Inlägg

Drottning, arbetsbin och drönare – vem gör vad?

Olika typer av bin

När du öppnar en bikupa mitt under sommaren möts du av ett myller av bin.

Tusentals individer rör sig över ramarna. Några matar larver, andra bygger vax, vissa kommer precis tillbaka från blommorna och någonstans bland alla arbetsbin finns förhoppningsvis samhällets drottning.

Men alla bin är inte likadana.

Ett bisamhälle består av tre tydliga grupper:

  • drottningen
  • arbetsbina
  • drönarna

De ser olika ut, utvecklas på olika sätt och har helt olika uppgifter.

Tillsammans skapar de ett fungerande samhälle där tiotusentals individer samarbetar för att föda upp nästa generation, samla föda, försvara kupan och överleva vintern.

Här tittar vi närmare på vem som gör vad i bisamhället – och hur du som biodlare lär dig känna igen drottning, arbetsbin och drönare.

Tre typer av bin – ett gemensamt samhälle

Under sommaren kan ett starkt bisamhälle bestå av tiotusentals bin.

Men fördelningen är långt ifrån jämn.

Den absoluta majoriteten är arbetsbin.

Dessutom finns vanligtvis:

en drottning och under delar av året ett antal drönare.

Förenklat kan man säga:

Drottningen producerar nästa generation.

Arbetsbina driver samhället.

Drönarna för vidare generna till nästa generation av bisamhällen.

Men verkligheten är förstås betydligt mer fascinerande än så.

Drottningen – samhällets enda fullt utvecklade hona

I ett normalt bisamhälle finns vanligtvis en drottning.

Hon skiljer sig tydligt från de andra bina när du väl har lärt dig vad du ska leta efter.

Drottningen har framför allt en betydligt längre bakkropp än arbetsbina.

När hon är i full äggläggning kan bakkroppen vara så lång att vingarna nästan ser små ut i jämförelse.

Vad gör bidrottningen?

Drottningens viktigaste uppgift är:

att lägga ägg.

Hon går över vaxkakorna, undersöker cellerna och placerar ägg i lämpliga celler.

Under den mest intensiva delen av säsongen kan hennes äggläggning vara mycket omfattande.

Det är nödvändigt.

Sommarens arbetsbin lever relativt korta liv och samhället måste hela tiden producera nya individer för att kunna behålla sin arbetsstyrka.

Drottningen är alltså själva grunden för samhällets förmåga att växa.

Är drottningen verkligen samhällets chef?

Namnet kan ge ett lite missvisande intryck.

Man skulle kunna tro att drottningen sitter mitt i kupan och bestämmer vad alla andra bin ska göra.

Så fungerar det inte.

Hon leder inte arbetsbina på samma sätt som en mänsklig chef leder en arbetsplats.

Bisamhällets beslut uppstår istället genom samspelet mellan tusentals individer, dofter, beteenden och förutsättningarna i kupan.

Drottningen har ändå en enorm betydelse.

Hon producerar äggen och avger feromoner som påverkar samhällets beteende och signalerar hennes närvaro.

Så hon kanske inte är chef.

Men hon är utan tvekan en av samhällets viktigaste individer.

Drottningens feromoner håller samman samhället

Drottningen producerar olika doftämnen, så kallade feromoner.

Arbetsbin som befinner sig nära drottningen kommer i kontakt med dessa ämnen och hjälper till att sprida signalerna genom samhället.

På så sätt får bina information om att en fungerande drottning finns i kupan.

Om drottningen försvinner förändras denna kemiska information.

Arbetsbina kan då snabbt reagera.

Finns tillräckligt unga larver kan de börja bygga särskilda drottningceller och försöka föda upp en ny drottning.

Det är ett imponerande exempel på bisamhällets förmåga att reagera på förändringar.

Hur känner man igen drottningen?

För en ny biodlare kan det verka nästan omöjligt att hitta ett enda särskilt bi bland tiotusentals andra.

Men med träning blir det betydligt enklare.

Titta framför allt efter:

  • en lång bakkropp
  • ben som ofta ser längre ut än arbetsbinas
  • ett annorlunda rörelsemönster
  • arbetsbin som befinner sig samlade runt henne

Drottningen rör sig ofta målmedvetet över yngelkakan och stoppar ner bakkroppen i cellerna när hon lägger ägg.

Ett bra tips är att inte försöka titta på varje enskilt bi.

Låt istället blicken glida över ramen och leta efter formen och rörelsemönstret.

Behöver man hitta drottningen vid varje kupgenomgång?

Nej.

Det här är viktigt för nybörjaren.

Du behöver inte alltid se drottningen för att veta att hon finns.

Om du hittar nylagda ägg vet du att en äggläggande drottning åtminstone nyligen har varit aktiv i samhället.

Det är ofta tillräcklig information.

Att söka efter drottningen under varje genomgång kan göra arbetet onödigt långsamt och störa samhället mer än vad som behövs.

Ha alltid ett tydligt syfte med kupgenomgången.

Varför märker biodlare drottningen?

Många biodlare märker drottningen med en liten färgad punkt på mellankroppen.

Det har flera fördelar.

Det blir lättare att:

  • hitta drottningen
  • hålla reda på hennes ålder
  • se om drottningen har bytts ut
  • arbeta med avel och drottningodling

Det finns ett internationellt färgsystem där olika färger används beroende på vilket år drottningen är född.

Hos LP:s Biodling hittar du utrustning under Drottningodling, där det finns redskap för olika delar av arbetet med drottningar.

Hur länge lever en bidrottning?

Drottningen kan leva betydligt längre än ett vanligt arbetsbi.

Hon kan leva flera år.

Det betyder däremot inte att biodlaren alltid behåller samma drottning så länge som möjligt.

Med stigande ålder kan exempelvis äggläggningen eller andra egenskaper förändras.

Många biodlare byter därför drottningar med jämna mellanrum för att hålla samhällena produktiva och få önskade egenskaper.

Vad händer när drottningen ska bytas?

Det finns flera anledningar till att ett samhälle får en ny drottning.

Det kan ske naturligt.

Den gamla drottningen kan exempelvis:

  • bli gammal
  • fungera dåligt
  • dö
  • försvinna
  • lämna samhället i samband med svärmning

Biodlaren kan också själv välja att ersätta henne.

När arbetsbina ska föda upp en ny drottning bygger de en speciell drottningcell.

Drottningcellen är betydligt större än vanliga yngelceller och är lätt att känna igen när den blivit ordentligt utvecklad.

Hur kan en vanlig larv bli drottning?

Arbetsbin och drottningar utvecklas båda från befruktade ägg.

Skillnaden uppstår framför allt genom hur larven föds upp.

En larv som ska bli drottning får en särskild och riklig utfodring och utvecklas i en speciellt byggd drottningcell.

Resultatet blir dramatiskt.

Ur ett ägg som annars hade kunnat utvecklas till ett arbetsbi kommer istället en fullt utvecklad drottning.

Det visar hur avancerat bisamhällets system för fortplantning egentligen är.

Arbetsbina – de som gör nästan allt

Om drottningen är samhällets reproduktiva centrum är arbetsbina själva maskineriet.

Arbetsbin är honor.

Men till skillnad från drottningen är deras reproduktionsorgan normalt inte fullt utvecklade på samma sätt.

Istället utför de nästan alla andra arbetsuppgifter.

Ett arbetsbi kan under sitt liv arbeta med:

  • rengöring
  • yngelvård
  • drottningskötsel
  • vaxproduktion
  • byggnation
  • mottagning av nektar
  • honungsproduktion
  • ventilation
  • bevakning
  • vatteninsamling
  • polleninsamling
  • nektarinsamling
  • propolisinsamling

Det märkligaste är kanske att samma bi kan ha många av dessa yrken under sin livstid.

Arbetsbiets jobb förändras med åldern

Ett arbetsbi föds inte direkt till fältbi.

Arbetsuppgifterna förändras i takt med att biet blir äldre.

Det brukar beskrivas som en ungefärlig arbetsfördelning efter ålder.

Det är dock viktigt att förstå att systemet är flexibelt.

Om samhället plötsligt behöver mer hjälp med en viss uppgift kan bina anpassa sig.

Men generellt går utvecklingen ungefär från arbete inne i kupan till arbete utanför kupan.

Första jobbet – rengöra celler

När det unga arbetsbiet kryper fram ur sin cell börjar det arbeta inne i kupan.

En av de första arbetsuppgifterna är rengöring.

Celler behöver göras i ordning inför nästa användning.

En cell kan exempelvis behöva förberedas så att drottningen kan lägga ett nytt ägg där.

Redan från första delen av livet bidrar arbetsbiet alltså till nästa generation.

Nästa jobb – mata larver

Efterhand börjar arbetsbiet arbeta som yngelvårdare.

Larverna behöver utfodras kontinuerligt.

Arbetsbina producerar och fördelar den föda som behövs för att larverna ska kunna växa från små nykläckta larver till färdiga bin.

Det är en enorm uppgift.

Under högsäsongen finns stora mängder yngel i kupan och tusentals framtida bin behöver föda.

Därför är tillgången på pollen och energi så viktig för ett växande bisamhälle.

Några arbetsbin tar hand om drottningen

Drottningen har också arbetsbin omkring sig.

De matar henne, sköter henne och kommer i nära kontakt med hennes feromoner.

Genom kontakten med andra arbetsbin sprids sedan informationen vidare genom samhället.

Drottningen är alltså aldrig helt ensam mitt bland alla bin.

Arbetsbina bygger vaxkakorna

När arbetsbina nått rätt ålder kan deras vaxkörtlar producera små vaxfjäll.

Bina bearbetar vaxet och använder det för att bygga de välkända sexkantiga cellerna.

På vaxkakorna finns plats för:

  • yngel
  • pollen
  • nektar
  • honung

I modern biodling bygger bina ofta vidare på vaxmellanväggar som biodlaren placerar i ramar.

Hos LP:s hittar du ramar och kupmaterial för flera olika ramformat.

Arbetsbina gör nektar till honung

Fältbina kommer tillbaka till kupan med nektar.

Men nektar är inte färdig honung.

Den behöver bearbetas och få lägre vattenhalt.

Arbetsbin inne i kupan deltar i processen och honungen lagras slutligen i cellerna.

När den är tillräckligt mogen kan cellerna täckas med ett tunt vaxlock.

Där ligger honungen skyddad tills bina själva behöver den – eller tills biodlaren skördar sitt överskott.

Arbetsbina fungerar som kupans klimatanläggning

Bina måste också kontrollera temperaturen.

Det är särskilt viktigt kring ynglet.

När det är kallt kan arbetsbina generera värme genom muskelaktivitet.

När det är varmt kan de stå och fläkta med vingarna för att skapa luftflöde.

De kan dessutom använda vatten för att bidra till kylning genom avdunstning.

Tusentals individuella bin skapar därmed tillsammans ett avancerat system för temperaturreglering.

Vaktbina – kupans säkerhetspersonal

När arbetsbiet blivit äldre kan det få uppgifter vid flustret.

Här finns vaktbin som hjälper till att kontrollera vilka som försöker komma in.

Det är viktigt eftersom andra bin kan försöka stjäla honung från samhället.

Även andra inkräktare kan behöva mötas.

Vaktbina använder både lukt och beteende för att bedöma vad som händer vid kupans entré.

Fältbina – de vi ser på blommorna

Så småningom börjar många arbetsbin arbeta utanför kupan.

Nu blir de fältbin.

De flyger ut för att samla:

Nektar – energirik råvara som kan bli honung.

Pollen – en viktig proteinkälla.

Vatten – behövs bland annat för temperaturregleringen.

Propolis – hartsliknande material som används inne i kupan.

Det är ofta dessa bin vi människor möter när vi ser honungsbin på blommor.

Hur hittar arbetsbina maten?

Ett enskilt arbetsbi kan flyga ut och leta efter födokällor.

När det hittar en bra plats med mycket nektar eller pollen kan informationen förmedlas till andra bin.

Det mest kända kommunikationssystemet är bidansen.

Genom särskilda rörelser kan ett bi ge andra arbetsbin information om riktningen och avståndet till en bra födokälla.

Resultatet blir att samhället kan styra stora mängder fältbin mot blommande växter som för tillfället ger mycket föda.

Hur länge lever ett arbetsbi?

Det beror på när under året det föds.

Ett arbetsbi som föds mitt under sommaren arbetar mycket intensivt.

Det flyger långa sträckor och sliter snabbt på kroppen.

Dess liv kan därför bli relativt kort.

Vinterbin har en helt annan uppgift.

De ska hjälpa samhället att överleva under flera månader tills våren kommer.

Därför kan vinterbin leva betydligt längre än sommarens arbetsbin.

Drönarna – kupans hanar

Drönarna är den tredje typen av bin i samhället.

De är hanar.

När du väl har sett några drönare är de ganska lätta att känna igen.

De är:

  • större och kraftigare än arbetsbin
  • bredare över kroppen
  • utrustade med mycket stora ögon

Ögonen är särskilt iögonfallande.

De hjälper drönaren under flygningen när den söker efter unga drottningar.

Vad gör drönarna?

Drönarnas huvudsakliga biologiska uppgift är:

att para sig med en ung drottning.

Det betyder inte att varje drönare lyckas med det.

Tvärtom finns stora mängder drönare från olika samhällen under parningssäsongen.

Genom detta system får drottningen möjlighet att para sig med drönare från andra bisamhällen.

Det bidrar till genetisk variation.

Drönare kommer från obefruktade ägg

Här skiljer sig drönaren från både arbetsbiet och drottningen.

Drottningen kan kontrollera om ett ägg ska befruktas när det läggs.

Ett befruktat ägg kan utvecklas till arbetsbi eller drottning.

Ett obefruktat ägg utvecklas till en drönare.

Drönaren har därför bara genetiskt material från sin mor.

Det är en av honungsbiets mest fascinerande biologiska egenheter.

Drönaryngel ser annorlunda ut

Drönare är större än arbetsbin.

Därför behöver de större celler.

När drönarynglet täcks får cellerna tydligt välvda lock.

Det gör att en biodlare relativt enkelt kan lära sig skilja drönaryngel från vanligt arbetaryngel.

Drönaryngel sitter ofta samlat i särskilda områden på ramarna.

Varroakvalster gillar drönaryngel

Drönaryngel är också viktigt av en annan anledning.

Varroakvalstret reproducerar sig i täckta yngelceller och har särskilt goda möjligheter att föröka sig i drönaryngel eftersom drönarens utvecklingstid är längre.

Detta utnyttjas inom biodlingen genom drönarutskärning.

Biodlaren kan ge bina möjlighet att bygga drönaryngel på särskilda områden eller ramar och sedan avlägsna det täckta ynglet innan drönarna kläcks.

På så sätt kan en del kvalster avlägsnas samtidigt.

Drönarutskärning kan vara en del av en större strategi för varroakontroll.

Varför kastar bina ut drönarna på hösten?

Under våren och sommaren har drönarna en viktig funktion.

Men när sommaren går mot sitt slut förändras bisamhällets behov.

Det finns snart få eller inga unga drottningar att para sig med.

Samtidigt behöver samhället spara sina foderreserver inför vintern.

Drönarna konsumerar mat men bidrar inte till vinterarbetet på samma sätt som arbetsbina.

Arbetsbina börjar därför driva ut drönarna.

De får inte längre samma tillgång till mat och kan till slut tvingas bort från kupan.

Det är en dramatisk del av bisamhällets årscykel.

Kan en drönare stickas?

Nej.

Drönaren saknar gadd.

Gadden hos arbetsbiet är kopplad till honans äggläggningsapparat, och eftersom drönaren är en hane har den inte samma struktur.

Den stora och kraftiga drönaren kan därför se imponerande ut – men den kan inte sticka dig.

Drottningen har också en gadd

Drottningen är däremot en hona och har en gadd.

Men biodlaren behöver normalt inte gå omkring och vara rädd för att drottningen ska sticka.

Hennes gadd används framför allt i konkurrensen mellan drottningar, exempelvis när flera unga drottningar finns samtidigt.

Vad händer vid svärmning?

Vid svärmning blir rollerna mellan de tre grupperna extra tydliga.

Samhället förbereder nya drottningar.

Den gamla drottningen lämnar kupan tillsammans med en stor mängd arbetsbin.

Drönare finns samtidigt i omgivningen eftersom unga drottningar behöver kunna para sig.

När svärmen lämnar kupan delas det ursprungliga bisamhället i praktiken upp.

Det gamla samhället har skapat förutsättningarna för ett nytt.

Svärmning är alltså bisamhällets naturliga sätt att föröka sig på samhällsnivå.

Vad händer om samhället blir drottninglöst?

Om drottningen försvinner märker arbetsbina snabbt att hennes feromoner saknas.

Finns lämpligt ungt yngel kan de börja dra upp en eller flera drottningceller.

Men om samhället varit drottninglöst för länge kan situationen bli svårare.

I vissa fall kan arbetsbin börja lägga obefruktade ägg.

Eftersom dessa är obefruktade utvecklas de bara till drönare.

Ett samhälle med äggläggande arbetsbin kan därför börja få stora mängder drönaryngel på fel platser.

Det är ett tydligt tecken på att något inte står rätt till.

När behöver biodlaren byta drottning?

Det finns flera möjliga anledningar.

En drottning kan exempelvis:

  • ha blivit gammal
  • lägga dåligt
  • ge ett ojämnt yngelmönster
  • ge avkomma med oönskade egenskaper
  • behöva ersättas som en del av biodlarens avelsarbete

Biodlaren kan då köpa eller odla fram en ny drottning.

Men man kan inte bara släppa ner en främmande drottning bland tusentals arbetsbin och räkna med att allt går bra.

Samhället behöver acceptera henne.

Så introduceras en ny drottning

Vid drottningbyte används ofta en särskild tillsättningsbur.

Drottningen placeras skyddad i buren medan arbetsbina får tid att vänja sig vid henne och hennes doft.

Hos LP:s finns exempelvis Tillsättningsbur rektangulär 4 ben, där drottningen placeras skyddad under gallret.

Det finns också Utätningsbur med två kanaler, som fylls med foder. Bina äter sig successivt genom kanalerna så att drottningen kan släppas ut mer kontrollerat.

Det ger samhället tid att acceptera den nya individen.

Drottningodling – när biodlaren tar nästa steg

För många biodlare blir drottningodling ett naturligt nästa steg efter några års erfarenhet.

Genom att själv odla drottningar kan biodlaren arbeta aktivt med egenskaper som exempelvis:

  • temperament
  • svärmtröghet
  • honungsproduktion
  • övervintring
  • samhällsutveckling

Drottningodling kräver mer kunskap än vanlig grundläggande biodling, men öppnar samtidigt en helt ny del av hobbyn.

Hos LP:s finns en hel kategori med verktyg och system för drottningodling.

Parningskupor för unga drottningar

När en ung drottning har kläckts behöver hon under normala förhållanden genomföra parningsflygningar.

Vid drottningodling används därför ofta små specialkupor där ett mindre antal bin tillsammans med den unga drottningen kan hållas under parningsperioden.

Hos LP:s finns parningskupor och tillbehör för detta ändamål.

Det är utrustning som normalt inte behövs av den helt nya biodlaren men som blir mycket intressant för den som vill börja odla egna drottningar.

Så känner du igen de tre typerna

När du står med en ram framför dig kan du använda några enkla kännetecken.

Drottningen

Titta efter:

  • mycket lång bakkropp
  • längre ben
  • mer utdragen kroppsform
  • arbetsbin samlade kring henne
  • målmedvetna rörelser över yngelområdet

Arbetsbiet

Arbetsbiet är:

  • mindre än både drottning och drönare
  • slankare än drönaren
  • den överlägset vanligaste typen i kupan

Ser du ett ”vanligt” bi på ramen är det alltså nästan alltid ett arbetsbi.

Drönaren

Drönaren är:

  • större och bredare än arbetsbiet
  • kraftigt byggd
  • utrustad med mycket stora ögon
  • mer trubbig i bakkroppen än drottningen

När du väl har sett alla tre sida vid sida blir skillnaden mycket tydlig.

Vem gör egentligen mest?

Det självklara svaret är arbetsbina.

De utför nästan allt praktiskt arbete.

Men det betyder inte att drottningen eller drönarna är mindre viktiga.

Utan drottningen produceras ingen fungerande nästa generation arbetsbin.

Utan drönarna kan unga drottningar inte para sig och föra bisamhällenas gener vidare.

Det handlar alltså inte om vem som gör ”mest”.

Det handlar om att rollerna kompletterar varandra.

Hur förändras rollerna över året?

Även sammansättningen i kupan förändras.

Våren

Drottningens äggläggning ökar.

Allt fler arbetsbin produceras och de första större mängderna drönaryngel kan dyka upp.

Försommaren

Samhället växer kraftigt.

Drottningen lägger intensivt.

Arbetsbina arbetar med yngel, vaxbyggnad och insamling.

Drönarna är många och parningssäsongen är igång.

Sommaren

Samhället kan vara som störst.

Tusentals fältbin arbetar ute samtidigt som enorma mängder arbete pågår inne i kupan.

Sensommaren

Drottningens äggläggning börjar minska.

Drönarna blir mindre viktiga.

Hösten

Drönarna drivs ut.

Samhället koncentrerar sig på de arbetsbin som ska överleva vintern.

Vintern

Drottningen och arbetsbina övervintrar tillsammans.

Drönarna finns normalt inte längre kvar.

Tre olika bin – en perfekt arbetsfördelning

Det är lätt att bli imponerad av drottningen.

Hon kan vara mor till nästan alla bin i samhället.

Det är lätt att imponeras av arbetsbina.

De bygger, matar, städar, försvarar och samlar.

Och drönaren, som ibland skämtsamt beskrivs som lat, har i själva verket en mycket viktig uppgift:

att bidra till nästa generations genetiska variation.

Alla tre är delar av samma biologiska system.

Drottningen skapar nästa generation.

Arbetsbina får samhället att fungera.

Drönarna hjälper generna att leva vidare.

Tillsammans bildar de något som är betydligt större än varje enskilt bi:

bisamhället.

Utrustning för arbete med drottning och bisamhälle

Hos LP:s Biodling hittar du utrustning för både vanlig skötsel av bisamhället och mer avancerat arbete med drottningar.

Några relevanta kategorier och produkter är:

Verktyg och system för drottningodling

Parningskupor och tillbehör

Tillsättningsbur rektangulär

Utätningsbur med två kanaler

Kupor och tillbehör

Ju bättre du lär dig känna igen de tre typerna av bin och förstå deras roller, desto mer information kommer du kunna läsa ut varje gång du öppnar kupan.

Och ganska snart kommer ett myller av tusentals bin inte längre se ut som kaos.

Du kommer börja se ett organiserat samhälle där varje typ av bi har sin uppgift.