Inlägg

Amerikansk yngelröta – symptom, regler och åtgärder

Biodling och honungsproduktion i fokus

Amerikansk yngelröta är en av de bisjukdomar som svenska biodlare behöver ta allra störst hänsyn till.

Det beror inte bara på att sjukdomen kan slå ut ett bisamhälle. Bakterien bakom sjukdomen bildar också extremt motståndskraftiga sporer som kan finnas kvar i gammalt kupmaterial, vax och honung under mycket lång tid. Jordbruksverket anger att sporerna kan behålla sin smittförmåga i decennier. (Jordbruksverket)

Därför är detta inte en sjukdom där biodlaren ska prova egna behandlingar och se vad som händer.

Misstänker du amerikansk yngelröta ska du kontakta bitillsynen eller länsstyrelsen direkt.

Här går vi igenom hur sjukdomen uppstår, vilka symptom du ska lära dig känna igen och vilka svenska regler som gäller när sjukdom misstänks eller konstateras.

Vad är amerikansk yngelröta?

Amerikansk yngelröta orsakas av bakterien Paenibacillus larvae.

Bakterien angriper honungsbinas yngel.

Smittan kommer in i unga larver tillsammans med fodret. I larvens tarm gror sporerna och bakterierna börjar föröka sig. När infektionen utvecklas bryts larvens vävnader ner och larven dör, vanligen först efter att yngelcellen har täckts. (Jordbruksverket)

När den döda larven bryts ner bildas sedan enorma mängder nya sporer.

Jordbruksverket anger att resterna från en enda död larv kan innehålla omkring 2,5 miljarder bakteriesporer. (Jordbruksverket)

Det förklarar varför sjukdomen kan spridas så effektivt när den väl fått fäste.

Varför är amerikansk yngelröta så allvarlig?

Det stora problemet är sporerna.

De är mycket tåliga och kan överleva länge i exempelvis:

  • vaxkakor
  • honung
  • ramar
  • skattlådor
  • yngelrum
  • begagnade kupor
  • biodlingsredskap

Jordbruksverket betonar att om sporer finns i ett bisamhälle kan de förekomma i såväl yngelrummet som skattlådor, vaxkakor och honung. (Jordbruksverket)

Det betyder att det inte räcker att bara tänka på själva bina.

Hela materialflödet kring samhället kan bli en del av smittkedjan.

Hur smittas larverna?

Arbetsbina matar larverna.

Om fodret innehåller bakteriesporer kan mycket unga larver infekteras.

De yngsta larverna är särskilt känsliga. Jordbruksverket beskriver att det kan räcka med mycket små mängder sporer för att infektera nykläckta larver. (Jordbruksverket)

När den infekterade larven senare dör försöker arbetsbina städa cellen.

Då kan sporer följa med på:

  • arbetsbinas mundelar
  • andra kroppsdelar
  • fodret

och föras vidare till nya larver.

På så sätt kan smittan spridas inne i samma samhälle.

Hur sprids sjukdomen mellan bisamhällen?

Det finns många möjliga vägar.

Exempel är:

  • biodlaren flyttar smittade ramar
  • smittat kupmaterial används igen
  • honung från smittat samhälle kommer åt andra bin
  • röveri
  • smittade svärmar eller samhällen flyttas
  • redskap används i flera samhällen utan lämplig rengöring

Det är därför en enda smittad kupa kan bli ett problem för betydligt fler samhällen om material hanteras fel.

Det viktigaste – lär dig ynglets normala utseende

Det bästa sättet att upptäcka yngelsjukdomar tidigt är att veta hur ett normalt yngelområde ser ut.

I ett friskt samhälle är det täckta ynglet vanligtvis relativt sammanhängande.

Yngellocken ser jämna ut och arbetsbina sköter cellerna normalt.

När amerikansk yngelröta utvecklas börjar yngelmönstret förändras.

Det är ofta själva helhetsbilden som först väcker misstanke.

Symptom 1 – oregelbundet täckt yngel

Ett typiskt symptom är ett mer fläckigt eller oregelbundet yngelmönster.

Vissa celler är täckta.

Andra har öppnats.

Yngel saknas i delar av området.

Det kan ge ett nästan perforerat utseende.

Men tänk på att oregelbundet yngel inte bara orsakas av amerikansk yngelröta.

Det kan även bero på exempelvis:

  • drottningproblem
  • varroa
  • virus
  • annan yngelsjukdom
  • kyla

Därför ska diagnosen inte ställas utifrån detta enda symptom.

Symptom 2 – insjunkna cellock

När larven dör under det täckta cellocket börjar innehållet förändras.

Cellocket kan då:

  • sjunka in
  • bli mörkare
  • se onormalt ut

Jordbruksverket beskriver just insjunkna och mörkfärgade yngellock som ett typiskt symptom på amerikansk yngelröta. (Jordbruksverket)

Ser du detta tillsammans med andra misstänkta tecken bör du undersöka situationen noggrant.

Symptom 3 – hål och revor i cellocken

Arbetsbina försöker själva städa bort sjukt yngel.

De börjar därför ibland öppna de drabbade cellerna.

Resultatet kan bli:

  • små hål
  • större öppningar
  • ojämna revor

i cellocken.

Jordbruksverket anger att hål och revor är vanliga eftersom bina kontinuerligt försöker städa ut de döda larverna. (Jordbruksverket)

Detta kan ge yngelområdet ett mycket karakteristiskt oroligt utseende.

Symptom 4 – brun och kletig larvmassa

När sjukdomen utvecklats kan larvresterna omvandlas till en:

ljusbrun till brun, seg och kletig massa.

Det är ett mycket viktigt varningstecken.

Den normala ljusa larven har då förlorat sin form.

I stället ligger en brunaktig massa inne i cellen. (Jordbruksverket)

Det klassiska trådprovet

Amerikansk yngelröta förknippas ofta med det så kallade trådprovet.

Traditionellt förs exempelvis en tändsticka ner i den misstänkta larvmassan.

Om materialet sedan kan dras ut som en lång, seg tråd är det ett klassiskt tecken som kan stärka misstanken om amerikansk yngelröta. Jordbruksverket beskriver just denna typ av tråddragande larvrester. (Jordbruksverket)

Men detta är viktigt:

ett eget trådprov ersätter inte myndighetens diagnos.

Vid misstanke ska bitillsynen kontaktas.

Symptom 5 – svarta skorpor i cellerna

När larvresterna torkar kan de så småningom bli till en:

mörk eller svart skorpa

som sitter hårt fast i cellväggen.

Det kan vara svårt för arbetsbina att städa bort den.

Jordbruksverket beskriver detta som ett senare stadium i sjukdomsförloppet. (Jordbruksverket)

Sådana gamla rester kan fortsätta innehålla stora mängder smittsamma sporer.

Lukt – kan man känna amerikansk yngelröta?

I vissa fall kan sjukt yngel ge en avvikande lukt.

Men använd aldrig lukten som avgörande diagnos.

Sjukdomens utseende kan variera och andra problem kan också förändra lukten i kupan.

Tänk istället:

avvikande yngel + misstänkta cellock + döda larver = kontakta bitillsynen.

Vänta inte på att alla klassiska symptom ska finnas samtidigt.

Amerikansk eller europeisk yngelröta?

De är två olika sjukdomar.

Amerikansk yngelröta orsakas av Paenibacillus larvae och drabbar ynglet på ett sätt där larverna ofta dör efter täckning.

Europeisk yngelröta har en annan bakterieorsak och sjukdomsbild.

För biodlaren är den viktigaste principen:

försök inte avgöra allvarlig yngelsjukdom helt själv om du är osäker.

Bitillsyn och laboratorieanalys används för att säkerställa diagnosen. Jordbruksverket anger att bitillsynsmannen vid misstanke undersöker ynglet och tar prover som analyseras i laboratorium. (Jordbruksverket)

Vad gör du direkt vid misstanke?

Om du ser symptom som kan vara amerikansk yngelröta:

avbryt vanliga flyttar av material mellan kuporna.

Flytta inte:

  • yngelramar
  • foderramar
  • skattlådor
  • utbyggda vaxkakor
  • kupor
  • redskap

till andra bigårdar innan situationen är utredd.

Kontakta sedan bitillsynsmannen eller länsstyrelsen direkt.

Jordbruksverket anger uttryckligen att misstanke ska anmälas genast. (Jordbruksverket)

Försök inte behandla sjukdomen själv

Det här är inte en situation där du ska:

  • byta drottning och hoppas
  • ge extra foder
  • flytta yngel
  • tvätta några ramar
  • prova ett eget desinfektionsmedel

och sedan fortsätta som vanligt.

När sjukdomen konstaterats beslutar bitillsynsmannen vilka åtgärder som ska genomföras. (Jordbruksverket)

Vad händer när sjukdomen konstateras?

Enligt Jordbruksverkets aktuella information ska sjuka bisamhällen avlivas och de aktuella bikuporna destrueras. Det innebär ofta att materialet bränns på plats. (Jordbruksverket)

Bitillsynsmannen kan dessutom besluta om ytterligare åtgärder, exempelvis rengöring av utrustning och material. (Jordbruksverket)

Det är alltså myndigheten – inte den enskilde biodlaren – som styr bekämpningen när ett utbrott konstaterats.

Kan friska samhällen i samma bigård få stå kvar?

Bikupor vid sjö och natur.

Ja, inte alla samhällen behöver automatiskt förstöras.

Om andra bisamhällen i bigården inte visar symptom och inte behöver avlivas ska de enligt Jordbruksverket kontrolleras igen av tillsynsmannen efter tidigast 30 dagar. (Jordbruksverket)

Det görs för att upptäcka om sjukdomen även börjar utvecklas där.

Restriktioner införs runt ett utbrott

När amerikansk yngelröta konstateras upprättas normalt en:

skyddszon med minst 3 kilometers radie.

Jordbruksverket kan dessutom upprätta en:

övervakningszon med minst 10 kilometers radie. (Jordbruksverket)

Detta kan påverka många biodlare i området – även sådana som själva har helt friska samhällen.

Kontrollera alltid den aktuella restriktionskartan

Restriktionszonerna förändras när nya utbrott konstateras och gamla restriktioner upphävs.

Jordbruksverket har därför en löpande uppdaterad karta över aktuella skydds- och övervakningszoner för amerikansk yngelröta. (Jordbruksverket)

Det är särskilt viktigt att kontrollera innan du:

  • säljer samhällen
  • flyttar avläggare
  • flyttar bin till pollinering
  • transporterar utbyggda vaxkakor
  • köper eller säljer begagnade kupor

Reglerna beror på var materialet kommer ifrån och vart det ska flyttas.

Vad gäller i en skyddszon?

Du får inte utan tillstånd från bitillsynsmannen flytta ut bland annat:

  • levande bin
  • utbyggda vaxkakor
  • avfall från utbyggda vaxkakor
  • begagnade bibostäder
  • begagnade biodlingsredskap

från en skyddszon. (Jordbruksverket)

Det finns vissa särskilda undantag och tidsperioder, exempelvis för vaxkakor som flyttas för omsmältning under vintern, så kontrollera alltid den aktuella myndighetsinformationen innan något flyttas. (Jordbruksverket)

Bitillsynsmannen undersöker även omkringliggande samhällen

Vid ett konstaterat utbrott undersöks inte bara den drabbade kupan.

Jordbruksverket anger att bitillsynsmannen undersöker samtliga bisamhällen inom 3 kilometer från den drabbade bigården och även kan kontrollera bigårdar som haft kontakt med den. (Jordbruksverket)

Det är ytterligare ett skäl till att god dokumentation och spårbarhet är viktig i biodlingen.

Hur kan biodlaren förebygga amerikansk yngelröta?

Du kan aldrig helt eliminera risken.

Men mycket går att göra för att minska den.

Den viktigaste principen är:

flytta inte okänt biologiskt material mellan samhällen utan eftertanke.

Var särskilt försiktig med:

  • gamla yngelramar
  • honung från okänt ursprung
  • begagnade kupor
  • svärmar med okänd bakgrund
  • redskap från andra bigårdar

Köp begagnad biodlingsutrustning med försiktighet

En hög gamla kupor på en gårdsloppis kan se ut som ett fynd.

Problemet är att amerikansk yngelröta kan finnas kvar i gammalt kupmaterial under mycket lång tid. (Jordbruksverket)

Fråga därför:

  • var kommer kuporna ifrån?
  • när användes de senast?
  • finns känd sjukdomshistorik?
  • har materialet sanerats enligt lämplig metod?

Är historiken helt okänd kan den låga inköpskostnaden snabbt bli oväsentlig jämfört med smittrisken.

Byt ut gamla yngelramar successivt

Äldre yngelramar innehåller lager efter många generationer yngel.

Ett systematiskt rambyte är därför en klok hygienåtgärd.

Gamla ramar kan successivt:

  • tas ur bruk
  • smältas
  • ersättas med nya vaxmellanväggar

Hos LP:s finns både träramar och ramlister för flera ramformat. Sortimentet kan användas när äldre ramverk successivt ersätts. (lpsbiodling.se)

Men vanlig vaxsmältning är inte smittsanering

Det här behöver vara helt tydligt.

Att en vaxsmältare är bra för normal vaxhantering betyder inte att den automatiskt gör material från en smittad bigård säkert att återanvända.

Vid konstaterad amerikansk yngelröta ska materialet hanteras enligt bitillsynens beslut. (Jordbruksverket)

Hos LP:s finns exempelvis Solvaxsmältare för 2 ramar och ångvaxsmältare för normal vaxhantering i en frisk bigård. (lpsbiodling.se)

De ska inte beskrivas som en egen behandling mot konstaterad yngelröta.

Rengör kupredskap regelbundet

Kupkniven går från ram till ram och från kupa till kupa.

Samma sak gäller:

  • biborste
  • handskar
  • andra redskap

Det gör god redskapshygien viktig.

Hos LP:s finns Rengöringsmedel till biodling 1 liter, som är avsett för normal rengöring av bland annat verktyg samt trä- och polystyrendel­ar och löser vax- och propolisrester. (lpsbiodling.se)

Men även här gäller:

normal rengöring är inte samma sak som myndighetsstyrd sanering efter amerikansk yngelröta.

Vid ett utbrott följer du tillsynsmannens instruktioner.

Separata redskap mellan bigårdar

Har du flera bigårdar kan det vara praktiskt att ha separata:

  • kupknivar
  • biborstar
  • handskar

för varje plats.

Alternativt ska redskapen rengöras enligt en genomtänkt rutin innan de flyttas vidare.

Det minskar inte bara risken för amerikansk yngelröta utan förbättrar det allmänna smittskyddet.

Låt inte bin röva misstänkt material

Ett svagt eller dött samhälle kan locka bin från omgivningen.

Om andra bin får tillgång till:

  • honung
  • öppna vaxkakor
  • kvarlämnat smittat material

kan de bära material tillbaka till sina egna kupor.

Förslut därför döda eller misstänkta samhällen så att andra bin inte kan börja röva.

Detta är särskilt viktigt när dödsorsaken ännu inte är känd.

Ge aldrig honung från okänt ursprung till bina

Honung är inte bara mat.

Den kan också bära smittämnen.

Eftersom bakteriesporer kan finnas i honung från ett smittat samhälle bör du inte stödfodra bin med honung av okänt ursprung. Jordbruksverket anger uttryckligen att sporer kan finnas i honungen i ett smittat samhälle. (Jordbruksverket)

Använd kontrollerade foderlösningar när stödfodring behövs.

Okända svärmar kräver eftertanke

En svärm som plötsligt sätter sig i trädgården kan bli ett nytt fint bisamhälle.

Men du vet inte automatiskt:

  • varifrån den kommer
  • vilken sjukdomshistorik den har
  • vilken varroanivå den har

Ha därför god smittskyddsdisciplin kring infångade okända svärmar och undvik onödig överföring av ramar och material till dina befintliga samhällen innan hälsoläget är bedömt.

Provtagning används för diagnosen

Bitillsynsmannen gör inte bara en visuell bedömning.

Vid misstanke inspekteras ynglet och prover kan tas för laboratorieanalys. (Jordbruksverket)

Det är viktigt eftersom flera yngelproblem kan likna varandra.

En laboratoriebaserad diagnos gör att mycket stora åtgärder inte behöver baseras på en osäker gissning.

Symptom betyder sjukdom – sporer betyder inte alltid symptom

Det finns en viktig skillnad mellan att bakteriesporer finns och att ett samhälle visar klinisk sjukdom.

Sporer kan förekomma utan att tydliga symptom ännu syns.

Det är därför ett samhälle kan verka friskt trots att smitttryck finns.

Det understryker betydelsen av:

  • smittspårning
  • kontroller
  • restriktioner
  • försiktig materialhantering

runt ett konstaterat utbrott.

Var i Sverige förekommer sjukdomen?

Amerikansk yngelröta förekommer återkommande i Sverige.

Jordbruksverket beskriver utbrott som vanligare i delar av Götaland och Svealand, medan majoriteten av svenska bigårdar bedöms vara fria från sjukdomen. (Jordbruksverket)

Det aktuella läget förändras dock löpande.

Därför bör du inte använda en äldre artikel för att avgöra om just din bigård ligger i en restriktionszon.

Använd Jordbruksverkets aktuella karta. (Jordbruksverket)

Vad gör man om grannens bigård drabbas?

Biodlare arbetar med bikupor utomhus.

Om ett utbrott konstateras inom ditt område kan din egen bigård hamna i en skydds- eller övervakningszon.

Då kan:

  • bitillsynen behöva inspektera samhällena
  • reglerna för flytt förändras
  • försäljning och flytt av samhällen påverkas

Följ den information du får från länsstyrelse och bitillsyn.

Och om du själv ser sjukt yngel:

kontakta tillsynsmannen direkt. (Jordbruksverket)

För journal över flyttar och material

Bra spårbarhet hjälper mycket om ett utbrott skulle inträffa.

Anteckna exempelvis:

  • var samhällen stått
  • när avläggare flyttats
  • vilka samhällen som slagits samman
  • var köpta samhällen kommer ifrån
  • vilka ramar som flyttats mellan bigårdar

När en kontaktkedja behöver utredas är sådana anteckningar betydligt mer värdefulla än minnesbilder från förra sommaren.

Vanliga misstag kring amerikansk yngelröta

Man väntar och ser

Vid verklig misstanke ska bitillsynen kontaktas direkt. (Jordbruksverket)

Man flyttar misstänkta ramar till ett annat samhälle

Det kan sprida sporer.

Man tror att vanlig rengöring löser problemet

Sporerna är mycket motståndskraftiga. (Jordbruksverket)

Man smälter misstänkta ramar och återanvänder allt på eget initiativ

Vid konstaterad sjukdom gäller bitillsynens beslut.

Man låter andra bin röva ett dött samhälle

Det ökar risken för spridning.

Man köper gamla kupor utan att fråga om historiken

Sporer kan överleva mycket länge i gammalt material. (Jordbruksverket)

Man tror att sjukdomen bara finns i yngelramen

Sporer kan finnas även i honung, skattlådor och annat kupmaterial. (Jordbruksverket)

Snabbguide – symptom på amerikansk yngelröta

Var särskilt uppmärksam på kombinationer av:

  • oregelbundet yngelmönster
  • insjunkna yngellock
  • mörkfärgade yngellock
  • hål eller revor i locken
  • brun och kletig larvmassa
  • larvrester som kan bli trådiga
  • mörka hårda skorpor i cellerna

Detta är symptom som Jordbruksverket anger för amerikansk yngelröta. (Jordbruksverket)

Men:

ställ inte slutdiagnosen själv.

Checklista – misstänker du amerikansk yngelröta?

  1. Avbryt onödig flytt av ramar och material.
  2. Låt inte andra bin komma åt misstänkt honung eller vax.
  3. Ta inte materialet till en annan bigård.
  4. Använd inte samma redskap vidare utan att tänka igenom smittskyddet.
  5. Kontakta bitillsynsmannen eller länsstyrelsen direkt.
  6. Följ deras instruktioner.
  7. Låt bitillsynen undersöka samhället.
  8. Låt prover analyseras om det bedöms behövas.
  9. Genomför inga egna saneringsförsök innan instruktioner finns.
  10. Kontrollera aktuella restriktionszoner.
  11. Dokumentera vilka samhällen och bigårdar som varit i kontakt med materialet.
  12. Följ eventuella beslut om destruktion, rengöring och uppföljning.

Den viktigaste skillnaden mellan amerikansk yngelröta och många andra problem

Varroa behandlar biodlaren kontinuerligt.

Kalkyngel kan ofta hanteras genom bättre förutsättningar och starkare samhällen.

Drottningproblem kan lösas med ny drottning.

Amerikansk yngelröta är annorlunda.

Här påverkar sjukdomen inte bara en kupa.

Den kan påverka andra biodlare i flera kilometers radie.

Därför finns bitillsynen och restriktionszonerna.

Och därför är snabb rapportering inte bara något du gör för dina egna bin.

Det är en del av smittskyddet för hela områdets biodling.

Förebyggande utrustning hos LP:s Biodling

Det finns ingen LP:s-produkt som ska beskrivas som en behandling mot konstaterad amerikansk yngelröta – och det är viktigt.

Vid konstaterad sjukdom är det bitillsynens beslut som gäller. (Jordbruksverket)

Däremot finns utrustning som är relevant för normal hygien, materialförnyelse och förebyggande arbete i friska bigårdar:

Rengöringsmedel till biodling 1 liter – för normal rengöring av bland annat verktyg, trä och polystyren samt borttagning av vax och propolis. (lpsbiodling.se)

Träramar och ramlister – för successivt rambyte och förnyelse av gammalt material. (lpsbiodling.se)

Solvaxsmältare för 2 ramar – för normal ursmältning av gamla och smutsiga ramar i en frisk biodling. (lpsbiodling.se)

Vaxsmältare med ångaggregat – rymmer 10–12 ramar och används för vanlig vaxhantering. (lpsbiodling.se)

Det viktiga är att dessa produkter används inom normal biodlingshygien. Misstänkt eller konstaterat smittat material ska hanteras enligt bitillsynens instruktioner.

Amerikansk yngelröta – agera hellre en gång för mycket

De flesta märkliga yngelmönster visar sig förstås inte vara amerikansk yngelröta.

Det finns många andra möjliga orsaker.

Men just den här sjukdomen är så allvarlig och sporerna så långlivade att det är bättre att ta en misstanke på allvar.

Lär dig hur normalt yngel ser ut.

Reagera på avvikelser.

Flytta inte misstänkt material.

Och kontakta bitillsynen när symptomen passar.

Den viktigaste behandlingen mot spridning av amerikansk yngelröta är att upptäcka den tidigt och hantera den rätt från första början.