Inlägg

Så fungerar ett bisamhälle

Ett bisamhälle

Titta på en bikupa utifrån en varm sommardag.

Bin flyger in. Andra flyger ut. Några kommer tillbaka med färgglada pollenklumpar på bakbenen. Vid flustret står vaktbin och kontrollerar vilka som får komma in.

Men innanför kupans väggar pågår något betydligt mer avancerat.

Tiotusentals bin samarbetar med att föda upp nya bin, hålla rätt temperatur, bygga vaxkakor, samla mat, försvara kupan och lagra honung. Ingen enskild individ styr allt – ändå fungerar hela samhället som en imponerande välorganiserad enhet.

Ett starkt bisamhälle kan under sommaren bestå av tiotusentals individer, men nästan alla tillhör någon av tre grupper:

  • drottningen
  • arbetsbina
  • drönarna

Alla har olika roller.

Och alla behövs.

Här tittar vi närmare på hur ett bisamhälle fungerar, vem som gör vad och hur tusentals bin tillsammans lyckas skapa ett av naturens mest fascinerande samhällen.

Ett bisamhälle är mer än en samling bin

Det är lätt att tänka på varje bi som ett enskilt djur.

Men för att verkligen förstå honungsbin behöver man nästan tänka tvärtom.

Hela bisamhället fungerar som en enhet.

Ett enskilt arbetsbi kan inte skapa ett långlivat samhälle. Drottningen kan inte överleva och föda upp nästa generation på egen hand. Drönarna kan inte skapa ett nytt samhälle.

Tillsammans kan de däremot:

  • hålla kupan varm
  • föda upp nya generationer
  • samla stora mängder föda
  • försvara samhället
  • överleva vintern
  • föröka sig genom svärmning

Det är därför bisamhället ibland beskrivs som en superorganism.

De enskilda bina kan jämföras med olika delar av en större organism där varje individ bidrar till helheten.

Tre typer av bin – tre helt olika roller

I ett normalt bisamhälle finns tre typer av fullbildade bin.

Drottningen

Vanligtvis finns en drottning.

Hon är en hona och hennes viktigaste uppgift är fortplantningen – framför allt att lägga ägg.

Arbetsbina

Den överväldigande majoriteten av bina är arbetsbin.

De är också honor, men deras uppgift är istället att utföra nästan allt praktiskt arbete i och utanför kupan.

Drönarna

Drönarna är hanar.

Deras viktigaste biologiska uppgift är att para sig med unga drottningar.

Låt oss titta närmare på dem.

Drottningen – modern till samhällets bin

Bidrottningen är lätt att beskriva som kupans chef.

Men det är egentligen lite missvisande.

Hon sitter inte och bestämmer vad arbetsbina ska göra.

Hennes viktigaste roll är istället att producera nästa generation bin.

Under högsäsongen går hon över vaxkakorna och undersöker cell efter cell. När hon hittar en lämplig cell lägger hon ett ägg.

Sedan går hon vidare.

Och vidare.

Dag efter dag.

När samhället växer som snabbast kan äggläggningen vara mycket omfattande.

Det är detta som gör att ett samhälle kan gå från relativt få övervintrande bin till ett mycket stort sommarsamhälle.

Drottningens feromoner hjälper till att hålla ihop samhället

Drottningen påverkar också samhället genom olika doftämnen – feromoner.

Arbetsbina kommer i kontakt med drottningen och hennes doft sprids vidare genom samhället.

På så sätt får bina information om bland annat att det finns en fungerande drottning i kupan.

Om drottningen plötsligt försvinner förändras situationen snabbt.

Arbetsbina märker att drottningens signaler saknas och kan under rätt förutsättningar börja föda upp en ny drottning.

Det visar något viktigt:

Samhället är inte bara beroende av individerna – det är beroende av kommunikationen mellan dem.

Arbetsbina – samhällets arbetsstyrka

Nästan alla bin du ser flyga mellan blommorna är arbetsbin.

Och namnet är passande.

Arbetsbina utför praktiskt taget alla arbetsuppgifter i samhället.

De:

  • rengör celler
  • matar yngel
  • matar och sköter drottningen
  • producerar vax
  • bygger vaxkakor
  • tar emot nektar
  • bearbetar nektar till honung
  • packar pollen
  • reglerar temperaturen
  • ventilerar kupan
  • städar
  • vaktar flustret
  • hämtar vatten
  • samlar pollen
  • samlar nektar
  • samlar propolis

Det mest fascinerande är att ett arbetsbi inte gör samma sak hela livet.

Arbetsuppgifterna förändras när biet blir äldre.

Arbetsbiets första jobb – städa

När ett arbetsbi kryper ut ur sin cell börjar livet inne i kupan.

Bland de första arbetsuppgifterna finns rengöring av celler.

Cellerna behöver göras i ordning så att drottningen kan lägga nya ägg i dem.

Det nykläckta biet börjar alltså sitt arbetsliv ungefär som många människor:

med städning.

Nästa uppgift – ta hand om ynglet

När arbetsbiet blir lite äldre börjar det arbeta med yngelvård.

Larverna behöver matas och skötas.

För detta krävs framför allt tillgång till pollen och honung eller nektar.

Pollen är särskilt viktigt eftersom det innehåller protein och andra näringsämnen som behövs när nya bin utvecklas.

Det är därför pollen är en så central resurs i ett växande bisamhälle.

Arbetsbina bygger hela kupans inre struktur

Efter ytterligare en tid kan arbetsbina börja producera vax.

Små vaxfjäll bildas från körtlar på undersidan av biets bakkropp.

Bina använder vaxet som byggmaterial.

Resultatet är de fantastiska sexkantiga cellerna som tillsammans bildar vaxkakorna.

I cellerna kan samhället sedan:

  • föda upp yngel
  • lagra pollen
  • lagra nektar
  • lagra färdig honung

Vaxkakan är alltså både barnkammare och skafferi.

Hos LP:s Biodling hittar du ramar och vax för flera olika kupformat. För biodlaren ger ramarna en kontrollerad struktur som gör att vaxkakorna kan lyftas ur kupan och undersökas.

När arbetsbiet blir äldre väntar världen utanför

Efter en tid inne i kupan förändras arbetsuppgifterna igen.

Nu börjar biet arbeta utanför samhället.

Det blir ett fältbi.

Det flyger ut för att samla framför allt:

  • nektar
  • pollen
  • vatten
  • propolis

Det här är en farligare del av arbetsbiets liv.

Utanför kupan väntar dåligt väder, rovdjur och långa flygningar.

Men utan fältbina skulle samhället snabbt få brist på resurser.

Drönarna – samhällets hanar

Drönaren ser annorlunda ut än arbetsbiet.

Den är större och kraftigare och har mycket stora ögon.

Drönaren har inte samma arbetsuppgifter som arbetsbina.

Den samlar inte nektar.

Den samlar inte pollen.

Och den deltar inte i arbetet på samma sätt som arbetsbina.

Dess huvudsakliga biologiska uppgift är istället:

att para sig med en ung bidrottning.

Drönarna parar sig inte med sin egen drottning i kupan

När unga drottningar ska para sig lämnar de kupan.

Drönare från många olika samhällen samlas på särskilda områden där parningen kan ske.

Drottningen parar sig med flera drönare och lagrar spermier som hon sedan kan använda under sin fortsatta äggläggning.

Det bidrar till genetisk variation bland arbetsbina.

Under sensommaren, när behovet av drönare minskar och samhället börjar förbereda sig inför vintern, förändras situationen.

Arbetsbina kan då börja kasta ut drönarna ur kupan.

Det kan verka brutalt.

Men vintertid måste samhället hushålla med sina resurser.

Hur blir ett ägg en drottning, ett arbetsbi eller en drönare?

Här blir honungsbiets biologi särskilt fascinerande.

Drottningen kan lägga både befruktade och obefruktade ägg.

Ett obefruktat ägg utvecklas till en drönare.

Ett befruktat ägg kan utvecklas till ett arbetsbi eller en ny drottning.

Så hur bestäms skillnaden mellan arbetsbi och drottning?

Till stor del genom hur larven föds upp.

Drottninglarven får en särskild uppfödning och utvecklas i en betydligt större drottningcell.

Samma grundläggande genetiska utgångspunkt kan alltså leda till två mycket olika typer av vuxna honor.

Från ägg till färdigt bi

Allt börjar med ett ägg.

Drottningen placerar ägget längst ner i cellen.

Efter ungefär tre dygn kläcks det och en liten larv kommer fram.

Arbetsbina börjar mata larven.

Larven växer snabbt och när den nått rätt utvecklingsstadium täcker arbetsbina cellen med ett vaxlock.

Där inne fortsätter utvecklingen.

Till slut gnager sig ett färdigt bi ut genom locket.

Utvecklingstiden skiljer sig mellan de tre typerna:

Drottning: ungefär 16 dygn
Arbetsbi: ungefär 21 dygn
Drönare: ungefär 24 dygn

Skillnaden är viktig för biodlaren.

När du tittar på yngel i olika stadier kan du börja förstå vad som har hänt i samhället under de senaste veckorna.

Yngelrummet – bisamhällets barnkammare

Drottningen och en stor del av ynglet finns normalt i den del av kupan som kallas yngelrummet.

Här hittar du:

  • ägg
  • larver
  • täckt yngel
  • pollen
  • foder
  • stora mängder arbetsbin

Yngelrummet är ett av de viktigaste områdena för biodlaren att lära sig läsa.

Genom att studera ramarna kan du få information om drottningens äggläggning, samhällets styrka, fodersituationen och mycket annat.

Hur håller bina rätt temperatur?

Ett bisamhälle kan inte bara följa utomhustemperaturen.

Ynglet behöver en stabil miljö.

Därför arbetar bina aktivt med kupans temperatur.

När det är kallt kan arbetsbina generera värme genom muskelarbete.

När det är varmt kan de ventilera kupan genom att fläkta med vingarna.

De kan dessutom hämta vatten och använda avdunstning för kylning.

Tänk på det:

Tusentals små insekter driver tillsammans ett biologiskt klimatsystem utan någon central termostat.

Så kommunicerar bina

Hur vet tusentals bin vad som händer?

En viktig del är dofter och feromoner.

Men bina använder också beröring, vibrationer och rörelser.

Det mest kända exemplet är bidansen.

Ett arbetsbi som hittat en bra födokälla kan återvända till kupan och genom särskilda rörelser förmedla information till andra bin om var maten finns.

På så sätt kan samhället snabbt koncentrera sina insamlingsresurser till bra födokällor.

Från blomma till honung

När ett fältbi hittar en blomma med nektar suger det upp nektarn och transporterar den tillbaka till kupan.

Men det som kommer hem är ännu inte den honung vi känner från burken.

Nektarn innehåller mycket vatten.

I kupan överförs och bearbetas den vidare. Bina arbetar med nektarn och vattenhalten sänks.

När honungen är tillräckligt mogen lagras den i cellerna och cellerna kan täckas med vax.

Det är dessa honungsramar biodlaren senare kan skörda.

Pollen – minst lika viktigt som nektar

Honung får mycket uppmärksamhet eftersom det är den produkt människor gärna vill skörda.

För bisamhället är pollen minst lika intressant.

Pollen bidrar med protein och andra näringsämnen som behövs vid yngeluppfödningen.

När du lyfter en yngelram kan du ofta se pollen lagrat i celler nära ynglet.

Färgerna kan variera kraftigt beroende på vilka växter bina besökt.

Ett samhälle som ska växa behöver alltså inte bara energi.

Det behöver bra tillgång till proteinrik föda.

Vad använder bina propolis till?

Bina samlar även hartsliknande ämnen från växter och använder dem för att tillverka propolis.

Propolis används bland annat för att täta små springor och ytor i kupan.

Som biodlare märker du snabbt hur effektivt detta är.

Ramar som du tyckte satt perfekt förra veckan kan plötsligt sitta ordentligt fast.

Det är en av anledningarna till att kupkniven är ett av biodlarens mest använda redskap.

Varför behöver bina vatten?

Även vatten är en viktig resurs.

Det behövs bland annat för samhällets temperaturreglering och andra funktioner.

Under varma dagar kan du därför se bin samla vatten vid exempelvis dammar, bäckar och andra vattenkällor.

Har du bin nära bostäder är det klokt att tänka på tillgången till vatten.

Annars kanske bina själva väljer en vattenkälla.

Och deras favorit kan visa sig vara grannens pool.

Så försvarar sig bisamhället

Flustret är kupans entré.

Här passerar stora mängder bin varje dag.

Men det är inte fritt inträde.

Vaktbin hjälper till att försvara samhället mot inkräktare.

Bin från andra samhällen kan exempelvis försöka stjäla honung, något som brukar kallas röveri.

Samhället behöver också försvar mot andra djur och hot.

Binas försvarsbeteende är därför en viktig del av samhällets överlevnad.

Vad händer om drottningen dör?

Ett samhälle utan fungerande drottning befinner sig i en allvarlig situation.

Men om det finns tillräckligt unga larver kan arbetsbina försöka lösa problemet.

De kan välja ut larver och börja föda upp nya drottningar i särskilda drottningceller.

Efter att den nya drottningen kläckts behöver hon normalt para sig innan hon kan börja lägga befruktade ägg.

Det tar alltså tid.

Därför är drottningens status en av de saker biodlaren behöver hålla uppsikt över.

Vid aktiv drottningodling finns särskild utrustning för att hantera drottningar. LP:s har exempelvis parningskupor och tillbehör, inklusive Apidea och Kieler.

Hur introducerar man en ny drottning?

Ibland behöver biodlaren själv tillsätta en ny drottning.

Det kan exempelvis handla om att ersätta en gammal eller dåligt fungerande drottning.

Problemet är att arbetsbina inte automatiskt accepterar vilken främmande drottning som helst.

Därför används särskilda introduktions- eller tillsättningsburar som skyddar drottningen medan samhället vänjer sig vid henne.

LP:s Tillsättningsbur rektangulär är ett exempel på utrustning som används vid introduktion av en ny drottning.

Varför svärmar bin?

Ett starkt bisamhälle kan så småningom vilja föröka sig.

Då sker något spektakulärt.

Samhället delar sig.

Den gamla drottningen lämnar kupan tillsammans med en stor mängd arbetsbin.

Detta är en bisvärm.

Kvar i den ursprungliga kupan finns bland annat yngel, arbetsbin och en eller flera nya drottningar under utveckling.

Svärmning är alltså inte ett tecken på att bina har tappat bort sig.

Det är bisamhällets naturliga sätt att skapa nya samhällen.

För biodlaren innebär det däremot att en stor del av arbetsstyrkan kan försvinna mitt under säsongen.

Därför är svärmning något biodlaren behöver lära sig förstå och hantera.

Bisamhället förändras dramatiskt under året

Antalet bin är inte konstant.

Det följer årstiderna.

Våren – samhället växer

När dagarna blir längre och naturen börjar blomma ökar yngelsättningen.

Allt fler unga bin föds.

Försommaren – maximal expansion

Nu kan samhället växa mycket snabbt.

Mängden yngel är stor och arbetsstyrkan byggs upp inför sommarens blomning.

Sommaren – full aktivitet

Samhället kan nu bestå av tiotusentals individer.

Fältbina flyger intensivt och stora mängder nektar och pollen kan komma in i kupan.

Sensommaren – förberedelserna börjar

När blomningen minskar förändras samhällets utveckling.

Drönarna blir mindre viktiga och mängden yngel börjar minska.

Hösten – vinterbina tar över

Nu produceras bin som ska leva betydligt längre än sommarens hårt arbetande fältbin.

De ska bära samhället genom vintern.

Vintern – tusentals bin blir ett vinterklot

Bina går inte i dvala.

Istället samlas de tätt i ett klot och arbetar tillsammans för att hålla rätt temperatur.

De förbrukar honung eller annat vinterfoder som energikälla.

Hur kan bin överleva en svensk vinter?

Det här är en av bisamhällets mest imponerande egenskaper.

Ett ensamt honungsbi skulle inte klara en lång svensk vinter.

Bisamhället kan.

Bina samlas i ett vinterklot runt drottningen.

De yttre bina fungerar som ett isolerande lager medan bina längre in genererar värme.

Bina byter successivt position.

Samtidigt förbrukar samhället sina lagrade foderreserver.

Det är därför en korrekt invintring är så viktig för biodlaren.

Om naturliga förråd behöver kompletteras finns foder för bin hos LP:s Biodling och foderredskap.

Vad händer om bina får ont om mat?

Ett bisamhälle behöver energi för att överleva och utvecklas.

Under normala förhållanden samlar bina själva nektar och pollen.

Men väder, årstid eller biodlarens åtgärder kan innebära att ett samhälle behöver extra foder.

LP:s har exempelvis Apifonda 1 kg, en sockermassa som bland annat kan användas vid stödfodring på våren och vid dåliga foderförhållanden under säsongen.

För flytande foder finns olika foderredskap, exempelvis foderramar, foderlådor och foderbackar.

Fodring ska däremot inte göras slentrianmässigt.

Först behöver biodlaren förstå varför samhället behöver hjälp.

Vad gör biodlaren egentligen?

Efter att ha läst allt detta kan det nästan verka som att bina sköter allting själva.

Och på sätt och vis gör de det.

Biodlarens uppgift är inte att tala om för varje arbetsbi vad det ska göra.

Istället försöker biodlaren skapa goda förutsättningar för hela samhället.

Det innebär bland annat att:

  • ge tillräckligt med utrymme
  • följa drottningens och ynglets utveckling
  • förebygga och hantera svärmning
  • kontrollera fodertillgången
  • arbeta med bihälsa och varroa
  • skörda honung vid rätt tidpunkt
  • förbereda samhället inför vintern

Bra biodling handlar därför mycket om observation.

Du tittar på vad bina gör.

Försöker förstå varför.

Och ingriper när det behövs.

Spärrgallret – när biodlaren organiserar kupan

I en modern bikupa vill biodlaren ofta separera yngelområdet från de ramar där honungen ska skördas.

Då används ett spärrgaller.

Öppningarna gör att arbetsbina kan passera medan den större drottningen normalt hålls kvar i yngelrummet.

Det betyder att arbetsbina kan gå upp och lagra honung i skattlådorna utan att drottningen lägger ägg där.

Hos LP:s finns spärrgaller för flera olika kupformat, bland annat för LN, Langstroth och Dadant.

Ett starkt bisamhälle bygger på balans

Det är lätt att fokusera på en enda sak.

En bra drottning.

Mycket honung.

Många bin.

Stora mängder yngel.

Men ett väl fungerande bisamhälle kräver balans.

Det behövs tillräckligt många arbetsbin för att sköta ynglet.

Det behövs fältbin för att samla föda.

Det behövs pollen för nya bin.

Det behövs energi.

Det behövs plats.

Det behövs en fungerande drottning.

Och hela systemet måste samtidigt kunna reagera på väder, årstid, sjukdomar och förändringar i naturen.

Det är denna balans biodlaren försöker förstå.

Lär dig läsa samhället

När du öppnar din första bikupa ser du kanske bara bin.

Överallt.

Efter lite erfarenhet börjar bilden förändras.

Du ser unga bin.

Du ser fältbin.

Du ser pollen.

Du ser yngel i olika åldrar.

Du ser hur mycket mat samhället har.

Du börjar förstå om drottningen fungerar.

Du märker när samhället växer.

Och så småningom kan du ibland ana vad bina kommer att behöva innan behovet blivit akut.

Det är då biodling börjar bli riktigt intressant.

Checklista – så bedömer du ett bisamhälle

När du gör en kupgenomgång kan du försöka besvara följande frågor:

  1. Finns tecken på en fungerande drottning?
  2. Finns ägg och yngel i olika åldrar?
  3. Hur ser yngelmönstret ut?
  4. Hur starkt är samhället?
  5. Finns tillräckligt med pollen?
  6. Finns tillräckligt med foder?
  7. Har bina tillräckligt med utrymme?
  8. Finns tecken på svärmning?
  9. Hur ser varroasituationen ut?
  10. Finns något som avviker från det normala?
  11. Hur har samhället förändrats sedan förra genomgången?
  12. Vad kommer samhället sannolikt behöva härnäst?

Det sista är särskilt viktigt.

En skicklig biodlare tittar inte bara på hur kupan ser ut idag.

Man försöker förstå hur den kommer att se ut om en vecka.

Bisamhället – tusentals individer, en fungerande helhet

Det är svårt att inte fascineras av ett bisamhälle.

En drottning producerar nästa generation.

Tusentals arbetsbin byter arbetsuppgifter under livet.

Några föder upp yngel.

Andra bygger vax.

Några vaktar kupan.

Tusentals flyger ut och letar efter blommor.

Nektar blir honung.

Pollen blir näring till nästa generation.

Temperaturen regleras.

Fiender hålls ute.

Och när vintern kommer samlas samhället och överlever kylan tillsammans.

Ingen enskild individ kan göra allt detta.

Men tillsammans kan bina bygga och upprätthålla ett samhälle som fortsätter år efter år.

Det är kanske den viktigaste nyckeln till att förstå biodling:

Du sköter egentligen inte tusentals enskilda bin.

Du sköter ett bisamhälle.

Utrustning för att sköta ditt bisamhälle

Hos LP:s Biodling hittar du utrustning för hela bisamhällets livscykel – från yngel och drottningodling till utfodring, honungsskörd och invintring.

Några relevanta kategorier är:

Nybörjarpaket för biodling

Kupor och tillbehör

Spärrgaller

Foder för bin

Foderredskap

Parningskupor och drottningodling

Ju bättre du förstår hur samhället fungerar, desto enklare blir det att förstå när du behöver hjälpa bina – och när det bästa du kan göra är att låta dem sköta sitt arbete själva.