Honungen är skördad.
Skattlådorna är bortplockade.
Drottningen lägger allt mindre yngel och bigården börjar kännas betydligt lugnare.
Det är lätt att tänka:
biodlingssäsongen är över.
Men för bisamhället börjar nu en av årets allra viktigaste perioder.
De bin som föds under sensommaren och hösten ska inte bara leva några intensiva sommarveckor. Många av dem ska bära samhället genom hela vintern och finnas kvar när yngelsättningen börjar på nytt.
Det är:
vinterbina.
Och just när dessa värdefulla bin utvecklas kan varroakvalstret ha byggt upp en av årets högsta populationer.
Därför är höstens varroaarbete inte bara en fråga om:
hur många kvalster som finns i kupan.
Den viktigare frågan är:
hur skyddar vi de bin som ska överleva vintern?
Varför blir varroa särskilt viktigt på hösten?
Varroakvalstret förökar sig tillsammans med bisamhällets yngel.
Under vår och sommar har samhället producerat:
- arbetsbin
- drönare
- stora mängder täckt yngel.
Det har gett varroan många möjligheter att reproducera sig.
Samtidigt har samhället varit mycket stort.
När sommaren går mot höst händer något viktigt:
bipopulationen börjar minska.
Men kvalstren försvinner inte i samma takt.
Resultatet kan bli att antalet kvalster i förhållande till antalet bin:
ökar kraftigt.
Det är en farlig utveckling just när vinterbina ska produceras.
Vad är vinterbin?
Sommarbin lever ett intensivt liv.
De arbetar bland annat med:
- yngelvård
- vaxbygge
- städning
- vakthållning
- nektarinsamling
- polleninsamling.
Under högsäsongen slits arbetsbina snabbt.
Vinterbina har en annan uppgift.
De ska kunna leva:
många månader.
De behöver hålla vinterklotet vid liv, hjälpa samhället genom den kalla perioden och senare delta när nästa generations yngel börjar födas.
Vinterbina är därför:
bisamhällets bro mellan två biodlingssäsonger.
Ett starkt samhälle i augusti kan ändå få problem
Det här är en av varroans stora faror.
Kupan kan se fantastisk ut.
Du ser:
- mycket bin
- gott om yngel
- fin honungsskörd
- aktiv flygtrafik.
Allt verkar perfekt.
Men inne i täckta yngelceller kan varroakvalstren fortsätta:
föröka sig.
När problemen väl blir tydliga kan vinterbina redan ha utvecklats under ett högt kvalster- och virustryck.
Det är därför man inte kan bedöma varroaläget enbart genom att:
titta på hur starkt samhället ser ut.
Varroa skadar mer än genom att parasitera bina
Varroakvalstret är allvarligt i sig.
Men en stor del av skadan är kopplad till:
virus.
Varroa bidrar till spridningen och förstärkningen av flera virusinfektioner i bisamhället.
Ett av de mest välkända symptomen är:
deformerade vingar.
Ser du bin med förkrympta eller missbildade vingar är det en tydlig varningssignal.
Men målet är att agera:
långt innan sådana symptom blir vanliga.
Vänta inte på synliga symptom
När deformerade vingar och tydligt sjuka bin börjar synas kan varroaproblemet redan vara långt utvecklat.
Varroastrategin bör därför bygga på:
mätning och förebyggande åtgärder
snarare än:
synliga symptom.
Det är samma princip som när man mäter vattenhalten i honung.
Man behöver inte vänta tills honungen jäser för att upptäcka att vattenhalten var för hög.
Och man ska inte vänta tills bina ser sjuka ut för att upptäcka:
för mycket varroa.
Sensommaren är viktigare än många tror
Många biodlare förknippar höstens varroabekämpning med:
oxalsyra i november eller december.
Oxalsyrabehandlingen under den yngelfria perioden är mycket viktig.
Men den löser inte automatiskt alla problem som uppstod:
flera månader tidigare.
Om vinterbina redan utvecklats under kraftigt kvalstertryck kan en senare behandling döda kvalster.
Men den kan inte:
göra redan skadade vinterbin oskadade igen.
Det är därför varroastrategin måste börja tidigare.
Tänk i två höstfaser
Ett bra sätt att förstå höstens varroabekämpning är att dela upp den i:
Fas 1 – skydda vinterbina
Sensommar och tidig höst.
Målet är att hålla nere kvalstertrycket medan de viktiga vinterbina utvecklas.
Fas 2 – minska vinterpopulationen av varroa
Sen höst eller tidig vinter när samhället är yngelfritt.
Här kan exempelvis oxalsyra användas för att minska mängden kvalster som övervintrar på de vuxna bina.
De två faserna har alltså:
olika mål.
Börja med att mäta varroan
Innan du bestämmer vad som behöver göras bör du försöka få en bild av:
kvalsternivån.
Det finns flera metoder.
Du kan exempelvis använda:
- varroabricka
- EasyCheck
- CO₂-test
- andra etablerade provtagningsmetoder.
Det viktiga är att sluta tänka:
”Jag behandlade förra året, så det är nog lugnt.”
Varroan måste följas:
varje säsong.
Varroabrickan visar kvalsternedfallet
En enkel metod är att placera en:
varroabricka under nätbottnen.
Kvalster som faller från bina passerar genom nätet och hamnar på brickan.
Efter en bestämd period räknas kvalstren.
Exempel:
28 kvalster på sju dygn.
28 ÷ 7 =
4 kvalster per dygn.
Det intressanta är inte bara en enskild siffra.
Följer du samma samhälle flera gånger kan du se:
hur utvecklingen förändras.
EasyCheck ger en annan bild
LP:s Varroa EasyCheck används för prov med:
200 eller 300 bin.
Enheten har markeringar för båda provstorlekarna och en genomskinlig botten där kvalstren kan räknas efter att de separerats från bina.
Det gör det möjligt att beräkna:
antal kvalster per 100 bin.
Ett sådant prov kompletterar nedfallsprovet eftersom metoderna mäter:
olika saker.
Exempel – räkna kvalster per 100 bin
Anta att du testar:
300 bin.
Du hittar:
6 kvalster.
Beräkningen blir:
6 ÷ 300 × 100 =
2 kvalster per 100 bin.
Om nästa prov senare visar:
12 kvalster på 300 bin
har värdet blivit:
4 kvalster per 100 bin.
Nu ser du en utveckling som är betydligt mer informativ än:
”jag såg några kvalster.”
Mät innan honungsskörden är helt bortglömd
Ett praktiskt tillfälle för en viktig varroakontroll är:
i anslutning till slutet av honungssäsongen.
Då får du information om situationen innan höstens åtgärder planeras.
Väntar du långt in på hösten kan du ha förlorat värdefull tid för:
vinterbinas utveckling.
Efter honungsskörden öppnas nya möjligheter
Så länge skattlådorna innehåller honung som ska skördas måste behandlingar planeras mycket noggrant.
Jordbruksverket anger att behandling med organiska syror inte ska ske under eller strax före nektardrag.
När honungsskörden är avslutad förändras möjligheterna.
Då kan biodlaren, beroende på:
- kvalsternivå
- yngelsituation
- temperatur
- vald metod
planera nästa del av varroabekämpningen.
Finns det fortfarande täckt yngel?
Det här är en avgörande fråga.
Varroa reproducerar sig:
inne i täckta yngelceller.
Om stora mängder yngel fortfarande finns kan en betydande del av kvalsterpopulationen vara skyddad där.
Alla behandlingar fungerar därför inte lika bra under:
alla biologiska förhållanden.
Det är därför biodlaren måste titta på samhället och inte bara:
på kalendern.
Myrsyra när yngel fortfarande finns
Myrsyra har en viktig egenskap jämfört med andra organiska syror:
den kan även påverka kvalster i täckta yngelceller.
Det gör myrsyra relevant i situationer där samhället fortfarande har yngel efter honungsskörden.
Jordbruksverket lyfter uttryckligen denna egenskap hos myrsyra.
Hos LP:s Biodling finns myrsyra och flera typer av utrustning för behandling.
Myrsyra är temperaturberoende
Myrsyra fungerar genom:
avdunstning.
Det betyder att behandlingens intensitet påverkas av bland annat:
- temperatur
- förångningsyta
- utrustning
- koncentration
- ventilation.
För låg avdunstning kan ge dålig effekt.
För kraftig avdunstning kan innebära:
onödig belastning på bisamhället.
Följ därför alltid den aktuella metodens och produktens instruktioner.
Titta på väderprognosen – inte bara dagens temperatur

Om en behandling ska pågå under flera dagar räcker det inte att konstatera:
”Det är 18 grader idag.”
Kontrollera prognosen för:
hela behandlingsperioden.
Temperaturen kan förändras kraftigt mellan:
- dag och natt
- sol och regn
- början och slutet av behandlingen.
Det är särskilt viktigt vid metoder där avdunstningen styr behandlingen.
Utrustning för myrsyra
Hos LP:s Biodling finns bland annat:
Myrsyra 60 % 1 liter
för varroabekämpning.
Det finns också flera förångningssystem i varroasortimentet, bland annat:
- MHT-förångare
- Nassenheider
- Nassenheider Professional.
För säkrare hantering finns även ett särskilt:
doseringsset för myrsyra.
Setet är konstruerat så att en spruta kan fyllas från flaskan via slang och nippel, vilket minskar behovet av att hälla syra öppet.
Varför inte bara använda oxalsyra direkt?
Oxalsyra är mycket användbar mot varroa.
Men den har en viktig begränsning:
den når inte kvalster som sitter skyddade inne i täckta yngelceller på samma sätt.
Därför är oxalsyra mest effektiv när samhället är:
yngelfritt.
Om du behandlar ett samhälle med mycket täckt yngel kan en stor del av kvalsterpopulationen befinna sig:
utanför behandlingens räckvidd.
När blir samhället yngelfritt?
Det varierar.
Det kan bero på:
- klimat
- väder
- drottning
- samhällsstyrka
- geografiskt läge
- säsongens utveckling.
En mild höst kan göra att yngelproduktionen fortsätter:
längre än väntat.
Därför är:
”Jag behandlar alltid den 15 november”
inte nödvändigtvis en optimal strategi.
Biologin bör styra.
Kontrollera yngelsituationen
När oxalsyrabehandlingen planeras är den viktiga frågan:
är samhället yngelfritt?
Om svaret är ja befinner sig kvalstren huvudsakligen:
på de vuxna bina.
Då blir de betydligt mer åtkomliga för oxalsyrabehandlingen.
Jordbruksverket beskriver just den yngelfria perioden som rätt tidpunkt för den avslutande oxalsyrabehandlingen.
Oxalsyra som höstens slutstädning
Ett bra sätt att tänka på oxalsyra är:
varroaårets slutstädning.
Tidigare under året har du kanske:
- skurit drönaryngel
- gjort avläggare
- använt spärrbox
- mätt varroa
- behandlat efter honungsskörden.
När samhället sedan blir yngelfritt finns möjlighet att:
minska den kvarvarande kvalsterpopulationen ytterligare.
Jordbruksverket anger att en höstbehandling med oxalsyra minskar kvalstermängden så att samhällena övervintrar med få kvalster och börjar nästa säsong med ett lägre angrepp.
Varför är ett lågt vintervärde så värdefullt?
Tänk dig två samhällen som går in i vintern.
Samhälle A
Övervintrar med mycket få kvalster.
Samhälle B
Övervintrar med betydligt fler.
När yngelsättningen börjar nästa år får kvalstren i samhälle B:
ett försprång.
De börjar reproducera sig från en större startpopulation.
Därför påverkar höstens varroaarbete inte bara:
den kommande vintern.
Det påverkar även:
nästa biodlingssäsong.
Droppning eller förångning?
Oxalsyra används inom biodlingen på olika sätt.
Två välkända metoder är:
- droppbehandling
- förångning/sublimering.
Metoderna kräver olika:
- utrustning
- arbetsrutiner
- skydd.
Vilken metod som används ska följa aktuella rekommendationer och produktanvisningar.
Jordbruksverket har också ett aktuellt webbinarium under 2026 som särskilt behandlar oxalsyra under den yngelfria perioden och jämför droppmetod med förångning.
Oxalsyra för mindre biodlingar
Hos LP:s finns Oxalsyra för 15 samhällen.
För den som har ett mindre antal kupor kan en mindre förpackning vara praktisk eftersom man slipper köpa betydligt större mängder än vad som behövs.
LP:s har även:
Oxalsyra 1 kg
för större behov.
Utrustning för droppbehandling
Vid droppbehandling är kontrollerad applicering viktig.
LP:s varroasortiment innehåller bland annat:
- doseringssprutor
- oxalsyraspruta med behållare
- annan doseringsutrustning.
Följ alltid aktuell behandlingsanvisning för:
beredning och applicering.
Gissa aldrig koncentration eller mängd.
Utrustning för förångning
För den som arbetar med förångning finns flera typer av utrustning hos LP:s.
Sortimentet omfattar bland annat:
- Varrox Vaporizer
- Sublimox oxalsyravaporizer
- oxalsyravaporizer med varmluftsaggregat
- oxalsyratabletter avsedda för Sublimox.
Valet av utrustning blir särskilt viktigt när antalet samhällen ökar.
Att behandla:
två kupor
och:
tvåhundra kupor
är helt olika arbetsflöden.
Säkerheten är extra viktig vid syrabehandling
Oxalsyra och myrsyra ska behandlas med respekt.
Det handlar inte bara om:
binas säkerhet.
Det handlar också om:
biodlarens.
LP:s har en särskild kategori med skyddsutrustning för varroabekämpning med bland annat:
- syrahandskar
- skyddsglasögon
- skyddsmasker
- skyddsdräkter
- färdiga skyddspaket.
Använd alltid den skyddsutrustning som krävs för den aktuella produkten och metoden.
Förångning kräver särskild försiktighet
Vid oxalsyraförångning bildas material som:
inte ska andas in.
Rätt andningsskydd, ögonskydd och övrig personlig skyddsutrustning är därför centralt.
LP:s skyddsdräkt för varroaarbete är exempelvis avsedd som överdragsdräkt vid arbete där farliga partiklar eller spray kan förekomma, bland annat oxalsyreindunstning.
Säkerhetsdatablad och utrustningens instruktioner ska alltid:
läsas före användning.
För läkemedelsjournal
En detalj som är lätt att missa är dokumentationen.
Jordbruksverket anger att biodlare ska föra läkemedelsjournal för behandlingar av honungsbin.
Det gäller även behandling med organiska syror som:
myrsyra och oxalsyra
även när de inte är klassade som läkemedel.
Anteckna därför behandlingen direkt.
Lita inte på att du kommer ihåg den:
sex månader senare.
Vad bör dokumenteras?
Följ de aktuella journalföringskraven.
För den egna biodlingen är det dessutom praktiskt att dokumentera:
- kupa
- datum
- varroamätning före behandling
- behandlingsmetod
- preparat
- eventuell relevant temperatur
- resultat
- kontroll efter behandling.
Då får du inte bara en journal.
Du får:
historik över varje samhälle.
Mät efter behandlingen
Varroaarbetet bör inte sluta när behandlingen är genomförd.
Följ upp.
En varroabricka under nätbottnen kan exempelvis visa:
behandlingsnedfallet.
Det är viktigt att skilja detta från det naturliga nedfallet före behandling.
Om många kvalster faller efter behandling betyder det inte automatiskt att behandlingen:
misslyckats.
Tvärtom kan det vara kvalster som behandlingen slagit ut.
Ett stort behandlingsnedfall är ändå en varningssignal
Anta att hundratals kvalster faller efter behandlingen.
Det kan visa att behandlingen haft effekt.
Men det visar också:
att det fanns väldigt många kvalster i samhället.
Fråga då:
Varför blev populationen så stor?
Borde vi ha mätt tidigare?
Borde drönarutskärningen varit bättre?
Var sensommarens behandling för sen?
På det sättet blir höstens resultat:
information inför nästa år.
Reinvasion kan förändra situationen
Även ett välbehandlat samhälle kan senare få nya kvalster.
Bin flyger inte alltid:
till rätt kupa.
Dessutom kan starka samhällen röva svagare samhällen.
Kvalster kan då följa med tillbaka.
Det brukar kallas:
reinvasion.
Därför kan varroanivån förändras även efter att den egna behandlingen såg lyckad ut.
Röveri är särskilt viktigt på sensommaren
När nektardraget minskar blir risken för röveri större.
Starka samhällen kan upptäcka svaga kupor med:
lättillgängligt honungsförråd.
Det kan innebära:
- stress
- slagsmål
- spridning av kvalster
- spridning av sjukdomar.
Undvik därför att lämna:
- honungsramar öppna
- sockerlösning spilld
- honungsrester vid kuporna.
Håll också uppsikt över:
svaga samhällen.
Varroa och svaga samhällen

Om ett samhälle är svagt på hösten ska frågan inte bara vara:
”Har det tillräckligt med foder?”
Fråga också:
”Varför är det svagt?”
Möjliga orsaker är bland annat:
- dålig drottning
- sent bildad avläggare
- varroa
- virus
- annan sjukdom
- foderproblem.
Att ge ett varroaskadat samhälle mer socker löser:
inte grundproblemet.
Vinterfoder och varroa hör ihop
En bra invintring kräver flera saker samtidigt.
Samhället behöver:
tillräckligt med foder
men också:
friska vinterbin.
Det hjälper inte att kupan innehåller stora mängder vinterfoder om bina som ska leva av det:
inte överlever till våren.
Varroabekämpningen är därför lika mycket en del av invintringen som själva utfodringen.
Kontrollera drottningen
Ett bra vinterresultat kräver också ett fungerande samhälle.
Under sensommaren bör du kontrollera:
- finns ägg och yngel?
- ser yngelmönstret normalt ut?
- verkar drottningen fungera?
- har samhället tillräcklig styrka?
En svag eller dåligt fungerande drottning tillsammans med hög varroabelastning är:
en dålig kombination inför vintern.
Vinterbina behöver bra förutsättningar från början
Det är frestande att tänka att vinterbina bara behöver:
överleva kyla.
Men deras kvalitet bestäms långt tidigare.
Förutsättningarna under utvecklingen påverkas bland annat av:
- varroabelastning
- virus
- tillgång på pollen
- samhällets hälsa
- yngelvård.
Därför börjar en lyckad övervintring egentligen:
redan under sensommaren.
Ett årshjul för varroa
Den bästa höstbehandlingen börjar faktiskt:
på våren.
Varroabekämpning bör ses som en strategi över hela året.
Vår
Mät utgångsläget.
När drönarproduktionen kommer igång kan drönarutskärning användas.
Försommar
Fortsätt biologiska åtgärder.
Följ kvalsterutvecklingen.
Sommar
Mät igen.
Var särskilt uppmärksam när drönarutskärningen avslutas.
Efter honungsskörden
Gör en ny bedömning.
Om kvalstertrycket kräver åtgärd ska den ske i tid för att skydda vinterbina.
Sen höst
Kontrollera yngelsituationen.
När samhället är yngelfritt kan oxalsyra bli aktuell enligt vald metod.
Vinter
Utvärdera resultatet och dokumentera.
Nu börjar nästa års varroastrategi med:
en så låg kvalsterpopulation som möjligt.
Drönarutskärning på våren hjälper höstens arbete
Jordbruksverket rekommenderar drönarutskärning under perioden då samhällena producerar drönaryngel, typiskt april–juni.
Varje kvalster som tas bort tidigt får mindre möjlighet att:
reproducera sig senare.
Det innebär att drönarutskärning inte bara är en våråtgärd.
Den kan påverka:
hur besvärlig höstens varroasituation blir.
Spärrbox är ytterligare en biologisk metod
Spärrboxmetoden bygger på att kontrollera var drottningen lägger ägg och därefter avlägsna yngel där varroan samlats.
Precis som drönarutskärning bygger metoden på:
varroans egen biologi.
Ju fler effektiva åtgärder som görs tidigare under säsongen, desto mindre behöver biodlaren förlita sig på:
en enda sen behandling.
Vanliga misstag med varroa på hösten
Man väntar tills bina ser sjuka ut
Då kan vinterbina redan vara skadade.
Man väntar på oxalsyrabehandlingen
En behandling under den yngelfria perioden är viktig, men kan inte reparera skador som uppstod under sensommaren.
Man behandlar efter kalendern
Samhällets yngelsituation och den aktuella metoden måste styra.
Man använder oxalsyra trots mycket täckt yngel
Kvalster inne i cellerna blir betydligt svårare att nå.
Man använder myrsyra utan att ta hänsyn till temperaturen
Avdunstningen påverkas av omgivningen.
Man tittar bara på ett samhälle
Varroanivån kan skilja kraftigt mellan kupor i samma bigård.
Man mäter aldrig
Då vet man inte hur stort problemet är.
Man behandlar men följer inte upp
Då vet man inte hur situationen utvecklades.
Man glömmer reinvasion
Nya kvalster kan komma in från andra samhällen.
Man glömmer journalen
Även behandling med myrsyra och oxalsyra ska dokumenteras enligt Jordbruksverkets regler.
Steg för steg – skydda vinterbina mot varroa
Steg 1 – börja redan före hösten
Använd lämpliga varroaåtgärder under vår och sommar.
Steg 2 – mät
Använd exempelvis varroabricka, EasyCheck eller CO₂-test.
Steg 3 – kontrollera efter honungsskörden
Bedöm kvalsterläget medan det fortfarande finns tid att skydda vinterbina.
Steg 4 – kontrollera yngelsituationen
Finns mycket täckt yngel?
Det påverkar vilken metod som är lämplig.
Steg 5 – behandla vid behov
Välj metod efter:
- kvalsternivå
- yngelsituation
- temperatur
- aktuella produktinstruktioner.
Steg 6 – följ upp
Kontrollera nedfall eller gör en ny mätning.
Steg 7 – följ samhällsutvecklingen
Kontrollera:
- yngel
- drottning
- samhällsstyrka
- fodertillgång.
Steg 8 – invintra starka samhällen
Vinterfoder och varroabekämpning är båda delar av samma mål:
en stark vårstart.
Steg 9 – invänta yngelfriheten
När samhället verkligen blivit yngelfritt öppnas ett bra behandlingsfönster för oxalsyra.
Steg 10 – gör höstens slutbehandling enligt vald metod
Följ aktuella anvisningar för produkt, dosering, temperatur och skyddsutrustning.
Steg 11 – dokumentera
För in behandlingen i läkemedelsjournalen.
Steg 12 – utvärdera
Använd resultatet för att förbättra:
nästa års strategi.
Produkter hos LP:s Biodling
För att mäta kvalsterbelastningen finns Varroa EasyCheck, som kan användas med prov på 200 eller 300 bin.
För själva höstbekämpningen har LP:s Biodling ett samlat sortiment för varroa med utrustning för flera olika metoder.
Där finns bland annat:
- myrsyra
- MHT-förångare
- Nassenheider
- Nassenheider Professional
- oxalsyra
- doseringssprutor
- Varrox Vaporizer
- Sublimox
- oxalsyratabletter.
För biodlare med mindre antal samhällen finns Oxalsyra för 15 samhällen, medan Oxalsyra 1 kg finns för större behov.
Vid arbete med syror är rätt skyddsutrustning avgörande. LP:s har därför en separat kategori för varroaskydd med bland annat:
- handskar
- skyddsglasögon
- skyddsmask
- skyddsdräkt
- skyddspaket för syror.
Välj alltid skydd efter den aktuella behandlingsmetoden och följ säkerhetsdatablad och bruksanvisningar.
Checklista – varroa på hösten
Efter sista honungsskörden
- Mät varroan.
- Kontrollera samhällsstyrkan.
- Kontrollera drottningen.
- Bedöm mängden yngel.
- Planera eventuell behandling.
- Kontrollera väder och temperatur om metoden kräver det.
Under sensommaren
- Prioritera vinterbinas hälsa.
- Vänta inte på synliga symptom.
- Följ upp svaga samhällen extra noggrant.
- Håll uppsikt efter röveri.
- Följ kvalsterutvecklingen.
Sen höst
- Kontrollera om samhället blivit yngelfritt.
- Planera eventuell oxalsyrabehandling.
- Använd rätt skyddsutrustning.
- Följ aktuell behandlingsinstruktion.
- Dokumentera behandlingen.
Efter behandlingen
- Följ kvalsternedfallet.
- Utvärdera resultatet.
- Anteckna erfarenheterna.
- Använd informationen när nästa års varroastrategi planeras.
Kort svar – hur skyddar man vinterbina mot varroa?
Det viktigaste är:
att inte börja för sent.
Varroakvalstret har kunnat reproducera sig i bisamhällets yngel under hela säsongen. När samhällets population börjar minska under sensommaren kan kvalsterbelastningen bli allt större i förhållande till mängden bin.
Samtidigt produceras:
vinterbina.
Om dessa utvecklas under högt varroa- och virustryck kan deras livslängd och hälsa försämras.
Därför bör biodlaren kontrollera varroan:
redan i anslutning till slutet av honungssäsongen.
Mät exempelvis med EasyCheck eller varroabricka.
Finns fortfarande täckt yngel måste behandlingsstrategin ta hänsyn till det. Myrsyra har fördelen att den även kan påverka kvalster i täckta celler.
Senare, när samhället blivit:
yngelfritt
kan oxalsyra användas som en avslutande del av årets varroastrategi.
Jordbruksverket beskriver höstens oxalsyrabehandling som ett sätt att få ner kvalstermängden så att samhällena övervintrar med få kvalster och börjar nästa säsong med ett lägre angrepp.
Men den viktigaste lärdomen är:
oxalsyran på senhösten kan inte reparera vinterbin som redan skadades i augusti.
Skyddet av vinterbina börjar därför medan sommaren fortfarande håller på att övergå i höst.
Lyckas du hålla kvalstertrycket lågt under den perioden och därefter gå in i vintern med en liten kvarvarande varroapopulation har du gett samhället något av det viktigaste en biodlare kan ge:
goda förutsättningar att möta våren starkt.