Inlägg

Varroakvalster – komplett guide för svenska biodlare

Bina och varroakvalster på ramar

Det är bara någon millimeter stort.

Ändå är varroakvalstret ett av de största hoten mot våra honungsbin.

Ett bisamhälle kan se starkt och välmående ut under sommaren samtidigt som antalet kvalster långsamt ökar inne i kupan. När symptomen till slut blir tydliga kan skadorna redan vara omfattande.

Därför är den viktigaste principen för svenska biodlare:

vänta inte tills du ser problemet.

Varroa ska istället hanteras genom en kombination av:

mätning → förebyggande åtgärder → behandling → uppföljning.

Jordbruksverket konstaterar att samhällen som är angripna av varroakvalster behöver bekämpas för att kunna överleva långsiktigt. Myndigheten rekommenderar både biodlingstekniska metoder, organiska syror och godkända läkemedel som delar av varroabekämpningen.

Hos LP:s Biodling finns utrustning för både kontroll och bekämpning av varroa, bland annat EasyCheck, CO₂-testare, varroainlägg, myrsyraförångare och utrustning för oxalsyrabehandling.

Varroabekämpning hos LP:s Biodling

Vad är varroakvalster?

Varroakvalstret, Varroa destructor, är ett parasitiskt kvalster som lever på honungsbin.

Det angriper både:

  • vuxna bin
  • larver
  • puppor

men kvalstrets fortplantning sker framför allt:

inne i täckta yngelceller.

Det är detta som gör varroa så svårbekämpat.

En stor del av kvalsterpopulationen kan under delar av säsongen vara dold under cellocken och därför osynlig för biodlaren.

Hur ser ett varroakvalster ut?

Det vuxna honkvalstret är:

  • rödbrunt
  • platt
  • ovalt
  • drygt en millimeter brett

På ett vuxet bi kan kvalstret ibland ses med blotta ögat.

Det kan exempelvis sitta:

  • mellan bakkroppssegmenten
  • på undersidan av biet
  • mellan kroppens olika delar

Men att inte se kvalster på bina betyder:

inte att samhället är fritt från varroa.

Det krävs oftast betydligt större angrepp innan kvalstren blir så vanliga att biodlaren börjar upptäcka dem slumpmässigt under en vanlig kupgenomgång.

Hur kom varroa till honungsbina?

Varroakvalstret levde ursprungligen tillsammans med det asiatiska honungsbiet.

När parasiten började angripa det västerländska honungsbiet, Apis mellifera, uppstod ett betydligt allvarligare problem.

Våra honungsbin har inte samma naturliga förmåga att hålla kvalsterpopulationen på låg nivå.

Resultatet är att kvalstren kan:

föröka sig snabbare än samhället klarar att kontrollera dem.

Utan fungerande varroastrategi kan populationen därför öka år efter år tills samhället kollapsar.

Hur förökar sig varroakvalster?

Varroans livscykel är nära kopplad till binas yngel.

När en larv snart ska täckas går ett vuxet honkvalster ner i cellen.

Arbetsbina täcker sedan yngelcellen.

Där inne börjar kvalstret reproducera sig.

Medan biets puppa utvecklas får kvalstrets avkomma möjlighet att utvecklas samtidigt.

När det färdiga biet sedan kryper ut ur cellen kan:

ett eller flera nya kvalster följa med ut.

Därefter söker kvalstren nya yngelceller.

Det gör att varroapopulationen kan växa kraftigt under perioder med mycket yngel.

Varroa föredrar drönaryngel

Varroakvalstret reproducerar sig särskilt gärna i:

drönaryngel.

Drönaryngel har längre tid under täckt cellock än arbetsbiyngel.

Det ger kvalstret mer tid att producera fertil avkomma.

Det är också bakgrunden till en av de vanligaste biodlingstekniska metoderna mot varroa:

bortskärning av täckt drönaryngel.

Jordbruksverket rekommenderar metoden som ett sätt att hålla nere kvalstermängden under den period då samhällena producerar mycket drönaryngel, normalt ungefär april–juni.

Vad gör varroakvalstret med bina?

Varroa skadar bina på flera sätt.

Kvalstret livnär sig på biets vävnader och försvagar både:

  • yngel
  • vuxna bin

Men den kanske största faran är kombinationen:

varroa + virus.

Varroakvalster fungerar som en mycket effektiv spridare av flera virus mellan bina.

När kvalsternivån stiger kan därför virussjukdomar få mycket större genomslag.

Deformerade vingar är ett allvarligt varningstecken

Ett av de mest kända symptomen är:

bin med deformerade eller mycket små vingar.

Det är starkt förknippat med Deformed Wing Virus, DWV.

Ett drabbat bi kan:

  • ha hopkrympta vingar
  • inte kunna flyga
  • ha förkortad livslängd
  • krypa framför kupan

Ser du flera sådana bin bör varroaläget undersökas omedelbart.

Men målet är egentligen:

att aldrig låta kvalsternivån bli så hög att dessa symptom börjar synas tydligt.

Varför är sensommaren så kritisk?

På försommaren kan ett starkt samhälle innehålla:

tiotusentals bin.

Även om några bin skadas märks det kanske inte särskilt tydligt.

Men framåt sensommaren förändras situationen.

Bina börjar producera:

vinterbin.

Dessa bin ska leva betydligt längre än vanliga sommarbin och bära samhället genom hela vintern.

Om vinterbina utvecklas samtidigt som kvalster- och virustrycket är högt kan de bli:

  • svagare
  • kortlivade
  • sämre rustade för vintern

Det är därför en varroabehandling efter honungsskörden som genomförs:

för sent

kan vara betydligt sämre än samma behandling genomförd vid rätt tid.

Du vill skydda:

de bin som ska övervintra – inte bara minska kvalsterantalet någon gång före jul.

Ett samhälle kan se starkt ut och ändå ha mycket varroa

Detta är en av varroans farligaste egenskaper.

I juli kan ett samhälle fortfarande ha:

  • många bin
  • mycket yngel
  • fulla skattlådor

och samtidigt bära en snabbt växande kvalsterpopulation.

När arbetsstyrkan sedan naturligt krymper framåt hösten förändras förhållandet mellan:

antal kvalster och antal bin.

Plötsligt kan kvalsterbelastningen per bi bli mycket hög.

Det är därför man behöver:

mäta innan symptomen blir tydliga.

Hur vet man hur mycket varroa ett samhälle har?

Det finns flera metoder.

Vanliga är:

  • skakprov
  • alkoholtvätt
  • CO₂-test
  • naturligt nedfall på varroaskiva

Metoderna ger lite olika information.

Det viktigaste är att biodlaren använder:

en konsekvent och fungerande metod

och följer utvecklingen över tid.

Varroatest med EasyCheck

Ett praktiskt sätt att uppskatta kvalsterbelastningen är att ta ett prov med vuxna bin från yngelområdet.

LP:s Varroa EasyCheck har markeringar för prov med 200 eller 300 bin. Enligt produktinformationen används provet tillsammans med lämplig vätska och skakas så att kvalstren separeras från bina och kan räknas i behållarens botten.

Varroa EasyCheck hos LP:s Biodling

Glöm inte drottningen

När bin tas från yngelramar för ett varroatest måste du vara helt säker på att:

drottningen inte följer med i provet.

Det gäller särskilt tester där bina inte överlever undersökningen.

Leta därför efter drottningen innan provtagningen eller skaka bina på ett sätt som gör att du har full kontroll över var hon befinner sig.

Hur räknar man kvalsternivån?

Biodlare undersöker bin och kvalster

Om du använder ett prov där antalet bin är känt kan resultatet uttryckas som:

antal kvalster per 100 bin.

Exempel:

Du testar 300 bin.

Du hittar 6 kvalster.

6 ÷ 300 × 100 =:

2 kvalster per 100 bin – alltså cirka 2 procent.

Det gör det lättare att:

  • jämföra samhällen
  • följa utvecklingen
  • jämföra resultat före och efter behandling

Vilken nivå som kräver vilken åtgärd beror bland annat på:

  • tidpunkt
  • samhällsstyrka
  • metod
  • lokala förhållanden

Därför bör aktuella svenska rekommendationer användas när behandlingsbeslutet tas.

CO₂-test – bina kan återföras till kupan

LP:s har även en varroatestare med CO₂.

Principen är att ett prov med omkring 200 bin bedövas med koldioxid. Kvalstren släpper då från bina och kan räknas. Bina återhämtar sig därefter och kan återföras till kupan.

CO₂-testare för varroa hos LP:s Biodling

Det är ett alternativ för biodlaren som vill kunna undersöka kvalsternivån utan att avliva provbina.

Varroaskiva och naturligt nedfall

Ett annat sätt är att placera:

en varroaskiva under nätbotten.

Kvalster som naturligt faller från bina hamnar på skivan.

Efter en bestämd period räknas kvalstren.

Resultatet anges ofta som:

genomsnittligt antal kvalster per dygn.

Metoden har fördelen att inga bin behöver samlas in.

Nackdelen är att resultatet påverkas av flera faktorer och därför kräver erfarenhet för att tolkas korrekt.

Hos LP:s finns både varroaskiva och varroainlägg i sortimentet.

Mät flera gånger under säsongen

Ett enda varroatest i april berättar inte hur situationen ser ut i augusti.

Kvalsterpopulationen förändras under säsongen.

En genomtänkt strategi kan därför innehålla kontroller:

  • på våren
  • under försommaren
  • efter huvuddrag
  • före eller efter behandling
  • inför invintring

Det ger betydligt bättre beslutsunderlag än:

en enda kontroll om året.

Varroabekämpning bör vara en strategi – inte en enstaka behandling

Jordbruksverkets material beskriver ett integrerat bekämpningskoncept där flera metoder kombineras under olika delar av säsongen. Det kan exempelvis innebära biodlingstekniska åtgärder under våren och försommaren, mätning under sommaren, en huvudåtgärd efter skörd samt kompletterande behandling när samhället är yngelfritt.

Det är mycket viktigare än att tänka:

”Jag behandlar med oxalsyra varje vinter, alltså är varroan löst.”

En vinterbehandling kan vara mycket effektiv som avslutning.

Men om kvalsterbelastningen varit extremt hög redan när vinterbina föddes kan skadan redan vara gjord.

Drönaryngelmetoden

Eftersom varroa föredrar drönaryngel kan biodlaren ge bina möjlighet att bygga:

koncentrerat drönaryngel.

När ynglet täckts tas ramen ut.

Drönarynglet skärs bort innan bina kläcks.

Därmed avlägsnas även de kvalster som befinner sig:

inne i cellerna.

Jordbruksverket anger bortskärning av täckt drönaryngel som en praktisk metod för att hålla nere kvalsterpopulationen under våren och försommaren.

Drönaryngelmetoden ersätter inte all annan bekämpning

Det är viktigt.

Att skära bort drönaryngel kan:

bromsa kvalsterökningen.

Men i de flesta svenska biodlingar ska metoden betraktas som:

en del av strategin.

Inte som den enda åtgärden år efter år.

Effekten beror dessutom på att ramen verkligen tas bort:

innan drönarna kryper ut.

Glömmer man ramen kan den istället fungera som:

en effektiv varroafabrik.

Avläggare kan påverka varroapopulationen

När man gör avläggare separeras:

  • bin
  • yngel
  • kvalster

mellan flera samhällen.

I vissa upplägg uppstår dessutom ett:

yngeluppehåll.

Det kan utnyttjas strategiskt eftersom varroans fortplantning är beroende av täckt yngel.

Det betyder dock inte att en avläggare är:

varroafri.

Yngelramar som flyttas kan innehålla många kvalster under cellocken.

Varje nytt samhälle behöver därför sin egen varroaplan.

Spärrboxmetoden

En mer avancerad biodlingsteknisk metod är:

spärrboxmetoden.

Drottningen begränsas successivt till särskilda ramar så att yngelproduktionen koncentreras.

Ramarna tas sedan bort innan bina kryper ut.

På så sätt kan en stor del av kvalsterpopulationen fångas i det täckta ynglet.

Jordbruksverket beskriver spärrboxmetoden som en praktisk metod mot varroa och anger att den första delen normalt påbörjas under första eller andra veckan i juni.

Metoden kräver:

  • noggrann timing
  • rätt utrustning
  • flera besök i kupan

men har fördelen att den bygger på:

binas och kvalstrets biologi snarare än enbart kemisk behandling.

Myrsyra mot varroa

Myrsyra är en vanlig organisk syra i svensk varroabekämpning.

Den har en särskilt viktig egenskap:

den kan även påverka kvalster i täckt yngel.

Jordbruksverket beskriver myrsyra som den organiska syra som har effekt även på kvalster under cellocken.

Det gör den särskilt användbar under perioder när samhället fortfarande har:

mycket täckt yngel.

Behandling med myrsyra är temperaturberoende

Myrsyra avdunstar.

Det innebär att behandlingen påverkas kraftigt av:

  • temperatur
  • ventilation
  • kupstorlek
  • utrustning
  • syrans koncentration

För hög avdunstning kan skada:

  • bin
  • yngel
  • drottning

medan för låg avdunstning kan ge otillräcklig behandling.

Följ därför alltid:

den aktuella metodens säkerhets- och doseringsanvisningar.

Jordbruksverket understryker att rätt tidpunkt och temperatur är viktiga när varroamedel används.

Myrsyra hos LP:s Biodling

LP:s säljer Myrsyra 60 % 1 liter avsedd för varroabekämpning. Produktens säkerhetsdatablad ska följas vid hantering.

Myrsyra 60 % hos LP:s Biodling

LP:s sortiment innehåller också flera hjälpmedel för kontrollerad avdunstning, bland annat:

  • MHT-förångare
  • Nassenheider
  • doseringsset
  • doseringsflaskor.

Utrustning för varroabekämpning

Oxalsyra mot varroa

Oxalsyra är mycket effektiv mot kvalster som sitter:

på de vuxna bina.

Men den når inte kvalster inne i:

täckta yngelceller

på samma sätt.

Därför är oxalsyra som mest effektiv när samhället är:

yngelfritt eller nästan yngelfritt.

Det är bakgrunden till den klassiska svenska vinterbehandlingen.

Jordbruksverket beskriver höst-/vinterbehandling med oxalsyra som ett sätt att sänka kvalsternivån inför övervintringen så att samhället börjar nästa säsong med ett lågt angrepp.

Myndigheten arrangerar dessutom i november 2026 ett särskilt webbinarium om oxalsyrabehandling när samhällena blivit yngelfria, vilket understryker metodens betydelse i den svenska vinterstrategin.

Oxalsyra kan användas på olika sätt

Vanliga metoder omfattar bland annat:

  • droppbehandling
  • förångning/sublimering

De kräver olika:

  • utrustning
  • skydd
  • arbetsmetoder

Oxalsyra är frätande och exponering för oxalsyraånga eller partiklar ska tas på stort allvar.

Följ därför alltid:

gällande säkerhetsdatablad, rekommendationer och anvisningar för den metod du använder.

Den här typen av behandling är inget område där man ska improvisera koncentrationer eller doser.

Oxalsyra hos LP:s Biodling

LP:s har bland annat:

Oxalsyra 1 kg

för varroabekämpning.

Oxalsyra 1 kg hos LP:s Biodling

I sortimentet finns även:

  • oxalsyra för ett mindre antal samhällen
  • doseringssprutor
  • Varrox Vaporizer
  • Sublimox-förångare
  • varmluftsförångare.

Det gör det möjligt att välja utrustning efter:

antal samhällen och behandlingsmetod.

Mjölksyra

Jordbruksverket räknar även mjölksyra bland de organiska syror som används för varroabekämpning.

Mjölksyra verkar på kvalster som befinner sig:

på vuxna bin.

Den är därför framför allt intressant när samhället har:

lite eller inget täckt yngel.

LP:s har mjölksyra i sitt sortiment för varroabekämpning.

Tymol och godkända läkemedel

Det finns även registrerade läkemedel mot varroa med olika aktiva substanser.

Jordbruksverket anger att det finns flera receptfria registrerade läkemedel och understryker två viktiga saker:

följ alltid bipacksedeln

och:

resistens kan utvecklas mot vissa preparat.

Det är ytterligare ett argument för en integrerad strategi där man inte slentrianmässigt använder:

samma metod oavsett samhälle, säsong och kvalsternivå.

Behandla inte medan honung för konsumtion sitter på utan stöd i anvisningen

Varroabehandling måste planeras tillsammans med:

honungsskörden.

Jordbruksverket anger för organiska syror att behandling inte ska ske under eller strax före nektardrag på ett sätt som strider mot rekommendationerna.

Följ alltid:

  • produktanvisningen
  • eventuell karenstid
  • regler för användning tillsammans med skattlådor

Det är särskilt viktigt när läkemedel används.

Varroa och vinterbin – därför är behandling efter skörd så viktig

Tänk dig ett samhälle med hög kvalsternivå i augusti.

Drottningen börjar lägga ägg som ska bli:

vinterbin.

Kvalster går ner i yngelcellerna.

De nya vinterbina föds redan:

försvagade och med högre virusbelastning.

Du kan då genomföra en mycket effektiv behandling långt senare under hösten.

Men du kan inte:

göra de redan skadade vinterbina friska igen.

Det är därför huvudbehandlingen efter sista honungsskörden ofta är en av årets viktigaste varroaåtgärder.

Vinterbehandlingen är en slutstädning – inte hela strategin

Biodlare arbetar med bikupor vintertid

När samhället senare blir yngelfritt kan oxalsyra användas för att kraftigt minska den återstående kvalsterpopulationen.

Det ger samhället:

ett lågt startvärde inför nästa år.

Men den vinterbehandlingen ska helst komplettera:

en redan fungerande sensommarstrategi.

Inte rädda ett samhälle som haft katastrofalt hög kvalsterbelastning sedan augusti.

En förenklad svensk varroakalender

April–maj

Följ samhällsutvecklingen.

Förbered drönarramar.

Påbörja bortskärning av täckt drönaryngel när produktionen kommit igång.

Maj–juni

Fortsätt drönaryngelmetoden.

Gör varroakontroller vid behov.

Avläggare och andra biodlingstekniska åtgärder kan påverka kvalsterutvecklingen.

Spärrboxmetoden kan inledas under rätt period.

Juli

Var extra uppmärksam på kvalsternivån.

Befolkningen av kvalster kan nu öka snabbt samtidigt som stora mängder yngel fortfarande finns.

Planera behandlingen efter den sista större honungsskörden.

Augusti

Detta är en kritisk period.

Efter avslutad skörd behöver kvalsternivån sänkas i tid för att skydda de bin som ska utvecklas till vinterbin.

Myrsyra eller andra godkända metoder kan vara aktuella beroende på:

  • yngelmängd
  • temperatur
  • kvalsternivå
  • vald strategi.

September

Följ upp resultatet.

Utgå inte från att behandlingen fungerade:

bara för att du genomförde den.

Mät vid behov igen.

Oktober–november

När yngelmängden minskar förbereds den avslutande vinterbehandlingen.

November–december

När samhället är yngelfritt blir oxalsyrabehandling särskilt effektiv mot kvarvarande kvalster på de vuxna bina.

Exakt tidpunkt varierar med:

  • väder
  • landsdel
  • samhälle

och ska därför inte bestämmas enbart efter kalenderdatum.

Mät efter behandling

En vanlig miss är:

behandling genomförd = problemet löst.

Det vet du egentligen inte.

Behandlingseffekten kan påverkas av:

  • temperatur
  • dosering
  • samhällsstyrka
  • yngelmängd
  • applicering
  • resistens

Därför är uppföljning viktigt.

Med exempelvis:

  • EasyCheck
  • CO₂-test
  • varroainlägg

kan du bedöma om kvalsternivån verkligen minskat.

Varroa skiljer sig mellan samhällen

Två kupor bredvid varandra kan ha:

helt olika kvalsternivåer.

Det kan bero på:

  • yngelmängd
  • svärmning
  • drottningbyte
  • genetiska egenskaper
  • röveri
  • reinvasion
  • tidigare behandling

Därför är det riskabelt att testa ett samhälle och anta att:

alla tio kupor ser likadana ut.

Vid större bigårdar kan man arbeta med representativa kontroller, men avvikande samhällen behöver fortfarande uppmärksammas.

Reinvasion – kvalster kan komma tillbaka

Även efter en lyckad behandling kan kvalsternivån öka igen.

Bin rör sig mellan samhällen.

Röveri och felflygning kan föra med sig:

nya kvalster.

Ett svagt kollapsande samhälle i närheten kan därför bli en betydande källa till kvalster för andra kupor.

Det är ytterligare en anledning att:

följa upp även efter behandlingen.

Hög varroanivå kan öka röveririsken

När ett samhälle börjar kollapsa blir det sämre på att försvara sitt honungsförråd.

Starka samhällen i närheten kan börja röva.

De tar då med sig:

  • honung
  • kvalster

hem.

På detta sätt kan ett samhälle som behandlades framgångsrikt få en ny tillförsel av kvalster från omgivningen.

Det är därför varroabekämpning fungerar bäst när:

hela bigården sköts systematiskt.

Varroa hos en nyinköpt avläggare

En ny avläggare ska inte betraktas som:

automatiskt fri från kvalster.

Den kan innehålla:

  • kvalster på vuxna bin
  • kvalster i täckt yngel

Kontrollera därför varroaläget även på:

  • köpta avläggare
  • fångade svärmar
  • nya samhällen

och införliva dem i din ordinarie varroastrategi.

Varroa hos en fångad svärm

En svärm har en intressant fördel:

den lämnar kupan utan yngel.

Kvalster som följer med sitter därför på de vuxna bina.

När svärmen etablerar sig finns ett kort naturligt yngeluppehåll innan nytt täckt yngel skapas.

Det kan vara ett gynnsamt tillfälle för varroakontroll och, när det är lämpligt enligt aktuell metod, behandling.

Men anta aldrig:

”En svärm har ingen varroa.”

Kvalstren kan följa med på de vuxna bina.

Varroa och drottningodling

Även små:

  • parningskupor
  • avläggare
  • drottningodlingssamhällen

kan bära varroa.

Problemet är lätt att underskatta eftersom samhället är litet.

Men några få kvalster i ett mycket litet samhälle kan innebära:

hög belastning i förhållande till bimängden.

Alla delar av biodlingen behöver därför ingå i samma hälsostrategi.

Dokumentera dina behandlingar

Honungsbin räknas som livsmedelsproducerande djur.

Jordbruksverket anger att biodlaren ska föra:

läkemedelsjournal

över behandlingar.

Det gäller även behandling med organiska syror såsom:

  • myrsyra
  • oxalsyra

trots att dessa inte alltid klassas som läkemedel.

Journalen bör bland annat hjälpa dig hålla reda på:

  • vilket samhälle som behandlats
  • datum
  • metod
  • preparat
  • resultat

Det är dessutom praktiskt för din egen biodling.

Efter några år kan du jämföra:

vilka samhällen som konsekvent får höga kvalsternivåer.

Finns varroa överallt i Sverige?

Varroa förekommer mycket brett i Sverige, men regelverket innehåller fortfarande särskilda smittförklarade områden och restriktionszoner.

Jordbruksverket publicerar aktuella beslut om vilka områden som omfattas. Den senaste publicerade ändringen som fanns vid denna artikels uppdatering är daterad 28 juni 2026.

Det innebär att den som exempelvis ska:

  • flytta bisamhällen
  • sälja bin
  • transportera material mellan områden

bör kontrollera:

de aktuella reglerna – inte en gammal karta.

Aktuella restriktioner för bin och humlor hos Jordbruksverket

Vanliga misstag vid varroabekämpning

Man väntar tills man ser kvalster

Synliga kvalster är en sen indikator.

Mät istället.

Man behandlar bara på vintern

Vinterbehandlingen kan komma för sent för att skydda vinterbina.

Man behandlar efter kalendern utan att mäta

Kvalsternivån kan variera kraftigt mellan samhällen och år.

Man genomför behandlingen för sent

Vinterbina hinner skadas.

Man följer inte temperaturen

Särskilt syrabehandlingar kan påverkas kraftigt av väder och temperatur.

Man använder fel koncentration eller improviserar doseringen

Det kan skada:

  • bin
  • yngel
  • drottning
  • biodlare.

Följ alltid aktuell anvisning.

Man glömmer skyddsutrustningen

Myrsyra och oxalsyra är kemikalier som kräver respekt.

Läs säkerhetsdatabladet.

Man behandlar men kontrollerar aldrig resultatet

Ingen behandling bör betraktas som lyckad bara för att den utfördes.

Man glömmer de nya samhällena

Avläggare och fångade svärmar behöver också varroakontroll.

Drönarramen lämnas för länge

Istället för att avlägsna kvalster producerar den fler.

Bara ett samhälle i bigården behandlas

Kvalster kan spridas mellan samhällen.

En enkel varroastrategi för nybörjaren

Det behöver inte börja komplicerat.

Utgå från fem principer:

1. Lär dig mäta

Skaffa ett system för:

  • EasyCheck
  • CO₂-test
  • varroainlägg

och lär dig tolka resultatet.

2. Bromsa kvalsterökningen under våren

Använd exempelvis:

drönaryngelmetoden

om den passar din biodling.

3. Kontrollera läget inför sensommaren

Vänta inte på symptom.

4. Genomför huvudåtgärden i tid

Efter avslutad honungsskörd ska vinterbina skyddas.

5. Avsluta när samhället är yngelfritt

En lämplig oxalsyrestrategi kan kraftigt minska antalet kvarvarande kvalster inför nästa vår.

Det ger en mycket bättre utgångspunkt än:

”Jag behandlar när jag kommer ihåg det.”

Produkter för varroakontroll hos LP:s Biodling

För att veta om behandling behövs måste man först kunna:

mäta angreppet.

LP:s Varroa EasyCheck är gjord för prov med 200 eller 300 bin och gör det möjligt att räkna kvalster direkt i den genomskinliga behållaren.

Varroa EasyCheck

För den som vill återföra bina efter provtagningen finns även LP:s CO₂-testare, där bina tillfälligt bedövas så att kvalstren kan separeras och räknas.

Varroatestare med CO₂

För behandling med myrsyra finns bland annat Myrsyra 60 % samt utrustning som MHT- och Nassenheiderförångare.

Myrsyra 60 % 1 liter

För vinterbehandling finns Oxalsyra 1 kg samt flera typer av doserings- och förångningsutrustning.

Oxalsyra 1 kg

LP:s samlade varroasortiment innehåller dessutom bland annat:

  • doseringsset
  • MHT-förångare
  • Nassenheider
  • mjölksyra
  • oxalsyrasprutor
  • Sublimox
  • Varrox Vaporizer.

Se hela sortimentet för varroabekämpning

Checklista – varroa under biodlingsåret

På våren

  • Kontrollera samhällenas allmänna hälsa.
  • Börja följa kvalsterläget.
  • Förbered eventuell drönaryngelmetod.

Under försommaren

  • Skär ut täckt drönaryngel enligt vald strategi.
  • Gör nya mätningar vid behov.
  • Följ avläggare separat.

Under sommaren

  • Utgå inte från att starka samhällen har låg varroanivå.
  • Planera huvudbehandlingen före sista skörden.

Efter honungsskörden

  • Mät eller bedöm kvalsternivån enligt din strategi.
  • Genomför lämplig behandling i tid.
  • Följ temperatur- och produktanvisningar.
  • Skydda vinterbina.

Under hösten

  • Kontrollera behandlingseffekten.
  • Åtgärda samhällen med kvarstående hög belastning enligt aktuell rekommendation.

När samhället är yngelfritt

  • Genomför lämplig avslutande oxalsyrabehandling om den ingår i strategin.
  • Följ aktuell metod- och säkerhetsanvisning.

Dokumentera

  • Datum.
  • Samhälle.
  • Metod.
  • Preparat.
  • Resultat.

Kort svar – hur bekämpar man varroa?

Varroakvalster kan inte hanteras effektivt genom:

en enda standardbehandling en gång om året.

En bra svensk varroastrategi bygger istället på:

mätning + biodlingstekniska åtgärder + behandling vid rätt tidpunkt + uppföljning.

Under vår och försommar kan exempelvis:

bortskärning av drönaryngel

minska kvalsterökningen.

Efter honungsskörden är målet att sänka kvalsternivån:

innan stora mängder vinterbin utvecklas.

Myrsyra är särskilt användbar i vissa situationer eftersom den enligt Jordbruksverket även kan påverka kvalster i täckt yngel.

Senare, när samhället blivit:

yngelfritt

kan oxalsyra användas för att minska de kvalster som sitter på de vuxna bina och ge samhället ett lågt kvalstertryck inför nästa vår.

Men det kanske viktigaste rådet är:

behandla inte i blindo.

Mät.

Följ upp.

Anteckna.

Och reagera innan kvalsternivån blivit så hög att bina börjar visa:

  • deformerade vingar
  • virusproblem
  • minskad livslängd
  • samhällskollaps.

Hos LP:s Biodling finns utrustning för hela kedjan – från EasyCheck och CO₂-testare till varroainlägg, myrsyrautrustning och oxalsyrabehandling.

Varroakvalstret är idag en del av verkligheten för svenska biodlare.

Men med:

kunskap, mätning och rätt åtgärd vid rätt tid

behöver det inte vara kvalstret som bestämmer hur biodlingsåret slutar.