När temperaturen sjunker och blommorna försvinner förändras livet i bikupan nästan fullständigt.
På sommaren kan ett starkt bisamhälle bestå av tiotusentals bin som flyger ut och in från morgon till kväll. De samlar nektar, pollen och vatten, bygger vax och producerar honung. På vintern däremot blir kupan stillsam utifrån.
Men bina sover inte.
De går inte heller i vinterdvala.
Istället samlar de sig i ett tätt vinterklot, äter av sina förråd och producerar precis så mycket värme som behövs för att samhället ska överleva fram till våren. Biodlarnas utbildningsmaterial beskriver just vintern som den period då bina sitter samlade i vinterklot och bara lämnar kupan vid lämpliga tillfällen för rensningsflygning. (Biodlarna)
Här går vi igenom vad som faktiskt händer inne i bikupan under vintern – och varför ett starkt samhälle klarar kyla betydligt bättre än många tror.
Bina sover inte på vintern
Honungsbin övervintrar som ett helt samhälle.
Det skiljer dem från många andra insekter.
Humlesamhället dör exempelvis till stor del bort inför vintern och endast nya drottningar övervintrar.
Honungsbiet använder en helt annan strategi.
Drottningen och tusentals arbetsbin lever tillsammans hela vintern.
När temperaturen sjunker samlar de sig tätt runt varandra.
Detta kallas:
vinterklotet.
Vad är ett vinterklot?
Vinterklotet är en tät klunga av bin.
Bina sitter ungefär som ett levande isoleringsmaterial runt samhällets centrum.
De yttersta bina sitter tätt och hjälper till att hålla kvar värmen.
Längre in är temperaturen högre.
Bina kan dessutom byta plats så att samma individer inte behöver sitta längst ut hela tiden.
Hela vinterklotet fungerar därför som ett levande värmesystem.
Bina skapar värme med sina muskler
Ett bi behöver inte flyga för att använda sina flygmuskler.
Genom muskelaktivitet kan det producera värme.
Tusentals bin tillsammans kan på så sätt hålla temperaturen inne i vinterklotet betydligt högre än temperaturen ute.
Det innebär att även om det är:
–15 °C utanför kupan
behöver det inte vara i närheten av lika kallt där bina sitter.
Det är därför friska och välförberedda bisamhällen kan övervintra även i mycket kallt svenskt klimat.
Kyla är inte alltid det största problemet
Många nybörjare oroar sig mest för minusgrader.
Men ett starkt bisamhälle är mycket väl anpassat till kyla.
Större problem kan istället vara:
- för lite vinterfoder
- hög luftfuktighet
- svagt samhälle
- hög varroabelastning
- dåligt placerat foder
- dålig ventilation
Ett torrt och välfodrat samhälle kan därför klara en kall vinter bättre än ett svagt och fuktigt samhälle under en mild vinter.
Hur många bin finns i kupan under vintern?
Sommarsamhället är betydligt större än vintersamhället.
Under högsäsongen kan kupan innehålla tiotusentals arbetsbin.
När hösten kommer minskar populationen.
De kortlivade sommarbina dör och ersätts av en mindre generation:
vinterbin.
Ett övervintrande samhälle kan fortfarande bestå av många tusen bin, men betydligt färre än under sommarens topp.
Det är en medveten strategi.
Färre bin betyder att samhället behöver mindre foder för att klara vintern.
Vad är vinterbin?
Vinterbin är arbetsbin som föds under sensommaren och hösten.
De skiljer sig fysiologiskt från sommarens kortlivade arbetsbin.
Sommarbin kan leva omkring:
några få veckor
medan vinterbin kan leva i:
många månader.
Det är nödvändigt eftersom det inte produceras stora mängder nya arbetsbin under hela vintern.
Vinterbina måste bära samhället från sensommaren ända fram till nästa vår.
Vinterbina har en helt annan uppgift
Sommarbiet kan lägga stora delar av sitt liv på att:
- samla nektar
- samla pollen
- flyga långa sträckor
Vinterbiet ska istället:
- överleva
- hålla vinterklotet fungerande
- producera värme
- vårda det första ynglet på våren
Det slits därför inte på samma sätt som ett sommarbi.
Det är en viktig anledning till den mycket längre livslängden.
Därför är sensommaren avgörande för vintern
Vinterbina produceras redan när biodlaren fortfarande kanske arbetar med årets sista honungsskörd.
Det betyder att vinterförberedelserna egentligen börjar långt innan första frosten.
Under sensommaren behöver samhället bland annat ha:
- låg varroanivå
- tillräckligt med pollen
- fungerande drottning
- bra samhällsstyrka
Om vinterbina utvecklas under kraftigt varroa- och virustryck kan deras livslängd försämras.
Resultatet kan bli att samhället minskar kraftigt långt innan våren kommer.
Vad äter bina på vintern?
Bina lever framför allt av de energireserver som finns i kupan.
Det kan vara:
- egen honung
- vinterfoder som biodlaren gett
I svensk biodling ersätts en stor del av den skördade honungen ofta med sockerrikt vinterfoder efter slutskattningen.
Bina lagrar detta i cellerna och täcker det.
Under vintern arbetar sig vinterklotet successivt genom dessa förråd.
Bina flyttar sig genom kupan under vintern
Vinterklotet sitter inte nödvändigtvis på exakt samma plats från oktober till mars.
När fodret närmast bina förbrukas rör sig klotet gradvis mot nya foderceller.
Det kan ofta ske:
- uppåt
- åt sidan
beroende på kupmodell och foderplacering.
Det är därför vinterfodret inte bara behöver finnas i kupan.
Det behöver också vara åtkomligt för bina.
Bina kan svälta trots att det finns foder kvar
Det låter motsägelsefullt, men det kan inträffa.
Under mycket kallt väder kan vinterklotet ha svårt att flytta sig längre sträckor över tomma kakor.
Det kan då finnas:
foder på en annan ram
samtidigt som bina svälter där de sitter.
Det är en anledning till att korrekt foderplacering redan vid invintringen är viktig.
Hur mycket äter bina på vintern?
Förbrukningen är inte konstant.
Tidigt på vintern kan den vara relativt låg.
När yngelsättningen börjar på nytt ökar den.
Då behöver bina energi både för:
- värme
- yngelvård
- egen ämnesomsättning
Det är därför ett samhälle ibland kan ha gott om foder i december men bli oroväckande lätt i februari eller mars.
Foderkontrollen blir viktig mot våren
Biodlaren behöver normalt inte öppna kupan mitt i vintern för att kontrollera varje foderram.
Istället kan kupans vikt bedömas genom att försiktigt lyfta i:
- bakänden
- ena sidan
Med erfarenhet känns skillnaden mellan:
tung
och:
oroväckande lätt
kupa ganska tydligt.
Jämför gärna flera samhällen i samma bigård.
Vad gör man om bina riskerar att få slut på mat?
Vid tydlig foderbrist kan fast foder placeras nära bina.
Hos LP:s Biodling finns exempelvis Apifonda 1 kg, en fast sockermassa med hög torrsubstanshalt. LP:s anger uttryckligen att den är mycket lämplig både för vinter och som vårstarter. (LPs Biodling)
LP:s har även Apifonda 2,5 kg, som också anges som lämplig under vinter och tidig vår. (LPs Biodling)
Fast foder ska placeras nära klotet
Under kyla vill man inte att bina ska behöva förflytta sig långt.
Foderdegen placeras därför normalt ovanför ramarna eller på annat sätt mycket nära vinterklotet.
LP:s instruktion för Apifonda beskriver att en öppning görs i förpackningen och fodret placeras ovanför bina så att de enkelt kommer åt det. (LPs Biodling)
Det är betydligt mer användbart än ett foder som finns långt bort i kupan.
Vinterfoder är ändå främst en höstfråga
Akutfodring på vintern bör vara:
reservplanen.
Grundplanen är att samhället redan på hösten får tillräckligt med förråd.
Hos LP:s finns en samlad kategori med foder för bin, där sortimentet bland annat omfattar Apifonda, Ambrosia, Bifor och strösocker. (LPs Biodling)
Om samma samhälle måste akututfodras varje februari är det klokt att se över höstens invintringsstrategi.
Vad händer med drottningen på vintern?
Drottningen är kvar tillsammans med arbetsbina.
Hon lämnar inte samhället.
Under hösten minskar hennes äggläggning kraftigt.
Under en period kan samhället vara helt eller nästan helt yngelfritt.
Det är biologiskt viktigt.
Samhället behöver då inte hålla ett stort yngelområde varmt och foderförbrukningen blir lägre.
Drottningen kan börja lägga tidigt igen
När dagarna blir längre börjar yngelsättningen ofta gradvis starta igen.
Det kan ske långt innan biodlaren själv upplever att våren har kommit.
När yngel finns måste bina hålla området betydligt varmare.
Det betyder:
mer värmeproduktion
och:
mer foderförbrukning.
Därför förändras vinterklotets energibehov tydligt när årets första yngel börjar utvecklas.
Ynglet kan börja innan bina kan flyga
Det här är en viktig detalj.
Drottningen kan börja lägga samtidigt som vädret fortfarande gör det omöjligt för arbetsbina att samla nytt foder ute.
Samhället måste då klara hela yngelproduktionen med:
lagrade resurser.
Det är en av anledningarna till att vårvintern kan vara kritisk.
Vad gör bina när det blir varmt mitt i vintern?
På en mild och solig vinterdag kan bina plötsligt börja flyga.
Det betyder inte nödvändigtvis att våren är här.
Ofta handlar det om:
rensningsflygning.
Bina har hållit avföringen i tarmen under långa perioder och passar på att lämna kupan när temperaturen blir tillräckligt hög.
Biodlarnas utbildningsmaterial lyfter just rensningsflygning som en del av vintersamhällets normala beteende. (Biodlarna)
Rensningsflygningen kan se dramatisk ut
Plötsligt flyger hundratals eller tusentals bin framför kupan.
För en ny biodlare kan det nästan se ut som svärmning.
Skillnaden är att bina:
- flyger kortare turer
- tömmer tarmen
- återvänder till kupan
De bildar inte en ny svärmklunga.
Det är ett normalt och positivt vinterbeteende.
Bruna fläckar på snön är normalt
Efter rensningsflygningen kan snön framför kupan vara full av små bruna prickar.
Det är binas avföring.
Enstaka eller måttliga mängder är helt normala.
Mer oroande är kraftig nedsmutsning:
- inne i kupan
- över stora delar av kupfronten
Det kan vara tecken på utsot eller andra störningar.
Vad gör bina när det är riktigt kallt?
De sitter tätare.
När temperaturen sjunker kan vinterklotet dra ihop sig.
Det hjälper till att minska värmeförlusten.
Bina på utsidan fungerar som en isolerande mantel.
Samtidigt fortsätter bina inne i klotet att producera värme.
Det är alltså inte ett passivt stillasittande.
Det pågår hela tiden:
- värmereglering
- foderintag
- positionsbyten
i klotet.
Vinterklotet är inte en helt sluten boll
Bina behöver kunna röra sig mellan:
- foder
- klotets ytterkant
- dess varmare centrum
Strukturen förändras därför hela tiden.
På mildare dagar kan klotet bli lösare.
Vid kraftig kyla blir det tätare.
Det är ett dynamiskt system.
Fukt produceras hela vintern
När bina förbränner socker skapas:
- energi
- koldioxid
- vatten
Vattenångan måste kunna lämna kupan.
Annars kan den kondensera mot kalla ytor.
Droppar av kallt vatten direkt över vinterklotet är betydligt sämre än torr kyla.
Därför är ventilationen viktig.
Bina behöver en torr kupa

En bra vinterkupa ska inte vara:
hermetiskt förseglad.
Luftutbytet måste fungera.
Samtidigt vill man förstås inte skapa kraftigt drag rakt genom vinterklotet.
Målet är:
torrt + ventilerat + skyddat.
Det är ofta mer relevant än att försöka göra kupan så varm som möjligt.
Varför stänger bina inte bara igen kupan helt?
Bina reglerar kupmiljön själva i stor utsträckning.
Men det produceras hela tiden:
- vattenånga
- koldioxid
som måste lämna kupan.
Flustret fyller därför en viktig funktion även under vintern.
Det ska inte blockeras helt.
Döda bin kan blockera flustret
Under vintern dör naturligt ett antal arbetsbin.
De kan hamna på kupbotten.
Om många samlas framför ett lågt fluster kan öppningen börja täppas igen.
Biodlaren bör därför kontrollera att flustret fortfarande är öppet utan att behöva öppna själva kupan.
Det är en av de få praktiska vinteråtgärder som ofta faktiskt behövs.
Snö över kupan är inte automatiskt farlig
Lös snö innehåller mycket luft och isolerar ganska bra.
Ett snötäcke runt kupan behöver därför inte vara något problem.
Men se till att:
flustret inte blir permanent blockerat.
Om snön smälter och fryser till kompakt is kan ventilationen försämras mer.
Vad gör bina när det stormar?
För bina inne i kupan händer oftast inte mycket – så länge kupan står kvar och taket sitter på.
Det är biodlarens ansvar att se till att:
- kupan är stabil
- taket är förankrat
- konstruktionen inte kan blåsa omkull
Ett spännband eller annan säkring är en mycket billig försäkring.
Ett avblåst tak mitt i januari kan däremot snabbt bli ett allvarligt problem.
Möss kan vilja flytta in
Vintern gör kupan attraktiv även för andra djur.
Möss söker:
- skydd
- värme
- föda
och kan försöka ta sig in genom flustret.
Där kan de:
- skada vaxkakor
- äta pollen
- störa bina
Ett musgaller på hösten kan minska risken.
Hackspettar kan också bli ett problem
Hackspettar kan upptäcka att kupan innehåller bin.
Särskilt cellplastkupor kan då bli utsatta.
En hackspett kan på kort tid skapa stora hål i kupan.
Har du återkommande problem kan fysiskt skydd runt kuporna behövas under vintern.
Bina städar väldigt lite under kallperioderna
Under riktigt kallt väder flyger bina inte ut med döda individer på samma sätt som under sommaren.
Döda bin kan därför samlas på botten.
När temperaturen stiger kan städbina plötsligt börja arbeta.
Då kan man på kort tid se många döda bin framför flustret.
Det behöver inte betyda att alla dog samma dag.
De kan ha samlats under flera månader.
Några döda bin på vintern är normalt
Ett övervintrande samhälle består av många tusen individer.
Viss naturlig dödlighet måste därför förekomma.
Det viktiga är förändringen.
Några döda bin framför kupan:
normalt.
Extremt stora mängder, ett snabbt krympande samhälle eller andra symptom:
bör undersökas.
Hur låter bin på vintern?
En levande kupa är inte helt tyst.
Om du lägger örat nära kupan kan du ibland höra ett svagt:
jämnt sus.
Vissa biodlare knackar mycket lätt på utsidan och lyssnar efter en kort respons.
Men gör inte detta varje vecka bara av nyfikenhet.
Varje störning innebär att bina reagerar och använder energi.
Vintern ska i huvudsak vara lugn.
Ska man öppna bikupan på vintern?
Normalt:
nej.
Det finns sällan någon anledning att lyfta ramar mitt i vintern.
Du kan kontrollera mycket genom:
- kupvikt
- fluster
- ljud
- nedfall på botten
- aktivitet vid mildväder
Öppna bara när det finns ett tydligt behov och förhållandena gör det möjligt.
Bina behöver inte hjälp med uppvärmningen
Det kan vara frestande att försöka:
- värma kupan
- täcka den med stora mängder isolering
- flytta den till ett varmt garage
Men ett normalt starkt bisamhälle är byggt för att reglera temperaturen självt.
Det viktiga är istället att kupan:
- fungerar enligt sin konstruktion
- är torr
- är skyddad från extrema störningar
Överdriven värme kan dessutom stimulera yngelsättning och därmed öka foderförbrukningen.
Varroan finns kvar på vintern
När ynglet minskar förändras varroakvalstrets situation.
Kvalstret kan inte reproducera sig utan täckt yngel.
När samhället blir yngelfritt befinner sig därför kvalstren i huvudsak på de vuxna bina.
Det är just detta som gör den yngelfria perioden särskilt intressant för vissa varroabehandlingar.
Varför används oxalsyra ofta när samhället är yngelfritt?
Oxalsyra påverkar kvalster som befinner sig på de vuxna bina.
Kvalster inne i täckta yngelceller är däremot skyddade.
När inget täckt yngel finns blir därför en mycket större andel av kvalsterpopulationen åtkomlig.
Hos LP:s finns Oxalsyra 1 kg avsedd för varroabekämpning. Produktinformationen hänvisar också till säkerhetsdatablad. (LPs Biodling)
Det finns även Oxalsyra för 15 samhällen. (LPs Biodling)
Följ alltid aktuell produktinformation och gällande rekommendationer.
Oxalsyra är inte något man använder lite på måfå
Varroabehandling ska vara en del av en plan.
Idealet är:
mät varroa under säsongen
↓
sänk nivån i sensommar när det behövs
↓
utnyttja den yngelfria perioden vid lämplig vinterbehandling
↓
börja nästa säsong med låg kvalsternivå.
En vinterbehandling kan inte reparera vinterbin som redan skadats av hög varroabelastning under augusti.
LP:s har flera verktyg för vinterbehandling
I LP:s kategori för varroabekämpning finns bland annat:
- oxalsyrasprutor
- Varrox Vaporizer
- Sublimox
- oxalsyratabletter
- annan behandlingsutrustning. (LPs Biodling)
Vid all hantering av syror är rätt skyddsutrustning viktig.
LP:s sortiment innehåller även ett särskilt Skyddspaket Syra.
Vad händer om vintern är mild?
En mild vinter kan verka positiv.
Men den har också en nackdel.
Drottningen kan börja eller fortsätta yngelsättningen tidigare.
Då måste samhället hålla ynglet varmt.
Det leder till:
högre foderförbrukning.
Milda vintrar kan därför ibland ge större foderåtgång än långa stabila köldperioder.
Mildväder kan också hålla varroan reproduktiv längre
Om samhället fortsätter ha täckt yngel kan varroakvalstret fortsätta sin reproduktion.
Det kan dessutom göra en planerad yngelfri behandling mindre effektiv om den görs efter kalendern istället för efter samhällets verkliga yngelläge.
Frågan bör alltså vara:
är samhället yngelfritt?
inte bara:
är det december?
Vad händer under en riktigt kall vinter?
Under långa köldperioder:
- sitter bina tätare
- flyger inte
- äter relativt kontrollerat
- håller vinterklotet kompakt
Ett friskt samhälle kan klara detta mycket bra.
Problemet kommer om klotet:
- blir för litet
- tappar kontakt med fodret
- utsätts för mycket fukt
Därför är samhällsstyrka och invintring så viktiga.
Vinterklotet börjar förändras när våren närmar sig
När dagarna blir längre och yngelsättningen ökar sker flera förändringar.
Samhället:
- producerar mer värme
- äter mer
- använder mer pollen
- blir gradvis mer aktivt
Vinterklotet blir mindre tydligt under milda dagar.
Så småningom börjar bina flyga regelbundet.
Då övergår vinterbiodlingen till:
vårbiodling.
Vårens första pollen är enormt viktigt
När första pollenflugorna börjar komma in startar nästa fas.
Pollen behövs för att föda upp nya arbetsbin.
Viktiga tidiga växter kan bland annat vara:
- hassel
- sälg
- vide
- krokus
När pollenkorgarna på bakbenen börjar fyllas vet biodlaren att naturen åter börjar bidra med protein.
Extra pollenfoder kan vara aktuellt i särskilda situationer
Hos LP:s finns exempelvis Hive Alive foder med pollen 1 kg.
LP:s beskriver produkten som särskilt användbar vid tidig vår, foderbrist och köldperioder, men anger även vinter som ett möjligt användningstillfälle när naturens födotillgång är låg. (LPs Biodling)
Det är ett kompletterande foder.
Naturligt pollen från bra vårväxter är fortfarande en mycket viktig del av samhällets utveckling.
När gör bina sin första riktiga flygdag?
Det varierar enormt mellan år och plats.
I södra Sverige kan omfattande flygaktivitet förekomma mycket tidigt under en mild vinter.
Längre norrut kan samhällena sitta kvar betydligt längre.
Det är därför svårt att säga:
”bina börjar flyga den 15 mars.”
Bina följer:
- temperaturen
- solen
- vindförhållandena
- naturen
inte kalendern.
Hur vet man att ett samhälle har klarat vintern?
Bra tecken är:
- ordnad flygning under mildväder
- pollen som tas in när våren kommer
- normal mängd döda bin
- kupan har fortfarande rimlig vikt
Men den definitiva kontrollen kommer först när vädret blivit tillräckligt varmt för vårgenomgång.
Då kan biodlaren kontrollera:
- yngel
- drottningens funktion
- foder
- samhällsstyrka
- eventuella sjukdomstecken
Ett samhälle kan överleva vintern men ändå vara i dåligt skick
Det är skillnad mellan:
levande
och:
starkt.
Ett samhälle kan komma ut ur vintern med:
- mycket få bin
- dålig drottning
- lite foder
och ändå tekniskt sett ha överlevt.
Det kan behöva betydligt mer hjälp än ett starkt grannsamhälle.
Därför är vårens första riktiga bedömning viktig.
Varför försvinner ibland nästan alla bin trots att fodret finns kvar?
Om en kupa på våren innehåller:
- gott om foder
- väldigt få bin
kan flera saker ha hänt.
En viktig möjlighet är att vinterbina haft för kort livslängd.
Hög varroa- och virusbelastning under sensommaren kan bidra till att arbetsbina dör tidigare än de borde.
Samhället kan då gradvis minska under vintern.
Det visar varför:
en bra vinter börjar redan i augusti.
Gör bina honung på vintern?

Nej, normalt inte i den mening biodlaren menar med honungsproduktion.
Det finns inga stora nektardrag och bina flyger mycket lite.
De använder istället tidigare lagrade energireserver.
Man skulle nästan kunna säga att hela sommaren går ut på att förbereda:
vinterns energilager.
När våren återvänder börjar insamlingen igen.
Bygger bina vax på vintern?
Mycket lite eller inte alls under normal vinter.
Vaxbygge kräver:
- relativt hög temperatur
- energi
- stark aktivitet
Det sker därför framför allt under vår och sommar när samhället växer och nektar kommer in.
Vintertid fokuserar bina på:
överlevnad.
Vad gör arbetsbina hela dagarna?
De har inte fasta åttatimmarsskift.
Inne i vinterklotet sker ständigt:
- temperaturreglering
- rörelse
- foderintag
- positionsbyte
- eventuell yngelvård
Aktiviteten varierar med temperaturen.
När vädret blir mildare blir bina mer rörliga.
Vid stark kyla sitter de betydligt tätare.
Vad gör drottningen hela dagarna?
Under den mest yngelfria perioden är hennes äggläggning mycket låg eller helt pausad.
Arbetsbina finns fortfarande runt henne.
När säsongen börjar vända mot vår ökar äggläggningen gradvis.
Drottningens aktivitet är därför en viktig motor bakom:
ökad vinterförbrukning mot våren.
Ju mer yngel hon producerar, desto mer energi behöver hela samhället.
Finns drönare i kupan under vintern?
Normalt finns mycket få eller inga drönare kvar.
På sensommaren och hösten drivs de ut av arbetsbina.
Samhället behöver inte försörja hanar under vintern när inga drottningar normalt ska paras.
När våren återkommer börjar drönaryngel produceras på nytt.
Det är ännu ett tecken på att reproduktionssäsongen närmar sig.
Vanliga missförstånd om bin på vintern
Bina går i ide
Nej. De är aktiva inne i vinterklotet.
Bina sover hela vintern
Nej. De producerar värme, äter och rör sig.
Extrem kyla dödar automatiskt bina
Nej. Ett starkt och torrt samhälle klarar mycket låga temperaturer.
Bina behöver värmas av biodlaren
Normalt inte. De producerar själva värmen.
Bina behöver mat varje vecka
Nej. De lever av lagrade förråd. Biodlaren ingriper främst vid verklig foderbrist.
Ingen varroa finns när inget yngel finns
Fel. Kvalstren finns kvar på de vuxna bina.
En mild vinter är alltid bättre
Inte nödvändigtvis. Tidig yngelsättning kan öka foderförbrukningen.
Döda bin framför kupan betyder att samhället håller på att dö
Inte automatiskt. Naturlig vinterdödlighet och utrensning förekommer.
Checklista – vad händer i kupan under vintern?
Under vintern:
- Bina bildar vinterklot.
- De producerar värme med musklerna.
- Vinterklotet blir tätare när det är kallt.
- Bina äter av vinterförrådet.
- Klotet rör sig successivt mot nytt foder.
- Vinterbin lever betydligt längre än sommarbin.
- Drottningens äggläggning minskar kraftigt.
- Samhället kan bli helt yngelfritt.
- Varroakvalster finns fortfarande på de vuxna bina.
- Fukt och koldioxid måste ventileras ut.
- Döda bin kan samlas på botten.
- Vid mildväder kan bina rensningsflyga.
- När yngelsättningen åter startar ökar foderförbrukningen.
- Mot våren börjar pollen åter komma in.
- Vinterklotet löses gradvis upp när aktiviteten ökar.
Kort svar – vad gör bin på vintern?
Bina går inte i dvala.
De samlas istället i ett:
vinterklot.
Där håller de sig varma genom muskelarbete och lever av lagrat:
honungs- eller vinterfoder.
Drottningen minskar kraftigt sin äggläggning och samhället kan under en period vara helt yngelfritt.
På milda dagar lämnar bina kupan för:
rensningsflygning.
När våren närmar sig börjar drottningen lägga mer yngel, temperaturen i yngelområdet måste höjas och foderförbrukningen ökar.
Det är därför den sena vintern ofta är en av årets mest känsliga perioder.
Produkter för vinterbiodling hos LP:s Biodling
Hos LP:s Biodling finns flera produkter som passar för vinterkontroll, foderberedskap och varroaarbete.
Apifonda 1 kg är en fast sockermassa som enligt LP:s är mycket lämplig både under vinter och som vårstarter. Den kan placeras nära bina och kräver ingen flytande foderlösning. (LPs Biodling)
För större mängder finns Apifonda 2,5 kg, även den beskriven som lämplig för vinter och vår. (LPs Biodling)
I den samlade kategorin foder till bin finns bland annat Apifonda, Ambrosia, Bifor och strösocker. (LPs Biodling)
För den yngelfria delen av varroastrategin finns Oxalsyra 1 kg samt Oxalsyra för 15 samhällen. (LPs Biodling)
LP:s har också en samlad kategori för varroabekämpning med bland annat oxalsyrasprutor, Varrox Vaporizer och Sublimox. (LPs Biodling)
Det fascinerande med vinterbina är alltså att det som från utsidan ser ut som en helt stilla trälåda i själva verket innehåller ett avancerat levande system.
Mitt i kylan sitter tusentals bin tätt tillsammans.
De:
äter
producerar värme
byter plats
skyddar drottningen
och:
väntar på våren.
När den första varma dagen kommer och bina åter fyller luften framför flustret har samhället gjort något ganska imponerande:
det har hållit sig självt levande och varmt genom hela den svenska vintern.