Hur vet man egentligen hur mycket varroa som finns i ett bisamhälle?
Det är lätt att tro att man borde kunna se kvalstren på bina. Men varroakvalstret är litet, och en stor del av populationen kan dessutom befinna sig inne i täckta yngelceller. Ett samhälle kan därför se starkt och friskt ut samtidigt som kvalstermängden håller på att öka.
När tydliga symptom börjar synas kan angreppet redan vara allvarligt. Jordbruksverket rekommenderar därför regelbundna nedfallsprov som en enkel metod för att tidigt upptäcka varroa.
Ett av de enklaste redskapen för detta är:
varroabrickan.
Den placeras under nätbottnen och fångar upp det som faller från bisamhället. Genom att räkna varroakvalstren under en bestämd tidsperiod kan biodlaren följa hur kvalsterbelastningen förändras.
Det kostar nästan ingen arbetstid, stör inte bina och kan upprepas flera gånger under säsongen.
Men för att resultatet ska bli användbart behöver man förstå:
vad siffrorna faktiskt betyder.
Vad är en varroabricka?
Varroabricka, varroaskiva, nedfallsskiva och varroainlägg används ibland som benämningar på samma grundprincip:
en skiva som placeras under bisamhället för att samla upp nedfall.
I en kupa med nätbotten sitter bina ovanför nätet.
När ett varroakvalster faller från ett bi passerar det genom nätet och hamnar på skivan.
Efter en bestämd period dras skivan ut och kvalstren:
räknas.
Hos LP:s Biodling finns exempelvis en särskild Varroaskiva till botten, artikel 100255, samt ett separat Varroainlägg.
Varför kontrollera naturligt kvalsternedfall?
Varroakvalster faller naturligt från bina.
En del kvalster:
- dör
- skadas
- tappar greppet
- faller i samband med binas putsning och aktivitet.
Genom att mäta detta naturliga nedfall får biodlaren en indirekt bild av:
varroasituationen i samhället.
Jordbruksverket beskriver nedfallsprov som en enkel metod för att tidigt upptäcka förekomst av varroa.
Fördelen är framför allt att metoden är:
icke-destruktiv.
Inga bin behöver samlas in eller avlivas för själva nedfallsprovet.
Varför räcker det inte att titta på bina?
Varroa är betydligt svårare att upptäcka än många nybörjare tror.
Ett vuxet kvalster är visserligen synligt för blotta ögat, men kvalstren sitter inte alltid på platser där biodlaren enkelt ser dem.
Dessutom reproducerar sig varroa:
inne i täckta yngelceller.
Jordbruksverket varnar för att kvalstret är svårt att upptäcka på vuxna bin och att tydliga symptom ofta kommer först när angreppet blivit allvarligt.
Att säga:
”Jag såg ingen varroa på bina”
är därför inte samma sak som:
”Samhället har lite varroa.”
Det är just därför mätmetoder behövs.
Hur ser ett varroakvalster ut på brickan?
Varroakvalstret är:
- litet
- ovalt
- tillplattat
- rödbrunt till mörkbrunt.
På en ljus varroabricka blir det betydligt enklare att upptäcka.
Men brickan kommer innehålla mycket annat också.
Du kan hitta:
- vaxsmulor
- pollen
- delar av bin
- små insekter
- skräp från yngelceller
- kristaller
- annat organiskt material.
Första gången kan det därför kännas som:
att leta efter väldigt små bruna linser i ett hav av kupskräp.
Efter några kontroller blir det betydligt enklare.
Ett förstoringsglas kan hjälpa
Har du svårt att skilja kvalstren från skräpet kan ett enkelt:
förstoringsglas
vara användbart.
Bra belysning gör också stor skillnad.
Ta gärna ut brickan och placera den på:
ett ljust arbetsbord.
Räkna systematiskt från ena sidan till den andra istället för att låta blicken hoppa runt över hela ytan.
Steg 1 – kontrollera att kupan kan använda en varroabricka
Det enklaste systemet är en:
nätbotten med utrymme för nedfallsskiva under nätet.
LP:s nya LN-botten har exempelvis metallnät och en anordning där en varroaskiva kan skjutas in bakifrån. Skivan ligger då under nätet och kan dras ut för kontroll.
Botten LN med plats för varroaskiva
Flera av LP:s aktuella nybörjarpaket innehåller också varroaskiva tillsammans med kupan, bland annat LN-, Dadant- och 3/4 Langstroth-paketen.
Steg 2 – rengör brickan
Börja med en:
ren skiva.
Om gammalt skräp och gamla kvalster ligger kvar vet du inte vilka kvalster som fallit under den aktuella mätperioden.
Skrapa eller rengör därför brickan innan den sätts tillbaka.
Nu har du:
nollställt mätningen.
Steg 3 – skjut in brickan under nätbottnen
Placera brickan så att den täcker den yta där nedfallet från samhället hamnar.
Den ska ligga:
under bina och nätet – inte inne bland bina.
Det gör att samhället inte behöver öppnas.
På en botten konstruerad för varroaskiva kan den normalt skjutas in och dras ut från utsidan. LP:s LN-botten är exempelvis utformad för att skivan ska kunna skjutas in bakifrån.
Det gör kontrollen mycket enkel.
Steg 4 – skriv upp datumet
Det här är viktigare än det låter.
Anteckna:
datum och tid när brickan sattes in.
Om du senare hittar 15 kvalster måste du veta om de föll under:
- ett dygn
- tre dygn
- en vecka.
Annars går resultatet inte att jämföra.
Steg 5 – låt brickan ligga under en bestämd period
Syftet är att få ett tillräckligt långt prov för att tillfälliga variationer inte ska dominera resultatet.
Naturligt nedfall varierar från:
dag till dag.
Därför är ett flerdygnsprov ofta mer informativt än att bara titta efter några timmar.
Det viktiga är framför allt att du:
vet exakt hur länge provet pågick.
Då kan resultatet räknas om till:
kvalster per dygn.
Steg 6 – dra ut brickan
När mätperioden är över dras brickan ut.
Försök att hålla den:
horisontellt.
Om allt skräp glider ihop i ett hörn blir kvalstren betydligt svårare att räkna.
Ta brickan till en plats med:
bra ljus.
Nu börjar detektivjobbet.
Steg 7 – räkna kvalstren
Arbeta systematiskt.
Börja exempelvis:
uppe till vänster.
Flytta blicken rad för rad över brickan.
Du kan även dela in skivan mentalt eller fysiskt i mindre områden:
| 1 | 2 | 3 |
|---|---|---|
| 4 | 5 | 6 |
| 7 | 8 | 9 |
Räkna ett område i taget.
Det minskar risken att:
samma kvalster räknas två gånger.
Steg 8 – beräkna kvalster per dygn
Antalet kvalster i sig säger inte tillräckligt.
Du behöver även veta:
hur lång mätperioden var.
Anta att du hittar:
21 kvalster
efter:
7 dygn.
Beräkningen blir:
21 ÷ 7 = 3 kvalster per dygn
Det är detta värde som är mest användbart när olika mätningar ska jämföras.
Exempel på tre samhällen
Anta att tre kupor mäts under fem dygn.
Samhälle A
5 kvalster.
5 ÷ 5 = 1 kvalster per dygn
Samhälle B
20 kvalster.
20 ÷ 5 = 4 kvalster per dygn
Samhälle C
50 kvalster.
50 ÷ 5 = 10 kvalster per dygn
Nu ser du direkt att samhällena:
inte har samma varroasituation.
Det är en viktig lärdom.
Två kupor som står bredvid varandra kan ha mycket olika kvalsterbelastning.
Vad är ett högt kvalsternedfall?
Här behöver man vara försiktig.
Det finns ingen enda siffra för naturligt nedfall som betyder:
”över detta värde måste alla samhällen behandlas året runt.”
Resultatet påverkas bland annat av:
- årstid
- mängden yngel
- samhällsstyrka
- tidigare behandling
- hur länge provet pågår
- vad som händer biologiskt i samhället.
Ett värde måste därför alltid:
tolkas i sitt sammanhang.
Årstiden förändrar betydelsen

Tänk på två mätningar:
3 kvalster per dygn i april
och:
3 kvalster per dygn efter en behandling.
Det är inte nödvändigtvis samma situation.
Varroapopulationen förändras tillsammans med bisamhällets yngelcykel.
Under vår och sommar finns mycket yngel där kvalstren kan reproducera sig.
Senare minskar mängden yngel samtidigt som:
kvalstren fortfarande finns kvar.
Därför behöver du alltid skriva upp:
när mätningen gjordes.
Titta på utvecklingen – inte bara en siffra
Varroabrickan blir särskilt intressant när den används:
flera gånger.
Anta att ett samhälle visar:
April: 0,3 kvalster/dygn
Maj: 0,8
Juni: 1,7
Juli: 4,2
Nu ser du något som ett enskilt prov inte visar:
trenden.
Kvalsterbelastningen verkar öka.
Det är ofta just utvecklingen som är mest värdefull att upptäcka tidigt.
Gör ett enkelt varroadiagram
Du behöver inte avancerad programvara.
Anteckna exempelvis:
| Datum | Kvalster | Dygn | Kvalster/dygn |
|---|---|---|---|
| 15 april | 2 | 7 | 0,29 |
| 20 maj | 6 | 7 | 0,86 |
| 18 juni | 13 | 7 | 1,86 |
| 20 juli | 31 | 7 | 4,43 |
Nu har du plötsligt:
en historik över samhällets varroautveckling.
Nästa år kan samma samhälle jämföras med årets resultat.
Varför skiljer sig nedfallet mellan kupor?
Varroa är inte jämnt fördelad mellan samhällen.
Skillnader kan bland annat bero på:
- mängden yngel
- mängden drönaryngel
- samhällsstyrka
- svärmning
- avläggarbildning
- drottningens yngelproduktion
- röveri
- driftande bin
- tidigare behandling.
Det är därför riskabelt att mäta:
en enda kupa
och anta att alla tio samhällen i bigården har samma nivå.
Kontrollera flera samhällen
Har du få samhällen är det enkelt att:
kontrollera samtliga.
I större biodlingar behöver man skapa en praktisk provtagningsstrategi.
Särskilt intressanta samhällen att följa är sådana som:
- haft mycket varroa tidigare
- producerar mycket yngel
- varit ovanligt starka
- rövat andra samhällen
- visar sjukdomssymptom
- inte reagerat som förväntat på tidigare åtgärder.
Men var försiktig med att dra slutsatser om hela bigården från:
en enda kupa.
Naturligt nedfall är ett indirekt mått
Det här är viktigt att förstå.
När du hittar exempelvis:
14 kvalster på sju dagar
vet du att ungefär två kvalster per dygn har hamnat på brickan.
Men du vet inte direkt:
exakt hur många levande kvalster som finns i hela bisamhället.
Förhållandet mellan naturligt nedfall och total kvalsterpopulation påverkas av många biologiska faktorer.
Varroabrickan är därför bäst för:
- övervakning
- trendanalys
- tidig varning
- jämförelser
- kontroll före och efter åtgärder.
Den ska inte betraktas som:
en exakt folkräkning av varroa.
Kombinera gärna med EasyCheck
När du behöver en mer direkt uppskattning av hur mycket varroa som finns på de vuxna bina kan ett prov med:
EasyCheck
vara ett bra komplement.
LP:s EasyCheck har markeringar för prov med 200 eller 300 bin. Bina skakas enligt produktinformationen i 60 sekunder med lämplig testvätska så att kvalstren lossnar och faller ner i den genomskinliga behållaren där de kan räknas.
Varroa EasyCheck hos LP:s Biodling
Varroabricka och EasyCheck mäter olika saker
Det är viktigt.
Varroabrickan
mäter:
kvalster som faller från samhället under en tidsperiod.
EasyCheck
mäter:
kvalster på ett prov av vuxna bin.
Resultaten beskriver alltså varroasituationen från:
olika perspektiv.
Därför kan metoderna komplettera varandra mycket bra.
Exempel – brickan visar en stigande trend
Anta att du följt ett samhälle under våren.
Nedfallet har gått från:
0,5 → 1 → 2 → 4 kvalster/dygn.
Nu vill du veta mer.
Du gör ett EasyCheck-prov med:
300 bin.
Om testet exempelvis ger 9 kvalster blir beräkningen:
9 ÷ 300 × 100 = 3 kvalster per 100 bin.
Nu har du två olika observationer:
- stigande naturligt nedfall
- ett direkt prov från vuxna bin.
Det ger ett betydligt bättre beslutsunderlag än:
en snabb titt på några ramar.
CO₂-test är ytterligare ett alternativ
LP:s har även en varroatestare med CO₂.
Enligt produktinformationen tas omkring 200 bin från yngelramarna – utan att drottningen följer med. Bina och kvalstren bedövas tillfälligt med CO₂, varefter testaren skakas så att kvalstren lossnar och kan räknas. Bina vaknar därefter och kan återföras till kupan.
Det ger biodlaren ännu ett sätt att:
kontrollera varroabelastningen.
Varroabrickan efter drönarutskärning
Drönarutskärning används under vår och försommar för att minska varroans reproduktion.
Men hur vet du om strategin:
räcker?
Följ utvecklingen.
En varroabricka kan användas som en del av uppföljningen.
Om nedfallet trots återkommande drönarutskärning fortsätter att öka kraftigt finns anledning att:
undersöka situationen närmare.
Jordbruksverket rekommenderar att olika metoder kombineras för bästa resultat och beskriver drönarutskärning under perioden då samhället producerar drönaryngel som en praktisk åtgärd mot varroa.
Varroabrickan efter behandling
Här blir brickan särskilt intressant.
Efter en effektiv varroabehandling kan man ofta se:
ett kraftigt ökat kvalsternedfall.
Det kan först kännas oroande.
Men ett stort antal kvalster på brickan direkt efter behandling kan istället vara ett tecken på att:
kvalster har slagits ut och fallit från bina.
Därför måste man alltid veta om nedfallet är:
naturligt
eller:
behandlingsrelaterat.
Ett stort behandlingsnedfall berättar också något annat
Anta att väldigt många kvalster faller efter behandling.
Det visar att behandlingen påverkat kvalster.
Men det berättar också:
att det fanns många kvalster att slå ut.
Det är värdefull information inför nästa säsong.
Kanske behöver varroastrategin börja tidigare.
Kanske behöver drönarutskärningen förbättras.
Kanske behöver kontrollmätningarna göras oftare.
Målet är inte bara:
effektiv behandling.
Målet är också att undvika att kvalsterpopulationen hinner bli onödigt stor innan behandlingen sker.
Kontrollera även efter behandlingen
Sluta inte mäta samma dag som behandlingen avslutas.
Gör istället en:
uppföljande kontroll.
Då kan du se om nedfallet minskar efter den första behandlingsreaktionen.
Om kvalster fortsätter falla i oväntat stor omfattning kan situationen behöva:
utvärderas vidare.
Följ alltid instruktionerna för den behandlingsmetod eller det läkemedel som används.
Varroabricka och myrsyra
Myrsyra används bland annat efter honungsskörden när samhället fortfarande kan innehålla yngel.
Jordbruksverket anger att myrsyra skiljer sig från de andra organiska syrorna genom att den kan påverka kvalster även:
i täckta yngelceller.
Vid behandling kan varroabrickan användas för att följa:
nedfallet under och efter behandlingen.
Men mängden nedfall ska inte ensam användas för att ändra dos eller behandlingslängd.
Följ alltid den aktuella behandlingsmetodens instruktioner.
Varroabricka och oxalsyra
Oxalsyra används framför allt när samhället är yngelfritt eller i ett behandlingsupplägg där yngelfrihet skapats.
Även här kan en nedfallsskiva göra behandlingen:
väldigt pedagogisk.
Efter behandlingen kan biodlaren se hur kvalster faller ner på skivan.
Det ger samtidigt information om hur mycket varroa som fanns kvar sent under säsongen.
Jordbruksverket lyfter höstbehandling med oxalsyra som ett sätt att minska kvalstermängden så att samhället övervintrar och börjar nästa säsong med ett lägre angrepp.
Varroabrickan kan avslöja problem tidigt
Tänk dig två samhällen.
Samhälle A
Ser starkt ut.
Mycket bin.
Bra yngel.
Samhälle B
Ser också starkt ut.
Mycket bin.
Bra yngel.
Med ögat verkar de:
nästan identiska.
Men nedfallsprovet visar:
A: 0,8 kvalster/dygn
B: 7,4 kvalster/dygn
Nu vet du att samhälle B förtjänar:
betydligt mer uppmärksamhet.
Det är den typen av information som gör regelbunden mätning så värdefull.
Vänta inte på deformerade vingar

Ett av de tydligaste symptomen vid allvarliga varroaproblem är bin med:
förkrympta eller deformerade vingar.
Men det är ett sent varningstecken.
Jordbruksverket beskriver bland annat missbildade bin, flygoförmögna bin, döda puppor och oregelbundet yngelläge som symptom och varnar för att när sådana symptom uppträder är det ofta mycket sent i angreppet.
Strategin bör därför vara:
mäta innan symptomen kommer.
Varför är sensommaren extra viktig?
Varroapopulationen kan växa kraftigt under yngelsäsongen.
Samtidigt börjar samhällets population senare under sommaren:
minska.
Det betyder att mängden kvalster i förhållande till mängden bin kan bli allt mer problematisk.
Och just då produceras de bin som ska:
överleva vintern.
Det gör kontrollen inför och efter honungsskörden särskilt viktig.
Vinterbehandling kan inte reparera redan skadade bin
Det här är en central princip.
En senare behandling kan:
döda kvalster.
Men den kan inte göra ett redan virus- eller kvalsterskadat vinterbi:
friskt igen.
Därför ska varroakontrollen inte börja i november.
Den behöver löpa:
genom säsongen.
Varroabrickan under vintern
När samhället är yngelfritt förändras situationen.
Kvalstren befinner sig då huvudsakligen på:
vuxna bin.
En nedfallsskiva kan fortfarande användas för kontroll.
Men undvik att störa vinterklotet i onödan.
Fördelen med en botten där brickan kan dras ut bakifrån är just att du kan kontrollera nedfallet:
utan att öppna kupan.
Behöver brickan sitta inne hela tiden?
Inte nödvändigtvis.
Om syftet är ett standardiserat nedfallsprov är det ofta bättre att:
arbeta med tydliga mätperioder.
Exempel:
- rengör brickan
- sätt in den
- notera datum
- låt provet pågå
- räkna
- beräkna kvalster/dygn
- rengör igen.
Då blir resultaten mycket lättare att:
jämföra över tid.
Nätbotten och ventilation
En nätbotten fyller även andra funktioner än varroakontroll.
LP:s nya LN-botten har exempelvis metallnät för ventilation och ett separat utrymme under nätet för varroaskivan.
Det är viktigt att förstå skillnaden mellan:
nätbottnen
och:
varroaskivan.
Nätet är en permanent del av bottnen.
Skivan är ett separat inlägg som kan:
sättas in och tas ut.
Gör kontrollen till en rutin
Det svåraste med varroamätning är ofta inte själva metoden.
Det är att:
komma ihåg att göra den.
Lägg därför in kontroller i din normala skötselplan.
Exempel:
Vår
Kontrollera utgångsläget.
Försommar
Följ utvecklingen under yngelökningen och eventuell drönarutskärning.
Sommar
Gör nya kontroller när kvalsterpopulationen byggs upp.
Efter honungsskörd
Bedöm situationen inför sensommarens behandling.
Efter behandling
Följ nedfallet.
Sen höst/vinter
Kontrollera resultatet av årets samlade strategi.
Nu blir varroakontrollen:
ett system istället för en panikåtgärd.
Dokumentera varje mätning
Skriv åtminstone upp:
- kupa
- datum
- antal mätdygn
- totalt antal kvalster
- kvalster per dygn
- om behandling pågår
- eventuell annan relevant åtgärd.
Exempel:
Kupa 4 – 12/7 – 7 dygn – 28 kvalster – 4/dygn – obehandlad.
Efter behandling kan du exempelvis skriva:
Kupa 4 – 20/8 – 3 dygn – 186 kvalster – efter behandling.
Nu går det att förstå siffrorna även:
ett år senare.
Jämför samma typ av mätning
Om du vill följa trender blir resultaten bättre om kontrollerna görs:
på ungefär samma sätt.
Använd samma:
- typ av bricka
- placering
- räknemetod
- dokumentationssystem.
Det minskar variation som beror på:
själva mätmetoden.
Vanliga misstag med varroabricka
Brickan rengörs inte
Gamla kvalster räknas tillsammans med nya.
Datumet skrivs inte upp
Då kan du inte beräkna kvalster per dygn.
Bara totalantalet jämförs
20 kvalster på två dagar är inte samma sak som 20 kvalster på tio dagar.
Allt brunt räknas som varroa
Lär dig känna igen kvalstrets form.
Ett enda prov får styra hela året
Varroapopulationen förändras.
En enda kupa får representera hela bigården
Samhällen kan ha mycket olika kvalsterbelastning.
Behandlingsnedfall jämförs med naturligt nedfall
Det är två olika situationer.
Biodlaren väntar på synliga symptom
Då kan angreppet redan vara långt gånget.
Brickan ses som en exakt varroaräkning
Den mäter nedfall – inte exakt totalpopulation.
Ingen uppföljning görs
En mätning blir betydligt mer värdefull när den jämförs med nästa.
När bör man komplettera med ett annat test?
Om nedfallsprovet visar en tydligt stigande trend eller om du av andra skäl misstänker hög kvalsterbelastning är det klokt att:
skaffa mer information.
Då kan exempelvis EasyCheck eller CO₂-test användas.
EasyCheck ger ett prov baserat på 200 eller 300 vuxna bin.
CO₂-testaren använder enligt LP:s produktinformation omkring 200 bin från yngelramarna och gör det möjligt att räkna kvalster efter tillfällig bedövning.
Det ger ett mer komplett beslutsunderlag.
Produkter hos LP:s Biodling för varroakontroll
För den enklaste kontrollen finns Varroaskiva till botten, artikelnummer 100255. LP:s aktuella sortiment innehåller även ett separat Varroainlägg, artikelnummer 101285.
LP:s nya LN-nätbotten har en särskild anordning där varroaskivan kan skjutas in bakifrån under metallnätet.
LN-nätbotten med plats för varroaskiva
För kompletterande mätning finns Varroa EasyCheck med markering för 200 eller 300 bin och genomskinlig behållare för kvalsterräkning.
Det finns även varroatestare med CO₂ för den som vill genomföra prov där bina kan återföras till kupan efter att de vaknat.
Tillsammans ger dessa verktyg möjlighet att kombinera:
enkelt nedfallsprov + mer riktad varroamätning.
Steg för steg – snabbversion
1. Rengör varroabrickan
Gamla kvalster och skräp ska bort.
2. Skjut in brickan
Placera den under nätbottnen.
3. Anteckna datum
Du måste veta hur länge mätningen pågår.
4. Låt provet löpa
Använd en tydligt definierad mätperiod.
5. Dra ut brickan
Håll den plant så att skräpet inte samlas i ett hörn.
6. Identifiera varroakvalstren
Leta efter små rödbruna, ovala kvalster.
7. Räkna
Arbeta systematiskt över hela skivan.
8. Beräkna nedfall per dygn
Antal kvalster ÷ antal mätdygn = kvalster per dygn.
9. Dokumentera
Skriv resultatet i kupkortet.
10. Jämför
Följ utvecklingen över säsongen.
11. Komplettera vid behov
Använd exempelvis EasyCheck eller CO₂-test för ytterligare information.
12. Följ upp åtgärder
Mät även efter varroabekämpningen.
Kort svar – hur använder man en varroabricka?
En varroabricka placeras:
under nätbottnen i bikupan.
Varroakvalster som faller från bina passerar genom nätet och hamnar på brickan. Jordbruksverket beskriver regelbundna nedfallsprov som en enkel metod för att tidigt upptäcka varroa.
Efter en bestämd mätperiod dras brickan ut och kvalstren räknas.
Om du exempelvis hittar:
24 kvalster efter sex dygn
blir det naturliga nedfallet:
24 ÷ 6 = 4 kvalster per dygn.
Det mest värdefulla är ofta inte en enskild siffra utan:
hur resultatet förändras över tid.
En serie med stigande värden kan visa att varroapopulationen håller på att öka långt innan tydliga symptom syns på bina.
Varroabrickan ska samtidigt ses som ett:
övervakningsverktyg – inte en exakt räkning av alla kvalster i samhället.
Komplettera därför vid behov med andra metoder. LP:s Biodling har bland annat Varroa EasyCheck och CO₂-testare för varroa.
Den stora fördelen med varroabrickan är enkelheten:
skjut in – vänta – räkna – dokumentera – jämför.
Gör du det regelbundet får du något som är betydligt bättre än att försöka gissa hur bisamhället mår:
du får data.