Ett starkt bisamhälle kan under sommaren bestå av tiotusentals bin.
Utifrån kan allt se perfekt ut. Bin flyger intensivt, pollen kommer in genom flustret och skattlådorna fylls.
Men inne i kupan kan problem ibland utvecklas långt innan de blir tydliga från utsidan.
Varroakvalster, yngelsjukdomar, virus, Nosema och kalkyngel är några av de hälsoproblem en svensk biodlare behöver känna till.
Det betyder inte att du ska öppna varje kupa och leta efter sjukdom vid varje genomgång.
Tvärtom.
Målet är att lära sig hur ett friskt bisamhälle ser ut, så att det som avviker blir lättare att upptäcka.
I den här guiden går vi igenom några av de viktigaste bisjukdomarna och hälsoproblemen i Sverige, vilka tecken du bör känna igen och vad du som biodlare kan göra för att förebygga problem.
Lär dig först hur ett friskt bisamhälle ser ut
Det kanske viktigaste verktyget för att upptäcka sjukdom är erfarenhet av friska samhällen.
Ett väl fungerande samhälle har under rätt del av säsongen ofta:
- ett relativt sammanhängande yngelmönster
- ägg och larver i olika åldrar
- normala yngellock
- gott om arbetsbin
- pollen och foder
- normal aktivitet
- en fungerande drottning
Det betyder inte att varje ram ska se perfekt ut.
Men när du regelbundet arbetar med friska samhällen börjar du snabbt reagera på saker som:
- ovanligt glest yngel
- döda larver
- insjunkna eller perforerade yngellock
- missbildade bin
- onormalt stora mängder döda bin
- starkt minskande samhällsstyrka
- ovanlig lukt
Då är det dags att undersöka vidare.
Varroa – ett av biodlingens största hälsoproblem
För många svenska biodlare är varroakvalstret det hälsoproblem som kräver mest kontinuerlig uppmärksamhet.
Varroa destructor är ett parasitiskt kvalster som lever på honungsbin och reproducerar sig i täckta yngelceller.
Problemet är dubbelt.
Kvalstret påverkar bina direkt och är dessutom starkt kopplat till spridning och förstärkning av flera virusinfektioner.
Ett samhälle kan därför se relativt starkt ut trots att kvalsternivån gradvis byggs upp.
När symptomen väl blir tydliga kan problemet redan vara allvarligt.
Hur ser varroakvalster ut?

Ett vuxet varroakvalster är:
- rödbrunt
- platt
- ungefär ovalt
- synligt för blotta ögat
Det kan sitta på vuxna bin men en stor del av reproduktionen sker inne i täckta yngelceller.
Det innebär att du inte kan avgöra ett samhälles varroanivå genom att bara titta efter kvalster på arbetsbina.
Du behöver mäta.
Tecken på ett kraftigt varroaproblem
Vid höga nivåer kan du bland annat se:
- försvagade samhällen
- minskad livskraft
- missbildade bin
- bin med deformerade vingar
- onormalt hög dödlighet
- dålig övervintring
- samhällen som kollapsar
Men vänta inte på dessa tecken.
Varroa ska kontrolleras innan symptomen blir tydliga.
Kontrollera varroan – gissa inte
Det finns flera metoder för att följa kvalsternivån.
Hos LP:s Biodling finns exempelvis Varroa testare EASY CHECK.
Med testaren tas ett prov av bin och kvalstren separeras så att biodlaren kan bedöma angreppsnivån.
Det ger betydligt bättre beslutsunderlag än:
”Jag såg inget kvalster, så det är nog lugnt.”
Varroa kan finnas i stora mängder även när du inte ser kvalstren vid en vanlig kupgenomgång.
Behandling mot varroa
Det finns flera sätt att arbeta mot varroa.
Metoder kan bland annat bygga på:
- drönarutskärning
- yngelavbrott
- spärrboxmetoder
- organiska syror
- godkända läkemedel
Vilken metod som är lämplig beror bland annat på:
- årstid
- mängden yngel
- kvalsternivå
- temperatur
- om honung för skörd finns i kupan
Jordbruksverket är tydligt med att ett varroaangripet samhälle behöver bekämpning och beskriver flera olika metoder.
Hos LP:s finns en särskild kategori med produkter för varroabekämpning.
Där finns bland annat Oxalsyra 1 kg, som LP:s anger är avsedd för varroabekämpning.
Använd alltid behandlingsprodukter enligt aktuell rekommendation, produktinformation och gällande regler.
Deformerade vingar – en varningssignal

Ett av de mest igenkännbara problemen i varroabelastade samhällen är bin med små, skrynkliga eller kraftigt deformerade vingar.
Det är starkt förknippat med Deformed wing virus, DWV.
Varroakvalstret spelar en viktig roll i spridningen och förstärkningen av viruset.
SVA beskriver både DWV och Acute bee paralysis virus, ABPV, som virus som orsakar sjukdom hos honungsbin och är associerade med varroakvalster.
Ser du bin med tydligt deformerade vingar ska du därför inte bara fundera på själva viruset.
Kontrollera varroaläget.
Virus hos honungsbin
Honungsbin kan bära flera olika virus.
Många virusinfektioner kan finnas utan att ge dramatiska synliga symptom när samhället är starkt.
Problemen blir ofta större när samhället samtidigt utsätts för andra belastningar.
Särskilt viktig är kopplingen mellan:
varroa + virus.
När varroanivåerna stiger kan även virusproblemen öka.
Det innebär att effektiv varroakontroll också är en central del av arbetet med att minska virusrelaterade skador.
Amerikansk yngelröta – en av de allvarligaste bisjukdomarna
Amerikansk yngelröta är en mycket allvarlig smittsam yngelsjukdom.
Den orsakas av bakterien Paenibacillus larvae.
Det som gör sjukdomen särskilt besvärlig är att bakterien bildar mycket motståndskraftiga sporer.
Sporerna kan överleva mycket länge i:
- vax
- honung
- kupmaterial
- redskap
Det är därför amerikansk yngelröta inte är något biodlaren ska försöka ”behandla lite själv” och sedan fortsätta som vanligt.
Jordbruksverket beskriver sjukdomen som smittsam och svårhanterad och har särskilda regler för bekämpning och sanering.
Hur ser amerikansk yngelröta ut?
Sjukdomen angriper ynglet.
Tecken kan bland annat vara:
- oregelbundet yngelmönster
- insjunkna yngellock
- hål i yngellocken
- larver som förändrat utseende
- dött yngel
- onormala rester i cellerna
Ett mycket viktigt råd är:
försök inte själv ställa en säker diagnos bara utifrån en bild på internet.
Flera yngelproblem kan likna varandra.
Vid misstanke behöver rätt personer kontaktas och sjukdomen diagnostiseras korrekt.
Vad gör man om man misstänker amerikansk yngelröta?
Agera direkt.
Flytta inte runt:
- bin
- yngelramar
- honungsramar
- begagnade kupor
- redskap
mellan bigårdar eller samhällen innan situationen är utredd.
Jordbruksverket anger att biodlare som upptäcker symptom på sjukdom, exempelvis sjukt yngel inom berörda områden, ska kontakta bitillsynen. Vid konstaterat utbrott beslutar bitillsynen om åtgärder, och restriktioner kan införas för förflyttning av bin och material.
Amerikansk yngelröta är alltså ett tydligt exempel på:
misstanke → kontakta ansvarig bitillsyn → följ myndighetens instruktioner.
Vad händer om amerikansk yngelröta konstateras?
Åtgärderna kan vara drastiska.
Vid konstaterad amerikansk yngelröta kan sjuka bisamhällen behöva avlivas och smittat kupmaterial destrueras eller hanteras enligt myndighetens beslut.
Jordbruksverket kan också besluta om:
- sanering
- kontroller av andra samhällen
- restriktioner för flytt
- undersökning av närliggande bigårdar
Skyddszoner på minst 3 kilometer och övervakningszoner på minst 10 kilometer kan upprättas runt konstaterade utbrott.
Det visar varför tidig upptäckt och smittskydd är så viktigt.
Europeisk yngelröta
Europeisk yngelröta är en annan bakteriell yngelsjukdom som svenska biodlare behöver känna till.
Den är inte samma sjukdom som amerikansk yngelröta.
Båda angriper yngel, men orsakas av olika bakterier och har olika sjukdomsförlopp.
Europeisk yngelröta finns med bland de bisjukdomar som omfattas av svensk sjukdomsövervakning och anmälningssystem.
Därför gäller även här:
misstänker du yngelröta – försök inte lösa problemet genom att själv flytta ramar mellan samhällen.
Ta hjälp för korrekt bedömning.
Varför är yngelsjukdomar svåra att diagnostisera?
Många problem ger liknande symptom.
Ett glest yngelmönster kan exempelvis bero på:
- drottningen
- fodertillgång
- kyla
- yngelsjukdom
- varroa
- virus
- annan stress
Döda larver kan också se olika ut beroende på hur långt problemet utvecklats.
Det är därför farligt att tänka:
”Det ser ungefär ut som en bild av kalkyngel, så det är nog kalkyngel.”
När en allvarlig smittsam yngelsjukdom är möjlig behöver diagnosen hanteras korrekt.
Kalkyngel
Kalkyngel är en svampsjukdom som angriper ynglet.
Namnet kommer från hur de döda larverna kan se ut.
Larverna torkar och blir hårda, nästan som små bitar av krita eller kalk.
De kan vara:
- vita
- gråaktiga
- mörkare
Sådana så kallade mumier kan ibland hittas både i cellerna och på kupbotten eller framför flustret när arbetsbina städar ut dem.
Vad bidrar till problem med kalkyngel?
Kalkyngel kan gynnas av förhållanden som belastar ynglet och samhället.
Exempel kan vara:
- kyla
- hög fuktighet
- svaga samhällen
- störd temperaturhållning kring ynglet
Ett starkt samhälle med bra hygieniskt beteende kan ofta rensa bort angripet yngel effektivare.
Åtgärder handlar därför mycket om att förbättra samhällets förutsättningar, snarare än att bara fokusera på själva svampen.
Vad gör man vid kalkyngel?
Börja med att bedöma hela samhället.
Kontrollera:
- samhällsstyrkan
- drottningen
- yngelmönstret
- kupmiljön
- ventilation
- fukt
- fodertillgång
Vid återkommande problem kan även drottningbyte övervägas eftersom genetiskt hygienbeteende kan påverka hur effektivt bina rensar ut sjukt yngel.
Och är du osäker på om det verkligen är kalkyngel:
ta hjälp med diagnosen.
Nosema
Nosema är ett annat hälsoproblem som förekommer hos honungsbin.
Det orsakas av mikrosporidier.
Jordbruksverket nämner bland annat Nosema apis och Nosema ceranae bland sjukdomsorganismer som är eller kan vara relevanta för svenska honungsbin.
Nosema angriper vuxna bin snarare än ynglet.
Det innebär att symptomen inte behöver synas som tydliga förändringar på yngelramarna.
Vilka problem kan Nosema ge?
Ett påverkat samhälle kan bland annat uppvisa:
- svag utveckling
- minskad livskraft
- problem efter vintern
- kortare livslängd hos arbetsbin
Historiskt har Nosema ofta förknippats med diarré och avföringsfläckar.
Men det är viktigt att inte dra slutsatsen:
avföringsfläckar = Nosema.
Matsmältningsproblem kan ha flera orsaker och laboratorieundersökning kan behövas för säker diagnos.
Svaga samhällen på våren – tänk bredare än Nosema
Om ett samhälle kommer svagt ur vintern kan det vara frestande att omedelbart sätta en etikett på problemet.
Men en dålig vårutveckling kan också bero på:
- varroa
- virus
- för få vinterbin
- drottningproblem
- foderbrist
- dålig invintring
- andra sjukdomar
Bra biodling handlar därför om felsökning.
Inte om att välja den första sjukdomen som verkar passa symptomen.
Säckyngel och andra virussjukdomar
Virus kan även påverka ynglet.
Ett exempel är säckyngel, där infekterade larver dör och kan få ett karakteristiskt utseende.
Virusproblem behöver dock ofta förstås tillsammans med:
- varroabelastning
- samhällsstyrka
- stress
- andra infektioner
Än en gång blir därför varroakontrollen central.
Ett samhälle som hålls på låga varroanivåer har bättre förutsättningar än ett samhälle som utsätts för stort parasittryck.
Varroa är inte bara ”ett kvalsterproblem”
Det här är en av de viktigaste sakerna att förstå inom modern bihälsa.
Om varje kvalster bara påverkade ett enskilt bi skulle problemet redan vara allvarligt.
Men kvalstret fungerar dessutom som en viktig faktor i spridningen av virus.
Det är därför ett högt varroatryck kan leda till en kedja:
fler kvalster → större virusbelastning → svagare bin → sämre vinterbin → ökad risk för samhällskollaps.
Det är också en anledning till att varroaarbetet behöver pågå hela året och inte bara när ett kvalster råkar synas på en arbetsbi.
Kontrollera varroa regelbundet
LP:s Varroa testare EASY CHECK är framtagen för att mäta mängden varroakvalster på ett prov av bin.
LP:s beskriver metoden med ett prov på 200 eller 300 bin där kvalstren separeras genom skakning och därefter kan räknas.
Det ger biodlaren ett konkret mått att arbeta vidare från.
Det är betydligt bättre än att behandla helt på känsla.
Varroaskiva – följ naturligt nedfall
En annan metod för övervakning är att följa kvalster som naturligt faller ner från samhället.
Många moderna nätbottnar har därför möjlighet att skjuta in en varroaskiva under nätet.
Genom att regelbundet kontrollera skivan kan biodlaren få ytterligare information om kvalsterläget.
Det är särskilt användbart som en del av ett större kontrollprogram.
Oxalsyra och myrsyra
Organiska syror används inom svensk varroabekämpning.
Hos LP:s finns bland annat:
samt kemikalier för biodling, där sortimentet omfattar bland annat myrsyra och mjölksyra.
Men tänk på att:
rätt produkt vid fel tidpunkt är fortfarande fel behandling.
Metodvalet behöver anpassas till bland annat yngelmängd, temperatur och produktion.
Rengöring – en viktig del av bihälsan
Sjukdomsförebyggande arbete handlar inte bara om behandlingar.
God hygien i bigården minskar risken för att problem sprids mellan samhällen.
Tänk bland annat på:
- kupknivar
- handskar
- biborstar
- kupmaterial
- ramar
- honungsutrustning
Särskilt om du arbetar i ett misstänkt sjukt samhälle bör redskap inte rutinmässigt gå direkt vidare till nästa kupa.
Hos LP:s finns rengöringsprodukter bland biodlingskemikalier, bland annat rengöringsmedel för biodlingsutrustning.
Det ersätter förstås inte de särskilda saneringskrav som kan gälla vid exempelvis amerikansk yngelröta.
Gamla ramar – varför ska de bytas?
Yngelramar blir successivt mörkare.
Efter varje generation yngel blir rester av bland annat kokonger kvar i cellerna.
Med tiden byggs material upp.
Därför är ett systematiskt rambyte en bra del av bigårdshygienen.
Istället för att byta alla ramar samtidigt kan biodlaren kontinuerligt:
- sortera ut gamla yngelramar
- smälta vaxet
- ersätta med nya ramar och nytt vax
Hos LP:s hittar du ramar och kupmaterial för flera vanliga ramformat.
Var försiktig med begagnad biodlingsutrustning
En billig begagnad kupa kan verka som ett fynd.
Men biodlingsmaterial kan också bära smitta.
Det är särskilt viktigt när det gäller amerikansk yngelröta.
Jordbruksverket påpekar att rester av honung och vax kan innehålla sporer och att även begagnade kupor och redskap behöver hanteras så att smitta inte sprids.
Fråga därför alltid:
- var kommer utrustningen ifrån?
- vilken sjukdomshistorik finns?
- hur har den rengjorts?
- är materialet lämpligt att återanvända?
Billigt material är inte billigt om det introducerar sjukdom i hela bigården.
Flytta inte sjukt material mellan samhällen
En stark yngelram kan vara fantastisk hjälp till ett svagt samhälle.
Men bara om den kommer från ett friskt samhälle.
Var därför försiktig med att flytta:
- yngelramar
- foderramar
- honungsramar
- bin
- kupmaterial
om du är osäker på hälsoläget.
En biodlare kan annars själv fungera som den effektivaste smittspridaren i bigården.
Röveri kan sprida problem
När ett samhälle blir svagt kan andra bin börja röva dess honungsförråd.
Då flyger arbetsbin mellan olika samhällen och transporterar med sig material.
Det kan bidra till smittspridning.
Ett dött samhälle bör därför inte lämnas öppet så att andra bin får tillgång till honung och vax.
Jordbruksverket anger uttryckligen att en kupa med ett dött samhälle ska skyddas från andra bin om den inte kan tas om hand direkt.
Köp bin med omtanke
Nya bin innebär alltid att nytt biologiskt material kommer in i bigården.
När du köper:
- bisamhällen
- avläggare
- drottningar
är det därför klokt att köpa från seriösa biodlare och fråga om bihälsan.
Detta är särskilt viktigt om hela ramar med yngel följer med.
Ju fler samhällen du har, desto större konsekvenser kan ett dåligt inköp få.
Vad ska man kontrollera vid varje kupgenomgång?
Du behöver inte göra en fullständig sjukdomsinspektion varje gång.
Men skapa en vana att registrera hur samhället ser ut.
Kontrollera exempelvis:
Yngelmönstret
Ser det ungefär normalt ut?
Larverna
Ser de friska och normala ut?
Yngellocken
Finns ovanliga hål, insjunkna lock eller andra förändringar?
Vuxna bin
Ser du missbildningar eller onormalt beteende?
Samhällsstyrkan
Utvecklas samhället som förväntat?
Varroaläget
När gjordes senaste kontrollen?
Fodret
Finns rimliga reserver?
Drottningen
Finns tecken på normal äggläggning?
Det tar inte lång tid när vanan väl sitter.
Varningssignaler du aldrig ska ignorera
Var extra uppmärksam om du ser:
- snabbt minskande samhällsstyrka
- många bin med deformerade vingar
- stora mängder döda bin
- kraftigt fläckigt eller döende yngel
- insjunkna eller perforerade yngellock
- onormala larver
- ovanlig lukt från yngelområdet
- yngel som upprepade gånger dör
- ett samhälle som plötsligt förändras kraftigt
Det betyder inte automatiskt en specifik sjukdom.
Det betyder:
undersök vidare.
När ska man kontakta bitillsynen?
Misstanke om allvarliga smittsamma yngelsjukdomar ska inte hanteras genom experiment i den egna bigården.
Amerikansk yngelröta och europeisk yngelröta finns bland de bisjukdomar som omfattas av svensk anmälnings- och övervakningsstruktur.
Vid misstanke om exempelvis yngelröta ska du därför ta kontakt med ansvarig bitillsyn/länsstyrelse och följa aktuella instruktioner.
Flytta inte misstänkt material vidare medan situationen utreds.
Kontrollera aktuella restriktionsområden
Sjukdomsläget förändras.
Jordbruksverket publicerar aktuella:
- skyddszoner
- övervakningszoner
- restriktionsområden
för amerikansk yngelröta och varroakvalster.
Kontrollera detta särskilt innan du flyttar:
- levande bin
- utbyggda vaxkakor
- begagnade kupor
- begagnad biodlingsutrustning
från ett område till ett annat.
Reglerna är en del av skyddet för hela den svenska biodlingen.
Kan man förebygga alla bisjukdomar?
Nej.
Men du kan minska riskerna betydligt.
Ett bra bihälsoarbete bygger framför allt på:
Regelbunden varroakontroll
Mät istället för att gissa.
Starka samhällen
Svaga samhällen får ofta svårare att hantera ytterligare belastningar.
Bra drottningar
En fungerande drottning ger god kontinuitet i yngelsättningen.
God kuphygien
Rengör utrustning och byt gamla ramar successivt.
Smittmedvetna inköp
Köp bin och material från seriösa källor.
Begränsa röveri
Lämna inte honung, vax eller döda samhällen åt andra bin.
Var försiktig med ramflytt
Flytta inte material från samhällen med oklar hälsostatus.
Dokumentera
Anteckna behandlingar, varroakontroller och avvikande observationer.
Bigårdsjournalen är ett hälsoredskap
Anteckningar gör det lättare att upptäcka förändringar.
För varje samhälle kan du notera:
- drottning
- yngelstatus
- samhällsstyrka
- varroakontroller
- varroanivåer
- behandlingar
- fodring
- avvikande symptom
- vinteröverlevnad
Då kan du exempelvis upptäcka:
”Det här samhället har utvecklats sämre än de andra under tre genomgångar i rad.”
Det är betydligt mer användbart än att bara försöka minnas hur kupan såg ut förra månaden.
Behandlingar ska dokumenteras när reglerna kräver det
Vid användning av läkemedel i bisamhällen finns krav på dokumentation.
Jordbruksverket anger bland annat att uppgifter om vilket samhälle som behandlats, preparat, datum, mängd, behandlingstid och karenstid ska dokumenteras och sparas.
Det är ytterligare ett bra skäl att ha en ordentlig journal för varje samhälle.
Vanliga bisjukdomar – snabb översikt
Varroa
Orsak: parasitiskt kvalster.
Tecken: kan länge vara osynligt; vid stora problem ses bland annat svaga samhällen och virusrelaterade skador.
Biodlarens fokus: regelbunden mätning och planerad bekämpning.
Amerikansk yngelröta
Orsak: sporbildande bakterie.
Tecken: sjukt och döende yngel, förändrade yngellock och onormalt yngelmönster.
Biodlarens fokus: misstanke ska tas på största allvar – kontakta bitillsynen.
Europeisk yngelröta
Orsak: bakteriesjukdom hos yngel.
Tecken: sjuka och döda larver och störningar i yngelbilden.
Biodlarens fokus: korrekt diagnos och kontakt enligt aktuella svenska regler.
Kalkyngel
Orsak: svamp.
Tecken: hårda, kritliknande larvmumier.
Biodlarens fokus: samhällsstyrka, kupmiljö, hygien och vid behov drottningbedömning.
Nosema
Orsak: mikrosporidier.
Tecken: kan bland annat kopplas till svaga samhällen och problem hos vuxna bin.
Biodlarens fokus: korrekt diagnos och förbättrade förutsättningar för samhället.
Virus
Orsak: flera olika virus.
Tecken: varierar; DWV kan bland annat ge deformerade vingar.
Biodlarens fokus: särskilt god varroakontroll.
Checklista – håll bisamhällena friskare
- Kontrollera varroa regelbundet.
- Planera varroabekämpningen över hela säsongen.
- Titta på ynglet vid kupgenomgångar.
- Lär dig känna igen normalt yngel.
- Byt successivt ut gamla yngelramar.
- Håll redskap och kupmaterial rena.
- Flytta inte ramar från misstänkt sjuka samhällen.
- Skydda svaga och döda samhällen mot röveri.
- Köp bin och begagnat material med försiktighet.
- Se till att samhällena har fungerande drottningar.
- Ge tillräckligt med foder.
- För journal.
- Ta avvikande yngel på allvar.
- Kontakta bitillsynen vid misstanke om allvarlig smittsam yngelsjukdom.
- Kontrollera aktuella restriktioner innan bin eller material flyttas.
Friska bin börjar med en uppmärksam biodlare
De flesta kupgenomgångar kommer inte innehålla några dramatiska sjukdomsfynd.
Och det är precis så det ska vara.
Men varje gång du lyfter en yngelram tränar du samtidigt ögat.
Du lär dig hur friska larver ser ut.
Hur ett normalt yngellock ser ut.
Hur ett starkt samhälle beter sig.
Och när något plötsligt förändras reagerar du snabbare.
Det är kanske den viktigaste principen inom bihälsa:
vänta inte tills samhället kollapsar innan du börjar fundera på varför det är svagt.
Mät varroan.
Följ ynglet.
Arbeta hygieniskt.
Var försiktig när material flyttas.
Och ta misstänkt smitta på allvar.
Ju tidigare ett problem upptäcks, desto större möjligheter finns det att skydda både det enskilda samhället och resten av bigården.
Utrustning för bihälsa hos LP:s Biodling
Hos LP:s Biodling hittar du utrustning för kontroll, varroabekämpning och hygien i bigården.
Några relevanta produkter och kategorier är:
Kemikalier och rengöringsprodukter för biodling
Kom ihåg att produkter för rengöring och varroabekämpning är verktyg i ett större bihälsoarbete. Vid misstanke om amerikansk eller europeisk yngelröta ska du inte försöka lösa situationen genom att köpa ett behandlingsmedel – följ istället den svenska bitillsynens aktuella instruktioner.