Inlägg

Europeisk yngelröta – symptom och behandling

Biodlare inspekterar bikupa med bin

Du öppnar kupan och lyfter upp en yngelram.

Vid första anblick ser allt normalt ut. Men när du tittar närmare upptäcker du att några larver inte ligger som de brukar. De har ändrat färg, ser slappa ut och ligger vridna i cellerna.

Är det bara några döda larver?

Eller är det början på:

europeisk yngelröta?

Europeisk yngelröta är en bakteriesjukdom som angriper honungsbinas yngel. Sjukdomen orsakas av bakterien Melissococcus plutonius och kan spridas mellan bisamhällen med bland annat bin, vax, kupmaterial och biodlarens egen hantering.

Sjukdomen har historiskt betraktats som mindre allvarlig än amerikansk yngelröta, men mer aggressiva former och allvarligare utbrott har uppmärksammats under senare år.

Därför finns det en regel som varje biodlare bör följa:

misstänkt yngelsjukdom ska alltid tas på allvar.

Vad är europeisk yngelröta?

Europeisk yngelröta, ofta förkortad:

EY

är en sjukdom som framför allt drabbar honungsbinas larver.

Bakterien Melissococcus plutonius kommer in i larven tillsammans med födan.

Bakterierna förökar sig därefter i:

larvens tarm.

Infektionen konkurrerar med larven om näringen och kan slutligen leda till att larven dör.

Det är därför symptomen framför allt upptäcks när biodlaren:

undersöker yngelramarna.

Hur smittar europeisk yngelröta?

Smittan kan spridas på flera sätt.

Exempelvis genom:

  • vuxna bin
  • vax
  • ramar
  • kupmaterial
  • biodlingsredskap
  • flytt av bisamhällen
  • avläggare
  • biodlarens hantering.

Bakterien kan dessutom finnas kvar i vaxet även efter att bina har:

rensat ut de döda larverna.

Det gör hygien och regelbunden vaxförnyelse till viktiga delar av det förebyggande arbetet.

Varför kan sjukdomen spridas mellan yngelrum och skattlådor?

Bakterien sprids med de vuxna bina.

Det betyder att smittämnet inte behöver vara begränsat till den ram där sjuka larver upptäcks.

Vuxna bin rör sig mellan:

  • yngelrum
  • skattlådor
  • ramar
  • olika delar av kupan.

Därför behöver europeisk yngelröta betraktas som:

ett problem för hela bisamhället – inte bara för en enskild yngelram.

Vilka är symptomen på europeisk yngelröta?

Ett av de viktigaste symptomen är:

onormala larver.

Friska larver ligger normalt snyggt böjda i botten av cellen.

Vid europeisk yngelröta kan larverna istället:

  • ligga i onormala eller förvridna ställningar
  • ändra färg
  • se slappa ut
  • dö i cellen.

Färgförändringen kan utvecklas från normalt pärlvit till:

gulaktig, gråaktig eller brunaktig.

Det är just kombinationen av:

missfärgning + onormal placering

som bör få biodlaren att reagera.

Larverna kan ligga vridna i cellerna

Detta är ett typiskt fynd som är värt att lära sig känna igen.

Istället för en frisk larv som ligger regelbundet i cellen kan den sjuka larven ligga:

vriden eller felplacerad.

När du gör en yngelkontroll bör du därför inte bara fråga:

”Finns det yngel?”

Titta också på:

hur ynglet faktiskt ser ut.

Yngelmönstret kan bli ojämnt

När larver dör börjar arbetsbina:

rensa cellerna.

Det kan skapa luckor i yngelmönstret.

Istället för ett jämnt område med yngel får du:

  • tomma celler
  • larver i olika utvecklingsstadier
  • döda larver
  • täckta celler blandat med öppna.

Resultatet kan bli ett:

fläckigt eller oregelbundet yngelmönster.

Men ett ojämnt yngelmönster betyder inte automatiskt europeisk yngelröta.

Det kan även bero på exempelvis:

  • drottningens kvalitet
  • kylt yngel
  • andra yngelsjukdomar
  • varroa och virus
  • fodersituation.

Därför måste hela sjukdomsbilden bedömas.

Dör ynglet före eller efter täckning?

Europeisk yngelröta förknippas ofta med larver som dör:

innan cellen täcks.

Men sjukdomsbilden är inte alltid så enkel.

Även yngel i täckta celler kan dö.

Det är en viktig anledning till att sjukdomen kan:

förväxlas med amerikansk yngelröta.

Kontrollera därför både:

öppet och täckt yngel.

Kan europeisk yngelröta lukta?

Kraftigt angripet yngel kan utveckla en avvikande lukt.

Men lukt är:

inte en säker diagnosmetod.

Olika sekundära bakterier kan påverka hur sjukt och dött yngel luktar.

En biodlare bör därför aldrig dra slutsatsen:

”Det luktar inte, alltså är det inte yngelröta.”

Titta på hela sjukdomsbilden och låt misstänkta fall bedömas korrekt.

Europeisk eller amerikansk yngelröta?

Det här är en mycket viktig skillnad.

Båda sjukdomarna är:

bakteriella yngelsjukdomar.

Men de orsakas av olika bakterier och hanteras olika.

Europeisk yngelröta orsakas av:

Melissococcus plutonius.

Amerikansk yngelröta orsakas av:

Paenibacillus larvae.

Symptomen kan ibland likna varandra.

Därför ska man vara mycket försiktig med att själv ställa diagnos.

Trådprovet kan ge en ledtråd – men ingen säker diagnos

Vid amerikansk yngelröta kan larvresterna bli:

bruna, sega och tråddragande.

Det klassiska testet är att föra ner exempelvis en tändsticka i den döda larvmassan och försiktigt dra upp den.

Vid amerikansk yngelröta kan massan ibland bilda:

en relativt lång seg tråd.

Vid europeisk yngelröta bildas normalt inte samma karakteristiska långa tråd.

Men det är viktigt att förstå:

detta är ingen säker laboratoriediagnos.

Europeisk yngelröta kan ibland ge en kortare trådliknande konsistens och sjukdomsbilderna kan överlappa.

Diagnosen ska inte ställas enbart med ögat

Detta är kanske artikelns viktigaste råd.

Misstänker du europeisk yngelröta ska du inte själv konstatera:

”Det är definitivt europeisk yngelröta.”

Visuell undersökning är inte tillräckligt säker för att skilja mellan alla yngelsjukdomar.

Misstänkt yngel behöver kunna:

undersökas och vid behov analyseras.

Det är särskilt viktigt eftersom amerikansk yngelröta måste uteslutas.

Vad gör man om man misstänker europeisk yngelröta?

Första åtgärden är:

flytta ingenting.

Undvik att flytta:

  • bin
  • avläggare
  • ramar
  • skattlådor
  • kupor
  • biodlingsutrustning

från den berörda bigården.

Målet är att inte råka:

sprida smittan vidare.

Dokumentera vad du ser

Biodling med anteckningar och smartphone

Fotografera ynglet.

Ta gärna bilder på:

  • hela yngelramen
  • yngelmönstret
  • enskilda misstänkta larver
  • täckta misstänkta celler.

Anteckna också:

  • kupa
  • datum
  • samhällsstyrka
  • hur symptomen ser ut
  • hur många ramar som verkar berörda.

Det gör det lättare att:

bedöma utvecklingen och förklara vad du sett.

Kontakta bitillsynsman

Vid misstanke om europeisk yngelröta bör:

bitillsynsman kontaktas.

Det är viktigt även om europeisk yngelröta inte hanteras på samma sätt som amerikansk yngelröta.

En viktig anledning är att:

amerikansk yngelröta måste kunna uteslutas.

Gör därför inte stora sanerings- eller behandlingsåtgärder på eget initiativ innan situationen har bedömts.

Flytta inte misstänkt material till andra bigårdar

Det här gäller även om du tänker:

”Jag behöver bara några extra ramar i den andra bigården.”

Gör det inte.

Material från en bigård där yngelsjukdom misstänks ska inte flyttas runt innan situationen är klarlagd.

Samma princip gäller:

  • avläggare
  • drottningar med följebin
  • ramar
  • honungsramar
  • kupmaterial.

Smittskydd handlar ofta om:

att stoppa rörelsen innan man vet exakt vad som pågår.

Separera redskapen

Kupkniven är ett perfekt exempel på hur biodlaren själv kan:

flytta smitta mellan kupor.

Du arbetar i kupa 1.

Sedan kupa 2.

Sedan kupa 3.

Samma kupkniv används hela tiden.

Om kupa 1 innehåller smitta kan redskapet bidra till att föra material vidare.

Vid misstänkt sjukdom bör utrustningen därför:

hållas separat och rengöras noggrant.

Byt handskar eller rengör dem

Även handskar kan komma i kontakt med:

  • vax
  • honung
  • propolis
  • yngelrester
  • andra biologiska material.

Vid arbete i ett misstänkt sjukt samhälle bör biodlaren tänka:

smittskydd mellan kuporna.

Det gäller särskilt när flera bigårdar sköts samma dag.

Ett enkelt arbetssätt är att börja med:

de friskaste eller minst misstänkta samhällena

och hantera misstänkta samhällen sist.

Kan europeisk yngelröta behandlas?

Här skiljer sig situationen från den förenklade bilden av:

”sjukdom = medicin.”

Vid europeisk yngelröta handlar åtgärderna framför allt om:

  • minska smittrycket
  • avlägsna smittförande vax
  • förbättra samhällets förutsättningar
  • sanera utrustning
  • hantera svårt angripna samhällen
  • förhindra smittspridning.

Vilken åtgärd som är lämplig beror bland annat på:

hur kraftigt samhället är angripet.

Kraftigt angripna samhällen

Vid kraftiga kliniska utbrott kan avdödning av samhället bli aktuell.

Det kan kännas drastiskt.

Men ett svårt sjukt samhälle kan fungera som:

en smittkälla för andra samhällen.

Svaga och kollapsande samhällen löper dessutom risk att utsättas för röveri.

Då kan bin från andra samhällen hämta:

honung – och samtidigt smitta.

Beslut om hur ett misstänkt eller konstaterat sjukt samhälle ska hanteras bör därför göras med stöd av aktuell bihälsorådgivning och bitillsyn.

Lättare angripna samhällen

Ett samhälle som fortfarande är starkt och bedöms kunna återhämta sig kan i vissa fall hanteras genom:

skaksvärmsmetoden.

Principen är radikal men logisk.

De vuxna bina behålls.

Det gamla vaxet tas bort.

Samhället får:

bygga upp ett nytt vaxsystem.

På så sätt försöker man kraftigt minska mängden smittämne som finns kvar i de gamla kakorna.

Vad är en skaksvärm?

Vid skaksvärmsmetoden separeras de vuxna bina från:

det gamla vaxet och ynglet.

Bina placeras sedan i en rengjord eller lämpligt sanerad kupa med nya mellanväggar.

Det gamla vaxet och ynglet hanteras så att smittan:

inte förs vidare.

Metoden bygger alltså på att rädda:

de vuxna bina

samtidigt som en stor del av den smittförande miljön:

tas bort.

Varför hjälper nytt vax?

Europeisk yngelröta är nära kopplad till smittrycket i samhällets miljö.

Även när arbetsbina rensat ut döda larver kan vaxet fortfarande:

vara smittförande under lång tid.

Därför är regelbunden vaxförnyelse viktig.

Att låta samhället bygga nya kakor minskar mängden gammalt biologiskt material som kan fungera som:

smittreservoar.

Förnya vaxet varje år

Vaxförnyelse bör inte bara göras:

när sjukdomen redan är ett faktum.

Det är en del av normal god biodlingshygien.

Ett praktiskt mål är att successivt byta ut en del av yngelrummets gamla vax varje år.

Då undviker du att hela yngelrummet efter några år består av:

mycket gamla mörka kakor.

Nya vaxmellanväggar ger bina möjlighet att bygga:

rena nya celler.

Gamla mörka yngelkakor bör fasas ut

En yngelkaka blir mörkare för varje generation bin som utvecklas i den.

Kokonger och biologiskt material blir kvar i cellerna.

Med tiden kan gamla kakor därför fungera som:

reservoarer för olika smittämnen.

Planera rambytet över flera säsonger.

Exempelvis kan gamla kakor successivt flyttas mot kanten och tas bort när de:

inte längre innehåller yngel.

Starka samhällen klarar sjukdomstryck bättre

Europeisk yngelröta är ofta kopplad till samspelet mellan:

smitta och samhällets motståndskraft.

Ett starkt och välmående samhälle med:

  • fungerande drottning
  • god tillgång på pollen
  • tillräckligt med foder
  • bra yngelvård
  • låg belastning av andra sjukdomar

har bättre förutsättningar att hantera sjukdomstryck än ett:

svagt och stressat samhälle.

Därför är allmän god biodling en viktig del av förebyggandet.

Se till att bina inte svälter

Foderbrist innebär:

stress.

Ett samhälle med stora mängder yngel behöver kontinuerlig tillgång till energi och protein.

Under en kall vår eller lång period med dåligt drag kan fodertillgången förändras snabbt.

Kontrollera därför:

  • foderramar
  • kupans vikt
  • väder
  • kommande drag.

Vid behov kan stödfodring vara nödvändig.

Hos LP:s Biodling finns både foder och olika typer av foderutrustning för bisamhällen.

Håll varroan under kontroll

Varroa och yngelsjukdomar ska inte ses som:

helt separata världar.

Ett samhälle som redan belastas av varroa och virus får sämre förutsättningar att hantera ytterligare stress.

God kontroll av varroan är därför en viktig del av:

den allmänna bihälsan.

Hos LP:s finns exempelvis Varroa EasyCheck för prov med 200 eller 300 bin och ett bredare sortiment med utrustning för varroakontroll och bekämpning.

Var försiktig när du köper bin

Nya bin innebär alltid:

en smittskyddsfråga.

Det gäller:

  • avläggare
  • hela samhällen
  • svärmar
  • drottningar med följebin.

Köp från seriösa källor och undvik att flytta material med:

okänd sjukdomsstatus

direkt in i den egna biodlingen utan eftertanke.

Nya samhällen bör följas noggrant.

Var försiktig med begagnade ramar

Biodlare med honungsramar utomhus

Begagnad biodlingsutrustning kan verka som:

ett fynd.

Men några gamla ramar med vax kan samtidigt innebära att du tar in:

en okänd sjukdomshistorik.

Det gäller särskilt:

gamla vaxkakor.

Det säkraste är att ha tydliga rutiner för hur begagnad utrustning tas in, rengörs och används.

Låna inte ramar mellan bigårdar i onödan

Det är praktiskt att tänka:

”Jag tar bara två foderramar från den andra bigården.”

Men varje flytt av biologiskt material är också:

en möjlig smittväg.

Har du flera bigårdar är det därför klokt att arbeta med så mycket:

separerad utrustning

som praktiskt möjligt.

Det gäller särskilt om sjukdom misstänks.

Röveri kan sprida smitta

Ett svagt sjukt samhälle är särskilt utsatt för:

röveri.

Bin från starkare samhällen går in i kupan och hämtar honung.

Sedan flyger de tillbaka till:

sina egna samhällen.

På så sätt kan sjukdomsmaterial förflyttas mellan kupor utan att biodlaren:

flyttat en enda ram.

Undvik därför att låta kraftigt försvagade samhällen stå och kollapsa obevakade.

Spill inte honung och foder i bigården

Honungsspill kan snabbt starta:

röveri.

Det gäller särskilt under sensommar och perioder med dåligt drag.

Undvik därför:

  • öppna honungsramar
  • honungsrester
  • spilld sockerlösning
  • öppna foderkärl.

God hygien runt kuporna är också:

smittskydd.

Rengör kupkniven

Kupkniven är ett av biodlarens mest använda redskap.

Den kommer i kontakt med nästan:

varje samhälle.

Därför är det klokt att ha rutiner för rengöring.

Misstänker du sjukdom bör redskap som varit i kontakt med samhället inte användas vidare i andra kupor innan de:

rengjorts och hanterats på lämpligt sätt.

Rengör kupmaterial

Trämaterial som bedöms kunna återanvändas kan behöva:

rengöras och desinficeras.

Vid konstaterad sjukdom bör saneringen göras enligt aktuell rekommendation.

Olika material kräver olika metoder.

Trä, plast, metall och vax ska inte automatiskt:

behandlas på samma sätt.

Det är ytterligare en anledning till att ta hjälp av bitillsyn och aktuell vägledning vid ett faktiskt sjukdomsutbrott.

Ska allt vax sparas?

Nej.

Vax från ett sjukt samhälle ska inte automatiskt blandas med:

det vanliga vaxflödet.

Vid sjukdomsutbrott behöver smittförande material hanteras på ett sätt som inte riskerar att:

föra tillbaka smittan till biodlingen.

Följ därför rekommendationen för den aktuella situationen innan materialet:

  • smälts
  • skickas iväg
  • återanvänds
  • förvaras.

Europeisk yngelröta och honung

Bakterien kan spridas i bisamhället genom de vuxna bina och förekomma i både yngelrum och skattlådor.

Det betyder att biodlaren vid ett misstänkt sjukdomsutbrott bör vara försiktig med:

förflyttning av honungsramar mellan samhällen.

Använd inte misstänkt material som:

”extra foder”

till andra kupor.

Det riskerar att flytta problemet.

Är europeisk yngelröta anmälningspliktig?

Här är det viktigt att skilja sjukdomen från:

amerikansk yngelröta.

Europeisk yngelröta omfattas i dagsläget inte av samma lagstadgade bekämpningsåtgärder i Sverige.

Men det betyder inte:

att sjukdomen kan ignoreras.

Vid misstänkt yngelsjukdom rekommenderas kontakt med bitillsynsman, bland annat eftersom amerikansk yngelröta behöver uteslutas och europeisk yngelröta är mycket smittsam.

Varför är skillnaden mot amerikansk yngelröta så viktig?

Amerikansk yngelröta är en:

reglerad sjukdom.

Vid misstanke om amerikansk yngelröta gäller särskilda regler och bitillsyn.

Europeisk yngelröta hanteras annorlunda.

Problemet är att biodlaren inte alltid säkert kan avgöra vilken sjukdom som finns genom att:

titta på ramen.

Därför är principen enkel:

misstänkt yngelröta = ta hjälp.

Gör en ordentlig yngelkontroll

När du undersöker ett misstänkt samhälle ska du inte bara titta på:

en enda ram.

Kontrollera yngelramarna systematiskt.

Titta på:

  • öppet yngel
  • täckt yngel
  • larvernas färg
  • larvernas position
  • yngelmönstret
  • döda larver
  • misstänkta cellock.

Försök skapa en bild av:

hela samhällets yngelstatus.

Kontrollera grannsamhällena

Om sjukdom konstateras eller misstanken är stark bör uppmärksamheten inte stanna vid:

den första kupan.

Samhällen i samma bigård delar:

  • flygområde
  • driftande bin
  • röveririsk
  • ofta biodlarens utrustning.

Kontrollera därför även övriga samhällen noggrant efter:

avvikande yngel.

Skapa en sjukdomsrutin innan du behöver den

Det är svårt att improvisera när du plötsligt står med:

misstänkt sjukt yngel.

Bestäm därför i förväg:

  • vem som kontaktar bitillsynsmannen
  • hur redskap separeras
  • hur bilder dokumenteras
  • hur misstänkta kupor markeras
  • hur material hindras från att flyttas.

Har du flera bigårdar är detta ännu viktigare.

Märk den misstänkta kupan

En enkel markering kan förhindra misstag.

Skriv exempelvis i kupkortet:

MISSTÄNKT YNGELSJUKDOM – FLYTTA INGET MATERIAL

Det kan kännas övertydligt.

Men en vecka senare kanske en annan person arbetar i bigården.

Då kan tydlig information förhindra att en skattlåda eller ram:

flyttas av misstag.

Arbeta från friskt till misstänkt

Om flera samhällen ska kontrolleras samma dag är en bra smittskyddsprincip:

börja med de friska.

Arbeta därefter vidare mot de samhällen där problem misstänks.

Det misstänkta samhället hanteras:

sist.

Därefter rengörs redskap och utrustning.

På så sätt minskar risken att biodlaren själv fungerar som:

transportör av smitta.

Vanliga misstag vid europeisk yngelröta

Man väntar för länge

Några konstiga larver ignoreras.

Kontrollera istället igen och ta misstanken på allvar.

Man flyttar ramar mellan kupor

Det kan sprida smitta.

Man försöker själv avgöra exakt sjukdom

Europeisk och amerikansk yngelröta kan förväxlas.

Man använder samma kupkniv överallt

Redskap kan föra material mellan samhällen.

Man sparar alla gamla yngelkakor

Regelbunden vaxförnyelse minskar smittrycket.

Man fokuserar bara på sjukdomen

Foderbrist, varroa och allmän stress kan samtidigt försämra samhällets förutsättningar.

Man låter ett svårt sjukt samhälle kollapsa

Det ökar bland annat risken för röveri och smittspridning.

Man ger misstänkta honungsramar till andra samhällen

Det kan flytta smittförande material.

Man köper begagnat vaxmaterial utan att känna historiken

Billiga gamla ramar kan bli en dyr affär.

Förebygg europeisk yngelröta – checklista

Kontrollera ynglet

  • Gör regelbundna yngelkontroller.
  • Titta på larvernas färg.
  • Kontrollera deras position.
  • Var uppmärksam på fläckigt yngel.
  • Undersök både öppet och täckt yngel.

Förnya vaxet

  • Fasa ut gamla mörka yngelkakor.
  • Sätt in nya mellanväggar regelbundet.
  • Ha en långsiktig plan för rambyte.

Håll samhällena starka

  • Kontrollera drottningen.
  • Undvik foderbrist.
  • Håll varroan under kontroll.
  • Undvik onödig stress.

Minska smittspridningen

  • Flytta inte misstänkta ramar.
  • Rengör redskap.
  • Var försiktig med begagnad utrustning.
  • Undvik röveri.
  • Flytta inte material mellan bigårdar utan eftertanke.

Vad gör du vid misstanke? – steg för steg

1. Sluta flytta material

Inga ramar, bin eller kupdelar ska flyttas från den misstänkta bigården.

2. Fotografera ynglet

Dokumentera symptomen.

3. Markera kupan

Se till att ingen annan flyttar material av misstag.

4. Separera redskapen

Använd inte samma kupkniv vidare i andra samhällen.

5. Kontrollera övriga samhällen

Leta efter liknande symptom.

6. Kontakta bitillsynsman

Misstänkt yngelsjukdom behöver bedömas och amerikansk yngelröta uteslutas.

7. Invänta diagnos

Gör inte stora åtgärder på chans.

8. Följ rekommenderad åtgärdsplan

Det kan bero på hur kraftigt samhället är angripet.

9. Hantera smittförande material korrekt

Gamla kakor och annat biologiskt material får inte sprida smittan vidare.

10. Följ upp samhället

Även ett samhälle som återhämtar sig behöver kontrolleras noggrant.

Produkter hos LP:s Biodling som hjälper till med förebyggande bihälsa

Vid europeisk yngelröta är det viktigt att förstå att:

biodlingsutrustning inte ersätter diagnos eller rådgivning.

Men flera vanliga produkter är viktiga i det förebyggande arbetet.

För regelbunden vaxförnyelse behövs nya ramar och vaxmellanväggar. Genom att successivt byta ut gamla yngelkakor minskar mängden gammalt vax som kan fungera som reservoar för smittämnen.

LP:s Biodling har ett stort sortiment av träramar och färdigtrådade ramar i bland annat LN, Langstroth, Dadant, 1/2 LS och flera andra ramformat.

För att hålla samhällena välförsedda med foder finns även bifoder och foderutrustning, vilket kan vara viktigt under perioder när naturligt drag saknas.

God varroakontroll är också en del av den förebyggande bihälsan. LP:s Varroa EasyCheck kan användas för prov med 200 eller 300 bin och gör det möjligt att följa kvalsterbelastningen i samhället.

Det viktiga är att se dessa produkter som delar av:

god förebyggande bihälsa – inte som en behandling av europeisk yngelröta i sig.

Kort svar – vad är europeisk yngelröta?

Europeisk yngelröta är en bakteriell yngelsjukdom som orsakas av:

Melissococcus plutonius.

Larverna får i sig bakterien genom födan och bakterien förökar sig i larvens tarm. Infekterade larver kan ändra färg, dö och ligga:

onormalt eller vridna i cellerna.

Yngelmönstret kan bli fläckigt när bina rensar bort sjukt och dött yngel.

Sjukdomen är:

mycket smittsam mellan bisamhällen.

Den kan spridas med bland annat bin, vax, kupmaterial och biodlarens egen hantering.

Misstänker du europeisk yngelröta bör du därför:

inte flytta bin eller biodlingsmaterial från bigården.

Dokumentera symptomen och kontakta bitillsynsman för bedömning och eventuell provtagning.

Det är särskilt viktigt eftersom europeisk yngelröta kan:

förväxlas med amerikansk yngelröta.

En säker diagnos bör därför inte grundas enbart på hur ynglet ser ut.

Vid konstaterad europeisk yngelröta beror åtgärderna på hur svårt samhället är angripet. Kraftigt sjuka samhällen kan behöva avdödas, medan lättare angripna samhällen i vissa fall kan hanteras genom exempelvis skaksvärmsmetoden och omfattande vaxförnyelse.

Det långsiktiga förebyggandet bygger på:

regelbunden yngelkontroll, vaxförnyelse, starka samhällen, god fodertillgång, varroakontroll och bra smittskydd mellan kupor och bigårdar.

Den viktigaste regeln är enkel:

ser ynglet konstigt ut – undersök orsaken innan du flyttar någonting.