varroa + DWV
är så allvarlig.
Är det varroakvalstret som förstör vingarna?
Inte riktigt.
Varroakvalstret är framför allt en viktig spridare och förstärkare av virusproblemet.
Kvalstret parasiterar på både puppor och vuxna bin och kan överföra virus mellan individer.
SLU beskriver varroa som ett av de största hoten mot honungsbin just eftersom kvalstret sprider sjukdomar, där DWV är det mest välkända exemplet. (SLU.SE)
Det är alltså bättre att tänka:
Varroa skapar förutsättningar för att DWV ska bli riktigt farligt.
Så uppstår deformerade vingar
Förloppet börjar ofta redan innan det vuxna biet syns.
Varroahonan går ner i en yngelcell strax innan den täcks.
Där fortplantar hon sig samtidigt som biets larv utvecklas till puppa.
Kvalstren livnär sig på biets vävnader och kan samtidigt överföra virus.
Om puppan får en kraftig DWV-infektion kan utvecklingen störas.
När det vuxna biet slutligen kryper ut kan det ha:
- små vingar
- skrynkliga vingar
- asymmetriska vingar
- förkortad bakkropp
- svullen bakkropp
- missfärgning
SLU beskriver just dessa symptom vid klinisk DWV. (SLU)
Det sjuka biet kan inte flyga
Ett arbetsbi med kraftigt deformerade vingar kan inte fungera som normalt fältbi.
Det kan därför inte:
- samla nektar
- samla pollen
- hämta vatten
- orientera sig normalt utanför kupan
Ofta ser man istället bina krypa:
- framför flustret
- på kupväggen
- på marken
Många dör kort efter att de kläckts.
Det betyder att problemet inte bara handlar om några fula vingar.
Samhället förlorar arbetskraft.
Ett enstaka bi eller många – spelar det någon roll?
Ja.
Ett enda avvikande bi behöver inte betyda att samhället håller på att kollapsa.
Men flera bin med deformerade vingar är ett tydligt varningstecken.
Var särskilt uppmärksam om du samtidigt ser:
- bin som kryper framför kupan
- synliga varroakvalster
- korta eller missbildade bakkroppar
- fläckigt yngelmönster
- många döda bin
- svag samhällsutveckling
Ju fler tecken som förekommer samtidigt, desto viktigare blir det att mäta kvalsternivån snabbt.
Varroa syns inte alltid på bina
Det här är ett vanligt misstag.
Biodlaren tittar på några arbetsbin och säger:
”Jag ser inga kvalster, så varroan verkar låg.”
Problemet är att en stor del av kvalsterpopulationen under yngelsäsongen kan finnas inne i täckta yngelceller.
Dessutom är kvalstret relativt litet.
Du kan alltså ha en betydande varroapopulation utan att enkelt se kvalster på de vuxna bina.
Därför behövs en riktig mätmetod.
Testa varroan direkt
Hos LP:s Biodling finns Varroa testare EASY CHECK.
Den använder ett prov på 200 eller 300 bin. Bina skakas i alkohol eller liknande vätska så att kvalstren lossnar och faller ner i den genomskinliga behållaren där de kan räknas. LP:s anger 60 sekunders skakning och markeringar för både 200 och 300 bin. (LPs Biodling)
Det gör det möjligt att faktiskt beräkna hur stor andel av bina som bär kvalster.
Hur räknar man varroaprocent?
Anta att du testar:
300 bin
och hittar:
9 kvalster.
Då blir nivån:
9 ÷ 300 × 100 = 3 procent.
Om du istället hittar tre kvalster blir resultatet:
3 ÷ 300 × 100 = 1 procent.
Vilken nivå som kräver åtgärd beror på:
- årstid
- samhällsutveckling
- vald metod
- aktuella rekommendationer
Det viktiga är att du får ett faktiskt värde.
CO₂-test – alternativ där bina överlever
LP:s har även Varroa testare med CO₂.
Här samlas omkring 200 bin från yngelramarna – utan drottningen – och bedövas med koldioxid. Därefter skakas testaren så att kvalstren lossnar.
LP:s anger att bina sedan vaknar och kan återföras till samhället. (LPs Biodling)
Det kan vara attraktivt för biodlare som vill undvika att avliva provbina.
Varroainlägg kan ge ytterligare information
En annan metod är att följa det naturliga kvalsternedfallet.
Hos LP:s finns både:
i sortimentet.
En skiva placeras under nätbotten.
Kvalster som faller från bina landar på skivan och kan räknas.
Metoden kan ge värdefull information, särskilt före och efter behandling, men direkt provtagning på vuxna bin ger ofta en tydligare bild av aktuell angreppsgrad.
Varför blir DWV värre när varroan ökar?
Utan varroa kan DWV ofta spridas mer lågintensivt mellan bina.
När varroan finns i samhället får viruset däremot en mycket effektiv spridningsväg direkt till utvecklande puppor.
SLU beskriver att varroakvalstret livnär sig på vävnader hos puppor och vuxna bin och därmed bidrar till snabb virusspridning. (SLU.SE)
Ju fler kvalster som finns:
desto fler potentiella överföringar av virus.
Det kan skapa en farlig spiral:
mer varroa → mer DWV → fler sjuka bin → svagare samhälle.
Viruset kan finnas kvar även när kvalstren minskar
Det här är särskilt intressant.
SLU har studerat vad som händer efter varroabekämpning och sett att virusproblemet inte omedelbart försvinner bara för att kvalstermängden reducerats.
Därför betonar forskarna vikten av att bekämpa kvalstren i rätt tid, så att samhället hinner ersätta virusangripna bin med friska individer före invintringen. (SLU.SE)
Detta är en avgörande princip:
varroabehandling måste komma innan vinterbina redan är skadade.
Sensommaren är extra kritisk
Under sensommaren produceras de bin som ska leva genom vintern.
Dessa vinterbin måste kunna överleva betydligt längre än ett normalt sommarbi.
Om de utvecklas i ett samhälle med:
- hög varroabelastning
- kraftigt DWV-tryck
kan deras förutsättningar försämras kraftigt.
Ett samhälle kan därför se ganska starkt ut i augusti och ändå gå kraftigt tillbaka under hösten.
När vinterbina försvinner finns inte samma kontinuerliga nyproduktion av ersättningsbin som under sommaren.
Synliga deformerade vingar betyder att du inte ska vänta
Om du redan ser flera bin med klassiska DWV-symptom är det inte läge att tänka:
”Jag testar nästa månad.”
Gör istället en varroakontroll direkt.
Beroende på:
- kvalsternivå
- mängd yngel
- tid på året
- honungsskörd
- temperatur
behöver sedan rätt bekämpningsmetod väljas.
Jordbruksverkets generella varroastrategi bygger på att använda praktiska metoder, organiska syror och/eller godkända läkemedel på rätt sätt och vid rätt tidpunkt.
Vilken behandling ska man välja?
Det finns inte en universell behandling för alla situationer.
Under yngelsäsongen
När mycket täckt yngel finns är en stor del av kvalstren skyddade inne i cellerna.
Då behöver metoden anpassas efter detta.
Efter slutskattningen
Sensommaren är en mycket viktig tid för huvudåtgärder eftersom vinterbina då produceras.
När samhället är yngelfritt
Då kan oxalsyra vara mycket effektiv eftersom nästan alla kvalster befinner sig på de vuxna bina.
Poängen är:
behandlingen ska anpassas efter var kvalstren befinner sig.
Oxalsyra passar bäst när samhället är yngelfritt
När inget täckt yngel finns exponeras nästan hela kvalsterpopulationen på de vuxna bina.
Då fungerar oxalsyra särskilt bra.
Hos LP:s finns Oxalsyra 1 kg samt utrustning för oxalsyrabehandling i varroasortimentet.
Det viktiga är att följa aktuell produktinformation, säkerhetsdatablad och gällande rekommendationer.
Oxalsyra ska inte ses som lösningen på ett kraftigt sensommarproblem där vinterbina redan utsätts för högt virus- och kvalstertryck.
Oxalsyraförångning
Hos LP:s finns också Varrox Vaporizer, en elektrisk förångare för oxalsyra. Den finns i LP:s aktuella varroasortiment.
Förångning ska ske enligt rätt metod och med korrekt personlig skyddsutrustning.
Oxalsyraånga är farlig att andas in.
Använd:
- korrekt andningsskydd
- skyddsglasögon
- handskar
och följ alltid säkerhetsinformationen.
Kan deformerade vingar bero på något annat?

Ja.
Alla vingproblem är inte automatiskt DWV.
Enstaka missbildningar kan uppstå av andra orsaker.
Ett bi kan också ha fått vingarna:
- mekaniskt skadade
- slitna
- skadade efter kläckning
Skillnaden är ofta helhetsbilden.
DWV ger typiskt små, förvridna eller skrynkliga vingar redan när biet kläcks och förekommer ofta tillsammans med andra tecken på varroaproblem.
Ser du återkommande nytillkomna bin med samma missbildning bör varroa och DWV stå mycket högt på listan över misstänkta orsaker.
Slitna vingar hos gamla arbetsbin är något annat
Ett gammalt fältbi kan ha fransiga och slitna vingkanter efter tusentals flygkilometer.
Det är normalt åldrande.
Skillnaden mot DWV är tydlig.
Slitna vingar
Vanligtvis:
- full normal vingstorlek
- slitna kanter
- äldre arbetsbi
- biet kan fortfarande ofta flyga
DWV
Typiskt:
- mycket små vingar
- skrynkliga vingar
- helt deformerad vingform
- nykläckt eller ungt bi
- oförmöget att flyga
Det är alltså vingens form, inte bara dess skick, som är viktig.
Titta på bakkroppen
DWV kan ge mer än vingproblem.
SLU beskriver även:
- förkortad bakkropp
- uppsvälld bakkropp
- missfärgning
hos kliniskt sjuka bin. (SLU)
Ser du ett bi med:
små skrynkliga vingar + ovanligt kort kropp
stärks misstanken ytterligare.
Titta framför kupan
En snabb kontroll kan göras utan att öppna samhället.
Titta på marken och framför flustret.
Finns:
- krypande bin?
- deformerade bin?
- många döda bin?
- bin som försöker flyga men inte kommer iväg?
Ett samhälle med kraftigt DWV kan ha många flygoförmögna bin som samlas framför kupan.
Det är ett tydligt varningstecken.
Titta även inne i yngelområdet
Vid kupgenomgången kan du också bedöma:
- yngelmönstret
- mängden täckt yngel
- varroa på vuxna bin
- nykläckta missbildade bin
Ett mycket fläckigt yngelmönster kan ha många orsaker, men tillsammans med DWV-symptom och hög varroanivå blir helhetsbilden mer oroande.
Dokumentera gärna vad du ser.
Fotografera symptomen
Det kan vara mycket användbart.
Ta bilder på:
- deformerade bin
- yngelramen
- eventuella synliga kvalster
Då kan du jämföra senare och vid behov visa bilderna för:
- erfaren biodlare
- bihälsorådgivare
- annan relevant expert
Det gör det enklare än att försöka beskriva:
”vingarna såg lite konstiga ut”.
Kan sjuka bin bli friska igen?
Ett vuxet bi som redan kläckts med kraftigt deformerade vingar kommer inte utveckla nya normala vingar.
Skadan har uppstått under utvecklingen.
Målet med åtgärden är därför inte att reparera de redan sjuka bina.
Målet är att:
minska varroan så att kommande generationer får bättre förutsättningar.
Det är ytterligare ett skäl till att agera snabbt.
Varför kastar bina ibland ut de sjuka bina?
Honungsbin har hygieniska beteenden.
Arbetsbin kan försöka avlägsna:
- sjukt yngel
- döda bin
- svaga individer
från kupan.
Därför kan mängden deformerade bin framför kupan ibland spegla att samhället aktivt försöker rensa bort individer som inte fungerar normalt.
Det betyder däremot inte att samhället löser grundproblemet.
Om varroan fortfarande är hög kommer nya sjuka bin fortsätta produceras.
Starkt samhälle kan fortfarande ha stor varroapopulation
Detta är en av de farligare missuppfattningarna.
En kupa kan vara:
- full med bin
- tung med honung
- mycket aktiv
och samtidigt ha hög varroabelastning.
Varroapopulationen växer tillsammans med yngelmängden.
Ett riktigt starkt samhälle kan därför också erbjuda enorma möjligheter för kvalstren att fortplanta sig.
Använd inte mängden honung som bihälsotest.
Varroa kan öka snabbt under säsongen
Varroahonor reproducerar sig i täckta yngelceller.
Varje ny yngelgeneration ger nya möjligheter till kvalsterreproduktion.
Därför kan en ganska låg kvalsternivå på våren bli ett betydligt större problem mot sensommaren.
Det är också varför regelbunden övervakning är bättre än ett enda test per år.
Testa flera gånger under året
En enkel rutin kan vara att kontrollera varroan vid strategiska tidpunkter:
vår/försommar
↓
mitt under säsongen
↓
före eller efter slutskattning
↓
efter relevant behandling
Exakta tidpunkter och gränsvärden behöver anpassas till vald metod.
Men huvudprincipen är:
mät utvecklingen – inte bara slutresultatet.
För journal över varroan
Exempel:
| Datum | Kupa | Testade bin | Kvalster | Andel |
|---|---|---|---|---|
| 10 juni | 1 | 300 | 3 | 1,0 % |
| 20 juli | 1 | 300 | 8 | 2,7 % |
| 15 aug | 1 | 300 | 12 | 4,0 % |
Nu ser du inte bara ett värde.
Du ser utvecklingen.
Det gör det betydligt lättare att förstå när problemet började växa.
Jämför samhällen i samma bigård
Det här är också mycket lärorikt.
Kupa 1 kanske har:
0,7 %
medan kupa 2 har:
4,0 %.
Trots att de står två meter från varandra.
Det kan bero på skillnader i:
- yngelmängd
- drottning
- genetik
- röveri
- reinvasion
- tidigare behandling
Behandla därför inte hela biodlingen som om alla samhällen automatiskt har exakt samma kvalsternivå.
Vad är reinvasion?
Även efter en lyckad behandling kan kvalster komma tillbaka.
Bin flyger mellan samhällen.
Röveri kan också bidra till överföring.
Om ett kraftigt varroaangripet samhälle i närheten kollapsar kan bin från andra samhällen röva det och samtidigt få med sig kvalster tillbaka.
Detta brukar kallas reinvasion.
Därför kan varroan ibland öka snabbt igen efter en till synes lyckad behandling.
Behandla hela bigården samordnat när metoden kräver det
Om flera samhällen står tätt tillsammans bör varroastrategin normalt planeras för hela bigården.
Annars kan ett obehandlat hårt angripet samhälle fungera som reservoar.
Exakta behandlingsbeslut ska förstås fortfarande anpassas efter:
- mätresultat
- årstid
- metod
- produkt
men varroa är inte ett problem som alltid håller sig snällt innanför en kupvägg.
Deformerade vingar inför vintern är särskilt oroande
Ser du DWV-symptom i augusti eller september bör du reagera extra starkt.
Nu produceras vinterbina.
De ska överleva i månader.
SLU:s forskning visar varför tidpunkten för varroabekämpningen är så viktig: samhället behöver hinna ersätta virusangripna bin med friska individer inför invintringen. (SLU.SE)
Det är alltså mycket bättre att:
förebygga problemet före vinterbina
än att upptäcka det när hösten redan är långt gången.
Kan samhället återhämta sig?
Ja, om problemet upptäcks i tid och varroan reduceras effektivt kan kommande generationer få betydligt bättre förutsättningar.
Men resultatet beror på:
- hur långt sjukdomsförloppet gått
- årstiden
- samhällsstyrkan
- drottningen
- hur mycket friskt yngel som kan produceras efter åtgärden
Ett samhälle som redan förlorat en stor del av sina blivande vinterbin kan få svårt att återhämta sig före vintern.
Det är därför tidig upptäckt är så viktig.
Ska man slå ihop ett sjukt samhälle med ett starkt?
Inte reflexmässigt.
Om problemet beror på mycket hög varroa och virusbelastning riskerar du att flytta problemet till det starkare samhället.
Bedöm först:
- varroanivån
- sjukdomsbilden
- årstiden
- möjlig behandling
Att göra ett stort samhälle genom att slå ihop två kupor hjälper inte om du samtidigt gör ett stort samhälle med ännu fler kvalster.
Undvik att flytta yngelramar från hårt angripna samhällen

Täckt yngel kan innehålla:
- utvecklande bin
- reproducerande varroakvalster
Flyttar du sådana ramar till ett annat samhälle flyttar du samtidigt kvalster.
Det kan vara precis motsatsen till vad du vill åstadkomma.
Var därför försiktig med att ”förstärka” andra samhällen med yngel från ett samhälle som visar tydliga varroa- eller DWV-problem.
Drönarutskärning kan minska kvalsterökningen tidigare på året
Varroa föredrar drönaryngel eftersom den längre täckningstiden ger bättre möjlighet till reproduktion.
Därför används drönarutskärning som bioteknisk metod under delar av vår och försommar.
Det är framför allt en förebyggande metod.
Har samhället redan mängder av bin med deformerade vingar under sensommaren är drönarutskärning knappast tillräcklig som akut åtgärd.
Återigen:
rätt metod vid rätt tid.
Spärrboxmetoden är ett annat biologiskt verktyg
Spärrboxmetoden bygger på att styra drottningens äggläggning och koncentrera varroans reproduktion till särskilda fångstramar.
När dessa tas bort följer en stor mängd kvalster med.
Det är ytterligare ett exempel på hur biodlaren kan använda varroans biologi mot den.
Men även spärrbox behöver planeras i förväg.
Den ska inte ses som akut räddningsbehandling när samhället redan visar omfattande DWV-symptom sent på säsongen.
Rengör utrustningen – men tro inte att varroa sitter i kupväggen
Varroa är en parasit på bin och yngel.
Problemet löses alltså inte genom att:
- tvätta kupan
- byta botten
- rengöra taket
så länge kvalstren finns kvar på bina och i ynglet.
Normal hygien är förstås bra för biodlingen.
Men för DWV/varroa är den viktigaste åtgärden:
kontrollera och minska kvalsterpopulationen.
Vanliga misstag när man ser deformerade vingar
”Det är nog bara ett gammalt bi”
Små, skrynkliga vingar hos nykläckta bin är något annat än normalt vingeslitage.
”Jag ser inga kvalster”
Varroa kan finnas inne i täckta celler och vara svår att upptäcka visuellt.
”Jag behandlar i december”
Om problemet syns i augusti kan december vara alldeles för sent för vinterbina.
”Jag behandlade i våras”
Kvalsterpopulationen kan ha vuxit kraftigt sedan dess.
”Kupan är stark, så det är ingen fara”
Även mycket starka samhällen kan ha hög varroabelastning.
”Jag flyttar yngel till en annan kupa”
Då kan du även flytta kvalster.
”Ett test räcker för hela bigården”
Olika samhällen kan ha mycket olika kvalsternivåer.
Checklista – om du hittar bin med deformerade vingar
- Titta efter fler sjuka bin framför kupan.
- Kontrollera om vingarna är verkligt deformerade eller bara slitna.
- Titta efter kort eller uppsvälld bakkropp.
- Inspektera yngelmönstret.
- Gör ett varroatest direkt.
- Räkna kvalster och dokumentera resultatet.
- Testa gärna övriga samhällen i bigården.
- Bedöm mängden täckt yngel.
- Ta hänsyn till tidpunkten på året.
- Välj lämplig varroaåtgärd utifrån situationen.
- Följ produktens instruktion exakt.
- Kontrollera effekten efter behandlingen.
- Flytta inte yngelramar från hårt angripna samhällen utan eftertanke.
- Var särskilt snabb med åtgärder när vinterbina produceras.
- Fortsätt följa samhället efter att kvalsternivån reducerats.
Kort svar – är deformerade vingar ett tecken på varroa?
Ja, ofta indirekt.
Det klassiska symptomet orsakas framför allt av Deformed Wing Virus.
Men varroakvalstret är den viktigaste faktorn bakom att viruset sprids effektivt till utvecklande bin och börjar ge kliniska symptom. SLU beskriver kopplingen mellan varroa, DWV och deformerade vingar som mycket stark. (SLU)
Därför bör deformerade vingar hos flera bin alltid leda till:
varroakontroll.
Inte nästa månad.
Utan nu.
Bästa sättet att slippa se symptomen är att mäta innan de syns
Det här sammanfattar mycket av modern varroabekämpning.
Om du väntar tills bina:
- kryper framför kupan
- har deformerade vingar
- dör tidigt
har problemet redan blivit kliniskt synligt.
Målet är istället att upptäcka ökningen tidigare.
Därför är en varroatestare ett av de viktigaste redskapen i bigården.
Mät.
Anteckna.
Agera vid rätt tidpunkt.
Då ökar chansen att vinterbina utvecklas utan det kraftiga virus- och kvalstertryck som annars kan få samhället att kollapsa.
Produkter för varroakontroll hos LP:s Biodling
Hos LP:s Biodling finns flera produkter som är relevanta när deformerade vingar väcker misstanke om varroaproblem.
Varroa testare EASY CHECK – använder prov på 200 eller 300 bin och gör det möjligt att räkna kvalster efter 60 sekunders skakning. (LPs Biodling)
Varroa testare med CO₂ – bedövar bin och kvalster med koldioxid så att kvalstren kan räknas och bina därefter återföras till kupan. (LPs Biodling)
Varroainlägg och Varroaskiva – för kontroll av kvalsternedfall under kupan.
Varrox Vaporizer – utrustning för oxalsyraförångning när sådan behandling är lämplig och genomförs enligt gällande instruktioner.
Det viktigaste redskapet är dock fortfarande kunskapen om vad du ser.
Ett bi med deformerade vingar är inte bara ett missbildat bi. Det kan vara den synliga toppen av ett betydligt större problem med varroa och DWV inne i samhället.
Ju tidigare du mäter och får kontroll på kvalsternivån, desto större möjlighet har nästa generation bin att utvecklas friskt.