Inlägg

Drönarutskärning mot varroa – så fungerar det

Biodlare skördar honung från bikupa

Tänk om man kunde få en stor del av varroakvalstren att självmant samlas på en plats – och sedan helt enkelt ta bort dem ur bikupan.

Det är i princip vad man försöker åstadkomma med:

drönarutskärning.

Metoden utnyttjar en svaghet i varroakvalstrets livscykel. Varroa förökar sig i täckta yngelceller och kvalstren söker sig gärna till drönaryngel, där den längre utvecklingstiden ger dem goda möjligheter att hinna producera avkomma.

Genom att låta bina bygga drönaryngel på en särskild ram och sedan ta bort ynglet innan drönarna kryper ut, kan biodlaren samtidigt avlägsna kvalster som befinner sig inne i cellerna.

Drönarutskärning är därför en intressant biologisk metod för att:

bromsa varroans tillväxt tidigt under säsongen.

Men tajmingen är avgörande. Väntar man för länge kan effekten bli den motsatta – då får kvalstren istället möjlighet att föröka sig och lämna cellerna tillsammans med de färdiga drönarna.

Vad är drönarutskärning?

Drönarutskärning innebär att biodlaren medvetet låter samhället producera:

drönaryngel som senare tas bort.

Vanligtvis används en särskild drönarram eller en ram där bina får möjlighet att bygga större drönarceller.

Drottningen lägger obefruktade ägg i dessa celler.

Drönaryngel utvecklas.

Varroakvalster går in i cellerna innan de täcks.

När ynglet blivit täckt finns därför både:

drönarpupa och reproducerande varroakvalster

inne i cellen.

Biodlaren tar därefter bort det täckta drönarymglet innan drönarna kläcks.

På så sätt följer kvalstren med ut ur samhället.

Varför gillar varroa drönaryngel?

Varroakvalstret behöver täckt yngel för att reproducera sig.

Ett vuxet honkvalster går in i en yngelcell strax innan bina täcker den.

När cellen stängts börjar kvalstret:

föröka sig inne i cellen.

Drönarnas utvecklingstid är längre än arbetsbinas.

Det ger varroakvalstret mer tid för reproduktion innan det färdiga biet lämnar cellen.

Det är en viktig anledning till att drönaryngel är särskilt attraktivt för:

Varroa destructor.

Det är precis denna biologiska preferens biodlaren utnyttjar.

Drönarramen blir en varroafälla

Man kan tänka på drönarramen som:

en biologisk fälla.

Först uppmuntrar biodlaren samhället att producera drönaryngel på en bestämd plats.

Sedan väntar man tills kvalster hunnit gå in i cellerna och ynglet blivit täckt.

Därefter avlägsnas hela ynglet.

Istället för att försöka döda kvalstren inne i cellerna:

tar man helt enkelt bort cellerna.

Det är en ovanligt elegant princip.

Varför skär man inte bara bort allt drönaryngel?

Drönare är en naturlig och viktig del av bisamhället.

Deras främsta biologiska uppgift är:

att para sig med unga bidrottningar.

Målet med drönarutskärning är därför inte att skapa ett samhälle utan drönare.

Man använder istället en kontrollerad mängd drönaryngel som:

fångstyta för varroa.

Andra drönare kan fortfarande produceras i samhället och i bigårdens omgivning.

När används drönarutskärning?

Metoden används framför allt:

under våren och försommaren.

Det är då samhällena expanderar och naturligt producerar mycket drönaryngel.

I svensk biodling brukar perioden ungefär:

april–juni

vara särskilt relevant, beroende på var i landet bigården ligger, väder och samhällenas utveckling.

Det viktiga är inte ett exakt kalenderdatum.

Det viktiga är att:

samhället faktiskt vill producera drönare.

Börja när samhället är starkt nog

Sätt inte in en drönarram bara för att:

kalendern säger april.

Kontrollera först samhället.

Ett starkt samhälle som:

  • har ordentlig yngelproduktion
  • växer snabbt
  • har god tillgång på pollen och nektar
  • redan börjar producera drönaryngel

är betydligt mer lämpat.

Ett svagt vårsamhälle behöver i första hand:

bygga upp sin styrka.

Var placeras drönarramen?

Drönarramen placeras normalt i eller i anslutning till:

yngelområdet.

Där finns rätt temperatur och där arbetar bina aktivt med att bygga och vårda yngel.

Placeras ramen för långt från yngelklotet kan bina vara mindre intresserade av att:

bygga ut den.

Placeringen behöver samtidigt anpassas efter kupmodell, ramformat och den driftsmetod som används.

Hur ser en drönarram ut?

Det finns flera varianter.

En enkel metod är att använda en ram där bina får:

bygga drönarkaka själva.

Det finns också särskilda drönarvaxmellanväggar med större cellstorlek.

En annan populär konstruktion är en ram uppdelad i:

två eller tre sektioner.

Då kan biodlaren arbeta i en rullande cykel där olika delar av ramen befinner sig i olika utvecklingsstadier.

Varför dela drönarramen i sektioner?

Det gör arbetet lättare att organisera.

Tänk dig en ram med tre fält:

A – B – C

Vid första kontrollen skärs A bort.

Vid nästa kontroll har bina byggt om A medan B hunnit längre.

Sedan tas B.

Därefter C.

På så sätt skapas ett:

rullande system.

Fördelen är att det nästan alltid finns drönaryngel i rätt utvecklingsstadium för att fånga kvalster.

Steg 1 – välj ett starkt samhälle

Börja med ett friskt och välutvecklat samhälle.

Kontrollera:

  • drottningstatus
  • yngelmängd
  • fodertillgång
  • samhällsstyrka.

Drönarutskärning ska vara en del av den normala vårskötseln.

Den ska inte distrahera från andra problem som:

svag drottning, foderbrist eller sjukdom.

Steg 2 – sätt in drönarramen

Placera ramen där bina har goda möjligheter att:

bygga ut den snabbt.

I ett växande vårsamhälle kan byggaktiviteten vara mycket hög.

Bina börjar bygga de stora drönarcellerna.

Drottningen går sedan över ramen och:

lägger ägg.

Nu har processen börjat.

Steg 3 – följ utvecklingen

Det här är den viktigaste delen.

Drönarramen får inte:

glömmas bort.

Vid kommande kupkontroller följer du utvecklingen:

ägg

↓

larver

↓

täckt drönaryngel

↓

färdig drönare.

Målet är att ta bort ynglet under perioden när det är:

täckt men innan drönarna börjar krypa ut.

Steg 4 – vänta tills ynglet är täckt

Varroakvalstren går in i yngelcellerna:

innan täckningen.

När bina sedan lägger vaxlock över cellen blir kvalstret instängt tillsammans med larven.

Det är först då fällan verkligen har:

fångat kvalstret.

Skär man bort ramen alldeles för tidigt, innan cellerna täckts, har man därför inte utnyttjat metoden optimalt.

Steg 5 – skär bort det täckta drönarymglet

När en tillräckligt stor del är täckt tas ramen upp.

Det täckta drönarymglet skärs bort.

Därmed avlägsnas:

  • drönarpuporna
  • moderkvalstren
  • kvalstrens avkomma

från samhället.

Det är själva:

varroabekämpningen.

Steg 6 – sätt tillbaka ramen

Efter utskärningen sätts ramen tillbaka.

Ett starkt samhälle kommer ofta att:

bygga upp drönarkakan igen.

Drottningen kan lägga nya ägg.

En ny omgång varroakvalster söker sig till ynglet.

När det åter blivit täckt kan processen:

upprepas.

Hur ofta ska drönarymglet skäras bort?

Det viktigaste är inte ett fast antal dagar.

Utgå från:

ynglets utveckling.

Drönarens utveckling från ägg till färdig individ tar ungefär:

24 dygn.

Det ger biodlaren ett behandlingsfönster efter att cellerna täckts – men det är ett fönster som måste respekteras.

Väntar du tills drönarna börjar krypa ut har du:

väntat för länge.

Vad händer om man glömmer drönarramen?

Det här är metodens största risk.

Anta att drönarramen innehåller stora mängder kvalster.

Biodlaren tänker:

”Jag tar den nästa vecka.”

Sedan händer något.

Arbetet kommer emellan.

Vädret blir dåligt.

Kupkontrollen skjuts upp.

Drönarna börjar kläckas.

Då lämnar inte bara drönarna cellerna.

Även varroakvalstren och deras reproducerade avkomma kommer:

tillbaka ut i samhället.

Ramen som skulle fungera som varroafälla kan då istället ha fungerat som:

varroafabrik.

Skriv upp datumet

Biodlare skriver anteckningar vid bikupor

En enkel lösning är att dokumentera när ramen sattes in och:

vilket utvecklingsstadium den befinner sig i.

Anteckna exempelvis i kupkortet:

Drönarram insatt 4 maj.

Vid nästa besök noterar du:

Drönaryngel delvis täckt.

Då vet du att ramen måste prioriteras vid kommande kontroll.

Drönarutskärning kräver inte avancerad teknik.

Men den kräver:

disciplin.

Lägg en påminnelse i kupan

Ett annat enkelt knep är att markera kupan.

Använd exempelvis:

  • färgat häftstift
  • markering på kupkortet
  • särskild symbol på taket.

Poängen är att du direkt ska se:

här finns en drönarram som måste kontrolleras.

I en bigård med många samhällen är detta betydligt säkrare än att försöka:

komma ihåg allt.

Hur länge fortsätter man?

Drönarutskärningen används framför allt så länge samhällena aktivt:

producerar drönaryngel.

När sommaren går vidare minskar ofta drönarproduktionen.

Samtidigt förändras varroastrategin.

Senare under säsongen behöver biodlaren lägga större fokus på:

  • mätning
  • kvalsternivå
  • vinterbinas hälsa
  • behandling efter honungsskörden.

Drönarutskärningen är därför framför allt:

en tidig broms på varroans utveckling.

Drönarutskärning är inte hela varroabehandlingen

Detta är viktigt.

Att använda drönarram betyder inte:

”nu behöver jag aldrig behandla mot varroa.”

Metoden minskar kvalsterpopulationen.

Men den tar inte bort alla kvalster.

Varroa finns också:

  • på vuxna bin
  • i arbetaryngel
  • i annat drönaryngel.

Drönarutskärning bör därför ses som:

en del av en integrerad varroastrategi.

Varför är en tidig minskning så värdefull?

Varroa reproducerar sig under yngelsäsongen.

Om man tidigt kan minska antalet reproducerande kvalster påverkar man inte bara:

antalet kvalster idag.

Man kan även minska antalet kvalster som annars hade hunnit:

föröka sig senare.

Det är därför en relativt enkel våråtgärd kan få betydelse långt senare under sommaren.

Tänk på varroapopulationen som ränta

Anta att du tar bort ett kvalster tidigt på våren.

Du har då inte bara tagit bort:

ett kvalster.

Du har också tagit bort möjligheten för det kvalstret och dess avkomma att bidra till kommande generationer.

Det är ungefär som:

ränta-på-ränta – fast åt fel håll för varroan.

Ju tidigare reproduktionen bromsas, desto bättre utgångsläge kan samhället få inför sensommaren.

Drönarutskärning och vinterbin

Det långsiktiga målet med all varroabekämpning är inte bara:

färre kvalster.

Det är:

friskare bin.

Det blir särskilt viktigt när vinterbina börjar produceras under sensommaren.

Om drönarutskärningen under våren och försommaren lyckats hålla tillbaka kvalsterökningen kan samhället gå in i sensommaren med:

ett bättre utgångsläge.

Men kvalsternivån måste fortfarande kontrolleras.

Mät varroan efter drönarutskärningen

Hur vet du att metoden varit tillräcklig?

Inte genom att säga:

”Jag skar tre drönarramar.”

Du behöver veta:

hur mycket varroa som faktiskt finns kvar.

Därför bör biologisk bekämpning kombineras med mätning.

Hos LP:s finns exempelvis Varroa EasyCheck, som har markeringar för prov med 200 eller 300 bin och används för att separera kvalster från bina så att de kan räknas.

EasyCheck ger ett mätvärde

Anta att du testar:

300 bin.

Du hittar:

6 kvalster.

Beräkningen blir:

6 ÷ 300 × 100 = 2 kvalster per 100 bin.

Det ger ett värde som kan jämföras med:

  • tidigare mätningar
  • andra samhällen
  • senare kontroller.

Det är mycket mer användbart än:

”jag såg inga kvalster på bina.”

Drottningen får aldrig följa med i provet

När bin tas från yngelramar för varroatest måste du vara säker på att:

drottningen inte följer med.

LP:s CO₂-testare anger exempelvis uttryckligen att omkring 200 bin tas från yngelramarna och att drottningen ska undvikas.

Kontrollera därför ramen noggrant innan provet tas.

CO₂-test är ett annat alternativ

LP:s varroatestare med CO₂ bedövar bina och kvalstren tillfälligt med koldioxid.

Efter skakning faller kvalstren av och kan räknas.

Bina vaknar därefter och kan enligt produktinformationen:

återföras till kupan.

Det ger ytterligare en möjlighet att följa kvalsternivån under säsongen.

Varroaskiva kan användas för uppföljning

En annan metod är att följa:

naturligt kvalsternedfall.

En varroaskiva eller ett varroainlägg placeras under nätbottnen.

Kvalster som faller från bina hamnar på skivan och kan räknas.

LP:s sortiment innehåller både varroaskiva till botten och varroainlägg.

Det är en enkel metod som kan ge värdefull information om:

utvecklingen över tid.

Kan man se varroan i drönarymglet?

Ja.

Drönaryngel kan dessutom användas för att få en visuell uppfattning om förekomsten av varroa.

När det täckta ynglet skärs bort kan man öppna eller dra ut några puppor.

Varroakvalstret är relativt lätt att känna igen som:

ett litet rödbrunt, ovalt kvalster.

Ser du återkommande flera kvalster i drönarcellerna är det en tydlig signal om att:

varroa finns i samhället.

Men detta ersätter inte en mer standardiserad mätmetod.

Frys det utskurna drönarymglet

Det borttagna drönarymglet ska inte lämnas:

bredvid bigården.

Ett enkelt arbetssätt är att lägga det i en påse och:

frysa det.

Frysningen avdödar både yngel och kvalster.

Materialet kan därefter hanteras vidare på lämpligt sätt.

Det viktiga är att kvalstren inte får möjlighet att:

återvända till bina.

Kan man frysa hela ramen?

Om du använder en konstruktion där hela drönarkakan kan tas ur kan den också frysas.

Efter frysningen kan ramen återföras så att bina:

rensar ut det döda ynglet.

Vilket arbetssätt som är bäst beror på ramkonstruktionen och hur du organiserar biodlingen.

För större biodlingar blir arbetsflödet viktigt.

Drönarutskärning ger också bivax

Honungskaka och bivaxproduktion utomhus

Det bortskurna materialet innehåller:

bivax.

Det kan därför samlas tillsammans med annat vaxmaterial och senare smältas.

Det gör att metoden inte enbart producerar biologiskt avfall.

En del av materialet kan:

återvinnas som vax.

Tänk dock på god hygien och håll olika typer av vaxmaterial organiserade efter hur de ska hanteras.

Kan man äta drönaryngel?

Drönaryngel används faktiskt som livsmedel i vissa delar av världen.

Men om syftet med ramen är:

varroabekämpning

bör fokus ligga på säker och hygienisk hantering av det material som avlägsnas.

För de flesta svenska biodlare är det enklaste arbetsflödet:

utskärning → frysning → vaxhantering.

Drönarutskärning och honungsskörd

En stor fördel med metoden är att den är:

bioteknisk.

Man använder inte en kemisk substans för att döda kvalstren.

Istället manipulerar man:

varroans reproduktionsmöjlighet.

Det gör drönarutskärning särskilt intressant tidigt under säsongen när honungsproduktionen pågår eller närmar sig.

Senare behandlingar måste däremot alltid planeras utifrån aktuell metod, produktinstruktion och honungsskörd.

Drönarutskärning och ekologisk biodling

Metoden bygger på fysisk borttagning av kvalster tillsammans med ynglet och passar därför väl in i tanken om:

integrerad varroabekämpning.

Målet är att kombinera flera åtgärder istället för att förlita sig på en enda behandling.

En strategi kan exempelvis innehålla:

vår

drönarutskärning

↓

sommar

mätning och andra biotekniska åtgärder

↓

efter honungsskörden

behandling efter behov och vald metod

↓

yngelfri period

eventuell avslutande behandling enligt aktuell strategi.

Kombinera med avläggare

Att göra avläggare kan också påverka varroautvecklingen.

När yngel och bin flyttas mellan samhällen förändras:

fördelningen av kvalster.

Om avläggaren dessutom får ett yngeluppehåll kan det skapas ett behandlingsfönster där andra metoder blir mer effektiva.

Men en avläggare ska aldrig automatiskt betraktas som:

varroafri.

Täckt yngel kan innehålla kvalster.

Vuxna bin kan bära kvalster.

Mät även nya samhällen.

Kombinera med spärrboxmetoden

En annan bioteknisk metod är:

spärrboxmetoden.

Där begränsas drottningens äggläggning till ett kontrollerat område för att påverka varroans reproduktionscykel.

Drönarutskärning och spärrbox bygger på samma grundidé:

förstå var kvalstren reproducerar sig – och utnyttja deras biologi.

Det är ett annat sätt att tänka än att enbart fråga:

”vilket preparat ska jag behandla med?”

Behövs fortfarande myrsyra?

Det kan behövas.

Om kvalsternivån efter honungsskörden är hög och samhället fortfarande har täckt yngel kan en behandling som fungerar under dessa biologiska förhållanden bli aktuell.

Myrsyra har den särskilda egenskapen att ångan även kan påverka kvalster:

inne i täckta yngelceller.

Hos LP:s finns flera produkter och förångare för myrsyrabehandling i kategorin varroabekämpning. Sortimentet omfattar bland annat MHT och Nassenheider.

Behövs fortfarande oxalsyra?

Även det kan ingå i strategin.

Oxalsyra kommer framför allt till sin rätt när samhället är:

yngelfritt.

Det gör behandlingen användbar som en senare avslutning på årets varroastrategi.

Drönarutskärning på våren och oxalsyra under den yngelfria perioden har alltså:

helt olika roller.

Den ena bromsar reproduktionen tidigt.

Den andra kan minska den kvarvarande kvalsterpopulationen när kvalstren inte längre skyddas av täckt yngel.

Drönarutskärning kan minska behandlingsbehovet – men mät först

Det är lockande att säga:

”Jag använder drönarram, alltså behöver jag mindre behandling.”

Det kan bli resultatet.

Men det vet du först när du:

mäter kvalsternivån.

Ett samhälle kan ha utsatts för:

  • reinvasion
  • röveri
  • driftande bin
  • hög ursprunglig kvalsternivå.

Varje samhälle bör därför bedömas utifrån:

sitt faktiska varroaläge.

Varför kan grannkuporna ha olika mycket varroa?

Två samhällen som står:

30 centimeter från varandra

kan ha olika kvalsternivå.

Det kan bero på skillnader i:

  • yngelmängd
  • drönarproduktion
  • samhällsstyrka
  • röveri
  • drift
  • svärmning
  • tidigare behandling.

Behandla därför inte bigården som om den vore:

ett enda bisamhälle.

Följ de enskilda kuporna.

När ska man sluta med drönarutskärningen?

När samhällets naturliga drönarproduktion minskar blir metoden:

mindre relevant.

Man ska inte försöka tvinga bina att producera stora mängder drönaryngel sent på säsongen bara för varroabekämpningens skull.

Varroastrategin behöver då gå vidare till:

nästa fas.

Under sensommaren är huvudfrågan istället hur mycket kvalster som finns när:

vinterbina ska utvecklas.

Gör en varroakontroll efter sista utskärningen

När drönarutskärningsperioden är över är det ett bra tillfälle att fråga:

Vad åstadkom vi egentligen?

Gör ett varroatest.

Dokumentera resultatet.

Följ sedan utvecklingen inför och efter honungsskörden.

På så sätt blir drönarutskärningen inte bara:

en rutin du gör varje vår

utan en del av ett mätbart system.

Exempel på varroastrategi under året

April

Kontrollera samhällsutvecklingen.

När drönarproduktionen kommer igång kan drönarramen sättas in.

Maj

Följ ramen regelbundet.

Skär bort täckt drönaryngel innan kläckning.

Sätt tillbaka ramen.

Juni

Fortsätt utskärningen så länge samhället aktivt producerar drönaryngel.

Följ samtidigt:

  • svärmlust
  • yngel
  • samhällsstyrka.

Juli

Drönarutskärningen avslutas normalt när drönarproduktionen minskar.

Kontrollera kvalsternivån.

Augusti

Efter honungsskörden blir varroakontrollen särskilt viktig.

Bedöm om ytterligare behandling krävs.

Sen höst/vinter

När samhället är yngelfritt kan en avslutande behandling enligt vald varroastrategi bli aktuell.

På detta sätt får varje metod:

sin plats i bisamhällets biologiska år.

Vanliga misstag vid drönarutskärning

Ramen sätts in för tidigt

Samhället vill ännu inte bygga drönaryngel.

Ramen placeras fel

Bina bygger inte ut den ordentligt.

Ynglet skärs bort innan det är täckt

Färre kvalster har hunnit fångas.

Ramen glöms bort

Detta är det allvarligaste misstaget.

Drönarna kläcks och kvalstren återvänder till samhället.

Man skär bara en gång

Metoden fungerar bäst som:

återkommande utskärning under drönarsäsongen.

Man tror att allt drönaryngel måste bort

Drönare är en naturlig del av bisamhället.

Man slutar kontrollera varroa

Drönarutskärning minskar kvalstermängden men garanterar inte ett lågt angrepp.

Man väntar till vintern med nästa kontroll

Vinterbina kan hinna utvecklas under högt kvalstertryck.

Hur vet man om metoden fungerar?

Det finns flera sätt.

Titta i drönarymglet

Finns kvalster i de borttagna cellerna vet du att ramen faktiskt:

fångat varroa.

Mät kvalsternivån

Använd exempelvis EasyCheck, CO₂-test eller annan etablerad metod.

Följ naturligt nedfall

Varroaskiva kan användas för uppföljning.

Dokumentera över flera år

Den verkligt intressanta frågan är inte bara vad som händer i en kupa under en vecka.

Det är:

hur varroautvecklingen förändras över hela säsongen.

Produkter för varroakontroll hos LP:s Biodling

Drönarutskärningen blir betydligt mer värdefull när resultatet kombineras med faktisk mätning.

LP:s Varroa EasyCheck har markeringar för prov med 200 eller 300 bin och en genomskinlig skål där kvalstren kan räknas.

För den som vill kunna återföra provbina efter testet finns varroatestare med CO₂. Produkten använder koldioxid för att tillfälligt bedöva bin och kvalster så att kvalstren kan skakas av och räknas.

LP:s har även varroaskiva och varroainlägg för kontroll av kvalsternedfall.

När ytterligare behandling behövs finns LP:s samlade sortiment för varroabekämpning med utrustning för bland annat myrsyra och oxalsyra.

Checklista – drönarutskärning steg för steg

Innan du börjar

  • Kontrollera att samhället är starkt.
  • Se att drönarproduktionen har kommit igång.
  • Förbered en lämplig drönarram.
  • Bestäm hur du ska dokumentera ramen.

I kupan

  1. Sätt drönarramen i anslutning till yngelområdet.
  2. Låt bina bygga ut den.
  3. Låt drottningen lägga ägg.
  4. Följ ynglets utveckling.
  5. Vänta tills drönarymglet är täckt.
  6. Ta ut ramen innan drönarna kläcks.
  7. Skär bort det täckta ynglet.
  8. Hantera eller frys ynglet så att kvalstren inte återvänder.
  9. Sätt tillbaka ramen.
  10. Upprepa processen under drönarsäsongen.

Efter perioden

  • Avsluta när samhället minskar sin drönarproduktion.
  • Mät varroan.
  • Dokumentera resultatet.
  • Följ kvalsternivån under sommaren.
  • Planera sensommarens varroastrategi.
  • Kontrollera igen efter honungsskörden.

Kort svar – hur fungerar drönarutskärning mot varroa?

Drönarutskärning fungerar genom att utnyttja varroakvalstrets:

förkärlek för drönaryngel.

Biodlaren låter samhället producera drönaryngel på en särskild ram.

Varroakvalster går in i cellerna för att reproducera sig.

När ynglet blivit täckt sitter kvalstren:

instängda tillsammans med drönarpuporna.

Biodlaren skär då bort ynglet innan drönarna kläcks.

På så sätt avlägsnas samtidigt:

varroakvalster och deras avkomma ur bisamhället.

Metoden används framför allt under vår och försommar när samhällena naturligt producerar mycket drönaryngel.

Den viktigaste regeln är:

drönarymglet måste bort innan drönarna kläcks.

Annars riskerar ramen istället att hjälpa varroan att föröka sig.

Drönarutskärning ska heller inte ses som en komplett ersättning för all annan varroabekämpning. Den fungerar bäst som:

en tidig del av en integrerad strategi.

Följ därför upp med mätning. Hos LP:s Biodling finns både EasyCheck för varroatest, CO₂-testare och ett bredare sortiment för varroabekämpning.

Den stora fördelen med drönarutskärning är att biodlaren kan börja bekämpa varroa:

redan tidigt på säsongen – utan att vänta tills kvalsterpopulationen blivit stor.