Varroakvalstret är ett av de största hoten mot svenska bisamhällen.
Problemet är inte bara själva kvalstret. Varroa försvagar bina och bidrar dessutom till spridning av virus. Ett samhälle kan därför se starkt ut under sommaren men ändå gå in i vintern med försvagade vinterbin om kvalsternivån varit för hög under sensommaren.
Det finns flera sätt att bekämpa varroa, och de fungerar på olika sätt. Några metoder bygger på att ta bort yngel där kvalstren reproducerar sig, andra på organiska syror, och ytterligare andra på registrerade läkemedel. Jordbruksverket lyfter bland annat drönarutskärning, spärrboxmetoden, oxalsyra, myrsyra, mjölksyra och olika godkända läkemedel som möjliga verktyg. (Jordbruksverket)
Den bästa strategin är därför sällan att välja en enda metod och använda den slentrianmässigt varje år.
Målet är istället:
mäta → välja rätt metod → behandla vid rätt tidpunkt → följa upp.
Här går vi igenom de viktigaste metoderna för varroabekämpning och när de passar.
Börja alltid med att mäta varroan
Innan man diskuterar behandling behöver man veta hur stort problemet faktiskt är.
Att bara titta på bina räcker inte.
Ett bisamhälle kan ha ganska hög varroanivå utan att du ser kvalster på de vuxna bina. Många kvalster befinner sig dessutom i täckta yngelceller.
Därför bör varroan följas med en faktisk mätmetod.
Vanliga metoder är:
- alkoholtvätt
- CO₂-test
- naturligt nedfall på varroaskiva
- florsockertest
- kontroll av drönaryngel
I Biodlarnas övervintringsenkät var varroainlägg den vanligaste övervakningsmetoden, medan bland annat alkoholtvätt och andra provmetoder också användes. (biodlarna.se)
Alkoholtvätt med skakburk
En av de tydligaste metoderna är att ta ett representativt prov av vuxna bin och separera kvalstren med alkohol eller motsvarande vätska.
Hos LP:s finns Varroa testare EASY CHECK.
Den har markeringar för prov på:
200 eller 300 bin
och LP:s anger cirka:
60 sekunders skakning
för att kvalstren ska separeras och kunna räknas i den genomskinliga behållaren. (LPs Biodling)
Fördelarna är att metoden:
- går snabbt
- ger ett kvantitativt resultat
- är lätt att jämföra mellan olika tidpunkter
Nackdelen är att provbina dör.
CO₂-test – provbina kan återföras
Ett alternativ är ett CO₂-baserat test.
LP:s har även en varroatestare med CO₂ bland sitt sortiment.
Principen är att bina och kvalstren bedövas tillfälligt med koldioxid. Därefter skakas kvalstren loss och räknas.
Fördelen är framför allt att:
bina kan återföras till samhället.
Det kan vara attraktivt för biodlaren som vill följa kvalsternivån ofta utan att varje prov innebär att hundratals arbetsbin offras.
Varroaskiva – enkel uppföljning över tid
En varroaskiva placeras under nätbotten.
Kvalster som faller från bina hamnar på skivan och kan räknas.
Hos LP:s finns både:
- Varroaskiva till botten
- Varroainlägg.
Metoden är:
- enkel
- billig
- icke-dödande
men resultatet måste tolkas med större försiktighet än ett standardiserat biprov.
Naturligt nedfall varierar med:
- årstid
- mängden yngel
- tidigare behandling
- samhällsstyrka
Använd därför helst samma metod på samma sätt varje gång så att resultaten går att jämföra.
Biotekniska metoder – bekämpa utan syror
Varroakvalstret reproducerar sig inne i täckta yngelceller.
Det gör att biodlaren kan påverka populationen genom själva yngelproduktionen.
Sådana metoder kallas ofta:
biotekniska bekämpningsmetoder.
De viktigaste är bland annat:
- drönarutskärning
- spärrboxmetoden
- planerade yngelavbrott
- avläggare
Fördelen är att man kan minska mängden kvalster utan att enbart förlita sig på kemisk behandling.
Drönarutskärning
Varroakvalstret föredrar drönaryngel framför arbetaryngel.
Anledningen är bland annat att drönaryngel ligger täckt längre, vilket ger kvalstret mer tid att producera avkomma.
Jordbruksverket rekommenderar därför drönarutskärning som en praktisk varroaåtgärd och anger att metoden fungerar bäst under perioden då samhället producerar drönaryngel, ungefär april–juni. (Jordbruksverket)
Hur fungerar drönarutskärning?
En särskild drönarram placeras i samhället.
Bina bygger:
drönarceller.
Drottningen lägger obefruktade ägg där.
När ynglet täcks går många varroakvalster in i cellerna för att reproducera sig.
Innan drönarna kläcks tas det täckta ynglet bort.
Då följer också kvalstren med.
Principen är enkel:
locka kvalster till drönaryngel → ta bort ynglet innan kläckning.
Drönarramen måste skötas regelbundet
Det här är avgörande.
Om biodlaren sätter in en drönarram och sedan glömmer den får metoden motsatt effekt.
Varroan får då:
extra bra reproduktionsutrymme.
När drönarna kläcks kommer även nya kvalster ut.
Använd därför bara drönarutskärning om du kan följa ett regelbundet schema genom våren och försommaren.
Hur effektiv är drönarutskärning?
Metoden är populär i Sverige.
I Biodlarnas sammanställning av svenska biodlares metoder 2021–2022 uppgav omkring 49 procent att de använde drönaryngelbortskärning. (biodlarna.se)
Den stora fördelen är att metoden:
- används tidigt på säsongen
- minskar kvalsterpopulationens tillväxt
- inte kräver syrahantering
Men den är bäst som en del av ett större system.
För de flesta samhällen räcker inte vårens drönarutskärning som enda varroastrategi för hela året.
Spärrboxmetoden
Spärrboxmetoden är en mer systematisk bioteknisk metod.
Drottningen stängs in på en ram i en särskild spärrbox.
Efter en bestämd period flyttas hon till en ny ram.
De tidigare ramarna med yngel tas senare bort innan bina kläcks.
På så sätt koncentreras en stor del av samhällets nya yngel – och därmed en stor mängd reproducerande varroa – till ett fåtal ramar som kan avlägsnas.
Jordbruksverket beskriver metoden som tre på varandra följande steg där drottningen spärras på en ram och de ramar hon lagt ägg i senare tas bort. Första ingreppet görs enligt deras vägledning normalt under första eller andra veckan i juni. (Jordbruksverket)
Varför fungerar spärrboxmetoden?
Varroan behöver yngel för att reproducera sig.
När drottningens äggläggning koncentreras till en viss ram blir också kvalstrens reproduktion mer koncentrerad.
Genom att sedan ta bort det täckta ynglet tar biodlaren samtidigt bort:
- varroamammor
- deras avkomma
Ur kvalstrets perspektiv blir ramen nästan en:
fälla.
Fördelen med spärrbox
Metoden kan minska varroan utan traditionell huvudbehandling med syra under den perioden.
Det kan vara särskilt intressant för biodlare som vill:
- arbeta mer biotekniskt
- minska mängden syrabehandling
- skapa tydligt yngelavbrott
Nackdelen är att metoden kräver:
- noggrann timing
- flera ingrepp
- att drottningen hittas
Den är därför arbetsintensivare än exempelvis en enkel höstbehandling med oxalsyra.
Spärrbox kräver planering
Om ett steg missas kan effekten minska kraftigt.
Skriv därför upp:
dag 0
nästa rambyte
nästa rambyte
när ramarna ska tas bort.
Det är ingen metod som bör göras:
”ungefär någon gång nästa vecka.”
Kalenderdisciplinen är en del av behandlingen.
Yngelavbrott och avläggare
En avläggare kan också skapa ett yngelavbrott.
Om ett samhälle får dra upp en ny drottning uppstår en period då:
- den gamla äggläggningen upphör
- ny drottning utvecklas
- hon paras
- ny äggläggning börjar
Under denna period minskar varroans möjlighet att reproducera sig.
Det gör avläggare intressanta även ur varroasynpunkt.
Men avläggare ska i första hand göras för:
- samhällsökning
- svärmförebyggande
- drottninghantering
och inte betraktas som en fullständig varroabehandling i sig.
Myrsyra
Myrsyra är en av de mest använda organiska syrorna i svensk varroabekämpning.
Den stora skillnaden mot oxalsyra är viktig:
myrsyra har effekt även på kvalster inne i täckt yngel.
Jordbruksverket anger uttryckligen att myrsyra är den enda av de vanliga organiska syrorna som har effekt på kvalster i täckta celler. (Jordbruksverket)
Det gör myrsyran särskilt användbar när samhället fortfarande har yngel.
När används myrsyra?

Myrsyra används framför allt:
efter honungsskörden under sensommaren.
Det är en kritisk period.
Nu produceras vinterbina.
Målet är därför att få ner varroan innan en stor del av vintergenerationen utvecklats under högt kvalstertryck.
Det är en av årets viktigaste behandlingstidpunkter.
Korttids- och långtidsbehandling
Myrsyra kan användas på olika sätt.
Jordbruksverkets material beskriver både:
korttidsbehandling – ungefär 1–4 dygn
och:
långtidsbehandling – cirka 2–3 veckor. (Jordbruksverket)
Vilken metod som används påverkar:
- dosering
- appliceringsutrustning
- temperaturkrav
Följ därför alltid instruktionen för det aktuella preparatet eller behandlingssystemet.
Temperaturen är mycket viktig vid myrsyra
Myrsyra fungerar genom avdunstning.
Det betyder att temperaturen påverkar hur snabbt syran lämnar behållaren och sprids i kupan.
För varmt:
för snabb avdunstning.
För kallt:
för låg koncentration och sämre effekt.
Därför ska man aldrig improvisera doseringen.
Följ exakt det temperaturintervall och den dos som gäller för den metod som används.
Jordbruksverket betonar också att rätt tidpunkt och utomhustemperatur är avgörande vid varroabehandling. (Jordbruksverket)
Myrsyra hos LP:s Biodling
Hos LP:s finns Myrsyra 60 % 1 liter, avsedd för varroabekämpning. (LPs Biodling)
För säkrare hantering finns även Doseringsset för myrsyra.
Setet är utformat så att myrsyra kan dras direkt från flaskan till sprutan via slang utan onödigt spill. (LPs Biodling)
Det är en liten detalj som gör stor skillnad när en frätande syra hanteras.
Förångare för långtidsbehandling
LP:s har även MHT förångare.
Den använder ett sugblock och justerbara öppningar för att styra avdunstningen av myrsyra. (LPs Biodling)
I LP:s samlade sortiment för varroabekämpning finns dessutom bland annat Nassenheider-förångare, vekar, doseringssprutor och annan utrustning. (LPs Biodling)
Oxalsyra
Oxalsyra är sannolikt den varroametod flest svenska biodlare känner till.
I Biodlarnas sammanställning var oxalsyra genom droppbehandling den vanligaste metoden, använd av omkring 60 procent av de svarande biodlarna 2021–2022. (biodlarna.se)
Metoden är effektiv men har en viktig begränsning:
oxalsyra når inte varroakvalster inne i täckt yngel.
Därför används den bäst när samhället är:
yngelfritt.
Jordbruksverket beskriver samma princip och anger att oxalsyra ska användas när samhällena är yngelfria. (Jordbruksverket)
När används oxalsyra?
Vanligtvis:
senhöst eller tidig vinter
när yngelsättningen upphört.
Tidpunkten styrs alltså inte bara av datumet.
En mild höst kan innebära att yngel finns kvar länge.
Det viktiga är:
yngelläget.
Oxalsyra på ett samhälle med mycket täckt yngel når bara den del av kvalstren som befinner sig på de vuxna bina.
Oxalsyra genom droppning
En traditionell metod är att använda oxalsyra i en sockerlösning som droppas över bina i ramgatorna.
Jordbruksverket beskriver droppmetoden som effektiv, enkel och billig när den används i yngelfria samhällen. (Jordbruksverket)
Det viktiga är att använda:
- rätt koncentration
- rätt dos
- korrekt tillblandning
- rätt tidpunkt
Improvisera inte med egna styrkor eller mängder.
Oxalsyra genom sublimering/förångning
Oxalsyra kan också appliceras genom upphettning så att den sublimerar och sprids i kupan.
I Biodlarnas statistik användes oxalsyraförångning av omkring 13 procent av biodlarna i undersökningen. (biodlarna.se)
Hos LP:s finns flera produkter för detta, bland annat:
- Varrox Vaporizer
- Sublimox
- oxalsyraförångare med varmluftsaggregat. (LPs Biodling)
Förångning ställer höga krav på skyddet
Det här är viktigt.
Oxalsyra kan orsaka allvarliga ögonskador och inandning kan ge irritation och andningsbesvär enligt säkerhetsdatabladet som LP:s tillhandahåller. (LPs Biodling)
Vid sublimering är därför lämpligt andningsskydd och övrig personlig skyddsutrustning särskilt viktigt.
Syror ska behandlas som:
frätande kemikalier
inte som vanliga biodlingsingredienser.
Oxalsyra hos LP:s Biodling
LP:s säljer Oxalsyra 1 kg för varroabekämpning och länkar därifrån till produktens säkerhetsdatablad. (LPs Biodling)
I varroasortimentet finns även:
- oxalsyraspruta
- oxalsyretabletter
- Varrox Vaporizer
- Sublimox
- varmluftsförångare. (LPs Biodling)
Mjölksyra
Mjölksyra är ytterligare en organisk syra som kan användas mot varroa.
Till skillnad från myrsyra har den:
ingen effekt på kvalster inne i täckt yngel.
Jordbruksverkets material beskriver att mjölksyran sprayas direkt på bina och därför framför allt används i yngelfria samhällen. (Jordbruksverket)
Det gör den mindre praktisk för stora fullstora samhällen med mycket yngel.
När passar mjölksyra?
Den kan vara särskilt intressant för:
- paketbin
- yngelfria avläggare
- mindre yngelfria samhällen
Nackdelen är att ramarna normalt behöver tas upp så att bina kan behandlas.
Det innebär mer arbete än exempelvis en behandling som kan appliceras utan att varje ram lyfts.
LP:s har Mjölksyra 80 % i sitt sortiment för varroabekämpning. (LPs Biodling)
Tymol och registrerade varroaläkemedel
Utöver organiska syror finns registrerade läkemedel för varroabekämpning.
Jordbruksverket anger att det finns flera receptfria registrerade läkemedel och betonar att bipacksedeln måste följas noggrant vad gäller bland annat:
- behandlingstid
- temperatur
- dosering. (Jordbruksverket)
Olika produkter kan innehålla exempelvis:
- tymol
- andra verksamma substanser
Vilka preparat som är registrerade kan förändras över tid.
Kontrollera därför alltid aktuella svenska godkännanden innan behandling.
Resistens är viktigt vid vissa läkemedel
Jordbruksverket varnar också för att varroakvalster kan utveckla resistens mot vissa läkemedel. (Jordbruksverket)
Det är ytterligare ett argument för:
integrerad varroabekämpning.
Om samma verksamma substans används år efter år kan selektionstrycket öka.
Biotekniska metoder har en fördel här eftersom kvalstret inte kan utveckla kemisk resistens mot att biodlaren helt enkelt tar bort yngelramen.
Vilken metod är bäst?
Det finns inte en enda vinnare.
Metoderna löser olika problem.
| Metod | När? | Täckt yngel? | Styrka |
|---|---|---|---|
| Drönarutskärning | Vår/försommar | Tar bort kvalster i drönaryngel | Förebyggande |
| Spärrbox | Försommar | Koncentrerar och avlägsnar angripet yngel | Mycket effektiv biologisk metod |
| Myrsyra | Framför allt sensommar | Ja, viss effekt i täckt yngel | Viktig huvudbehandling |
| Oxalsyra | Yngelfri senhöst/vinter | Nej | Mycket effektiv när yngelfritt |
| Mjölksyra | Yngelfria samhällen | Nej | Praktisk främst för mindre samhällen |
| Registrerade läkemedel | Enligt produkt | Beror på produkt | Följ bipacksedel |
Jordbruksverket rekommenderar uttryckligen flera av dessa metoder och beskriver möjligheten att kombinera exempelvis myrsyra med drönarutskärning och spärrbox. (Jordbruksverket)
En kombinationsstrategi är ofta bäst
Ett exempel på ett årsprogram kan vara:
vår
→ mät varroa
→ använd drönarutskärning
försommar
→ fortsatt mätning
→ spärrbox om den ingår i din strategi
efter slutskattning
→ mät igen
→ behandla med exempelvis myrsyra om nivån och strategin kräver det
yngelfri senhöst
→ oxalsyra
Poängen är inte att alla samhällen alltid måste få exakt alla behandlingar.
Poängen är att metoderna placeras där de biologiskt fungerar bäst.
Varför är sensommaren så kritisk?
Det handlar om:
vinterbina.
Arbetsbin som föds under sensommaren och hösten ska leva i månader.
Om de utvecklas under:
- hög varroabelastning
- starkt virustryck
kan deras livslängd försämras.
Då kan samhället kollapsa under vintern trots att det finns gott om foder.
Det är därför det är farligt att tänka:
”Jag behandlar med oxalsyra i december, så allt är lugnt.”
Decemberbehandlingen kan döda kvalster.
Den kan inte reparera bin som redan skadades i augusti.
Slutskatta i tid
Det är också därför slutskattningen behöver samordnas med varroabekämpningen.
Om sista honungen tas mycket sent försenas:
- varroabehandling
- vinterfodring
- hela invintringen
Det kan göra att vinterbina produceras under hög kvalsterbelastning.
Honungsskörden och varroastrategin är alltså inte två separata frågor.
De påverkar varandra.
Behandla inte under honungsdrag utan att kontrollera reglerna
Jordbruksverket anger att organiska syror inte ska användas under eller precis inför ett nektardrag på ett sätt som riskerar att påverka honungen. (Jordbruksverket)
Kontrollera därför alltid:
- produktinformation
- behandlingsperiod
- eventuella karenstider eller skörderestriktioner
innan behandling.
Det gäller även om ämnet i sig förekommer naturligt i honung.
För läkemedelsjournal
Det här är lätt att missa.
Jordbruksverket anger att den som håller honungsbin ska föra läkemedelsjournal över behandlingar.
Det gäller även behandling med organiska syror som:
- myrsyra
- oxalsyra
även när dessa inte är klassade som läkemedel. (Jordbruksverket)
Anteckna därför åtminstone:
- datum
- kupa eller bigård
- preparat
- mängd
- behandlingsmetod
Det är en bra vana även ur rent biodlingsmässig synvinkel.
Journalen hjälper dig förstå vad som fungerar
Exempel:
| Datum | Kupa | Varroa före | Metod | Varroa efter |
|---|---|---|---|---|
| 15 juli | 1 | 2,0 % | Drönarutskärning tidigare | – |
| 8 aug | 1 | 3,5 % | Myrsyra | – |
| 20 aug | 1 | – | Kontroll | 0,6 % |
| 28 nov | 1 | – | Oxalsyra | – |
Efter några år kan du se:
- vilka samhällen som alltid får hög belastning
- vilken metod som fungerar bäst hos dig
- vilka bigårdar som har störst reinvasion
Det gör bekämpningen betydligt mer träffsäker.
Reinvasion – varroan kan komma tillbaka
Du kan behandla ett samhälle framgångsrikt och ändå få högre kvalsternivå senare.
Varför?
Bin kan röva i svaga eller kollapsande samhällen och föra med sig kvalster tillbaka.
Kvalster kan också följa med:
- drivande bin
- bin från andra samhällen
Det brukar kallas:
reinvasion.
Det är därför en låg varroanivå efter behandling inte betyder att du kan sluta följa samhället resten av året.
Samordna behandling inom bigården

Om tio samhällen står nära varandra och:
nio behandlas
men:
ett lämnas med hög kvalsternivå
kan återinfektion bli ett problem.
Det är därför praktiskt att arbeta med hela bigården som en enhet.
Mät flera samhällen.
Behandla systematiskt.
Följ upp.
Svaga samhällen kräver extra uppmärksamhet
Ett kraftigt varroaangripet samhälle kan börja:
- tappa bin
- få deformerade vingar
- visa dåligt yngelmönster
- krympa snabbt
Vänta inte på tydliga synliga symptom innan du börjar mäta.
När deformerade vingar blir vanliga har virusproblemet redan gått långt.
Varroabekämpning fungerar bäst:
förebyggande.
Inte som akut räddningsinsats när samhället håller på att kollapsa.
Behandla inte ”för säkerhets skull” utan plan
Mer behandling är inte automatiskt bättre.
Onödiga behandlingar innebär:
- mer arbete
- mer hantering av syror eller läkemedel
- större risk för fel
- potentiell belastning på bina
- onödigt selektionstryck vid resistensbenägna preparat
Det är därför mätningen kommer först.
Vet du nivån kan du fatta ett beslut.
Utan mätning behandlar du i praktiken på känsla.
Syror kräver respekt
Myrsyra och oxalsyra är effektiva mot varroa eftersom de är biologiskt aktiva ämnen.
De kan också skada biodlaren.
Använd:
- kemikaliebeständiga handskar
- skyddsglasögon
- lämpliga kläder
- korrekt andningsskydd när metoden kräver det
LP:s säkerhetsdatablad för oxalsyra beskriver bland annat risk för allvarliga ögonskador och irritation vid inandning. (LPs Biodling)
Läs alltid:
säkerhetsdatabladet innan första behandlingen.
Inte efter att något har spillts.
Förvara syrorna korrekt
Förvara behandlingskemikalier:
- i originalförpackning
- tydligt märkta
- oåtkomligt för barn
- separerade från livsmedel och honungsutrustning
- enligt säkerhetsdatabladets instruktioner
Häll inte över syra i en gammal läskflaska eller annan omärkt behållare.
Det kan skapa mycket farliga situationer.
Vanliga misstag vid varroabekämpning
Man mäter aldrig varroan
Behandlingen görs på rutin utan kunskap om utgångsläget.
Man väntar till december
Vinterbina hinner skadas under sensommaren.
Drönarramen glöms kvar
Kvalstren får istället extra reproduktionsutrymme.
Myrsyra används utan hänsyn till temperatur
Avdunstningen blir fel.
Oxalsyra används när mycket yngel finns
Kvalstren inne i cellerna skyddas.
Samma metod används oavsett årstid
Metoden matchar inte kvalstrets biologi.
Bara ett samhälle i bigården behandlas
Reinvasion kan snabbt förändra resultatet.
Efterkontroll görs inte
Biodlaren vet inte om behandlingen fungerade.
Syror hanteras utan skydd
Biodlarens hälsa riskeras.
Behandlingarna journalförs inte
Både den lagstadgade och praktiska dokumentationen brister.
Steg för steg – bygg en varroastrategi
- Bestäm en mätmetod.
- Mät samhällena tidigt på säsongen.
- Använd biotekniska metoder där de passar.
- Följ utvecklingen under våren.
- Mät igen under sommaren.
- Planera slutskattningen i tid.
- Mät inför sensommarbehandlingen.
- Använd en lämplig metod för samhällen med yngel, när behandling behövs.
- Följ produktens temperatur- och doseringskrav.
- Journalför behandlingen.
- Kontrollera effekten.
- Följ eventuell reinvasion.
- Utnyttja yngelfriheten under senhösten för lämplig behandling.
- Börja nästa säsong med ny mätning.
Det ger dig en verklig:
integrerad varroabekämpning.
Exempel – enkel strategi för hobbybiodlaren
För två till fem samhällen kan ett praktiskt upplägg exempelvis vara:
April–juni
Använd drönarram.
Följ kvalsternivån.
Juli
Gör ett ordentligt varroatest.
Direkt efter slutskattningen
Bedöm om sensommarbehandling behövs och använd lämplig metod, exempelvis myrsyra, enligt aktuell instruktion.
Några veckor senare
Kontrollera resultatet.
Yngelfri senhöst
Genomför oxalsyrabehandling enligt rekommenderad metod.
Detta är ett exempel på upplägg – inte ett fast recept som ersätter aktuell mätning och produktinformation.
Kort svar – vilka metoder finns mot varroa?
De viktigaste är:
Drönarutskärning
Tar bort kvalster genom att avlägsna täckt drönaryngel under våren.
Spärrboxmetoden
Koncentrerar yngel och varroa till särskilda ramar som senare tas bort.
Yngelavbrott och avläggare
Minskar tillfälligt kvalstrets möjlighet att reproducera sig.
Myrsyra
Kan användas när yngel finns och har även effekt på kvalster i täckta celler. (Jordbruksverket)
Oxalsyra
Mycket användbar i yngelfria samhällen under senhösten eller vintern. (Jordbruksverket)
Mjölksyra
Verkar på kvalster på vuxna bin och används främst när samhället är yngelfritt. (Jordbruksverket)
Registrerade läkemedel
Används enligt aktuell bipacksedel och svenska godkännanden. (Jordbruksverket)
Den viktigaste metoden av alla är dock:
att mäta varroan.
Utan mätning vet du varken:
- om behandlingen behövs
- hur allvarligt angreppet är
- om behandlingen fungerade.
Produkter för varroakontroll hos LP:s Biodling
Hos LP:s Biodling finns en bred kategori med utrustning för varroabekämpning. Sortimentet omfattar bland annat myrsyrautrustning, oxalsyrasprutor, förångare, mjölksyra och annan behandlingsutrustning. (LPs Biodling)
För kontroll av kvalsternivån finns Varroa testare EASY CHECK, med markeringar för 200 och 300 bin och ungefär 60 sekunders skakning. (LPs Biodling)
LP:s har även Varroa testare med CO₂, samt Varroaskiva och Varroainlägg för den som vill följa naturligt kvalsternedfall.
För sensommarbehandling finns Myrsyra 60 % 1 liter och Doseringsset för myrsyra, som är konstruerat för att minska spill vid fyllning av doseringssprutan. (LPs Biodling)
För kontrollerad avdunstning finns MHT förångare samt ytterligare förångningssystem i det samlade varroasortimentet. (LPs Biodling)
För yngelfri höst- och vinterbehandling finns Oxalsyra 1 kg och utrustning som oxalsyraspruta, Varrox Vaporizer, Sublimox och andra förångare. (LPs Biodling)
Varroabekämpning handlar alltså inte om att hitta en mirakelbehandling.
Det handlar om att förstå kvalstrets livscykel.
När drönaryngel finns – utnyttja det.
När samhället fortfarande har yngel – välj en metod som fungerar under de förutsättningarna.
När samhället är yngelfritt – utnyttja det fönstret.
Och genom hela säsongen:
mät, dokumentera och följ upp.
Den biodlare som håller varroan på en låg nivå innan problemen blir synliga ger inte bara sommarsamhället bättre förutsättningar.
Det viktigaste resultatet kommer några månader senare:
friskare och mer långlivade vinterbin som faktiskt klarar att bära samhället hela vägen fram till nästa vår.