Inlägg

Skattlåda – vad är det och hur används den?

Biodlare arbetar med bikupa.

Skattlådan är en av bikupans viktigaste delar när honungssäsongen börjar.

Det är här bina får extra utrymme att lagra den nektar som senare blir honung. Under ett bra drag kan ett starkt samhälle fylla stora mängder kakarea på kort tid, och utan tillräckligt skattutrymme riskerar yngelrummet att börja blockeras med nektar samtidigt som svärmlusten ökar.

En skattlåda är egentligen inte en särskild sorts låda i sig. Det är en sarg med ramar som används ovanför yngelrummet för honungsproduktion. Samma typ av sarg kan i andra sammanhang användas som yngelrum eller foderlåda beroende på placering och funktion. LP:s beskriver exempelvis sina Nackakupesargar just så: de staplas efter bisamhällets storlek och säsong och benämns skattlåda, yngelrum eller foderlåda beroende på användningsområde. (lpsbiodling.se)

Här går vi igenom hur skattlådan fungerar, när den används, vad den ska innehålla och hur du bygger upp skattutrymmet under säsongen.

Vad är en skattlåda?

En skattlåda består normalt av:

  • en sarg
  • ett antal ramar
  • utbyggda vaxkakor eller vaxmellanväggar

Den placeras ovanför yngelrummet när bisamhället behöver plats för att lagra honung.

Principen är enkel:

yngelrum → bina föder upp nya bin

skattlåda → bina lagrar skördehonung

I praktiken är gränsen inte biologiskt absolut. Arbetsbina rör sig genom hela kupan och utan spärrgaller kan drottningen också gå upp och lägga ägg i skattlådan.

Därför använder många biodlare ett spärrgaller mellan de två delarna.

Varför heter det skattlåda?

Ordet kommer från den honung som biodlaren kan skatta, alltså ta från bisamhället.

Honungen i skattlådorna är den del som huvudsakligen är avsedd för skörd.

Bina behöver förstås själva honung och annat foder för sin överlevnad, men genom att ge dem extra lådor under ett gott nektardrag kan ett starkt samhälle producera ett betydande överskott.

När honungen är mogen tas skattlådorna av och ramarna slungas.

Hur sitter skattlådan i bikupan?

En vanlig uppbyggnad kan vara:

tak

↓

skattlåda 2

↓

skattlåda 1

↓

spärrgaller

↓

yngelrum

↓

botten

Under ett mycket bra honungsår kan ytterligare skattlådor läggas till.

Antalet lådor är alltså inte bestämt.

Kupans höjd förändras under säsongen efter:

  • samhällsstyrka
  • nektardrag
  • ramformat
  • mängden honung

Det modulära systemet är en av uppstaplingskupans stora fördelar.

Vad är skillnaden mellan skattlåda och yngelrum?

Rent konstruktionsmässigt kan de ibland vara exakt samma typ av sarg.

Skillnaden är vad de används till.

Yngelrummet

Här finns framför allt:

  • ägg
  • larver
  • täckt yngel
  • pollen
  • foder
  • drottningen

Skattlådan

Här vill biodlaren framför allt ha:

  • nektar
  • mogen honung
  • ljusa fina skattkakor

LP:s Sarg LN är exempelvis en låda för tio ramar som uttryckligen kan användas som både skattlåda och yngelrum beroende på placeringen i kupan. (lpsbiodling.se)

Måste skattlådan ha ett annat ramformat?

Nej.

Det är fullt möjligt att använda samma ramformat i:

  • yngelrum
  • skattlådor

Exempelvis kan hela kupan byggas med LN eller Langstroth.

Det har en praktisk fördel:

alla ramar passar överallt.

Ramar kan då flyttas mellan olika delar av kupan när det är lämpligt.

Men det finns också en nackdel.

En full hög skattlåda blir tung.

Därför använder många lägre skattlådor

Honung väger mycket.

Det gör lådans höjd till en ergonomisk fråga.

En full hög Dadant- eller Langstrothlåda kan bli tung att lyfta.

Därför väljer många biodlare ett system med:

stort yngelrum + lägre skattlådor.

Exempel är:

  • Dadant yngelrum + 1/2 Dadant skattlådor
  • Dadant yngelrum + 3/4 Langstroth skattlådor
  • Langstroth yngelrum + lägre Langstrothvariant

Hos LP:s finns exempelvis Sarg 1/2 Dadant, som är en lägre sarg och kan användas som skattlåda. (lpsbiodling.se)

En lägre skattlåda ger lättare lyft

Tänk dig två lådor med ungefär samma mängd honung per ram men olika ramhöjd.

Den högre lådan kan bli betydligt tyngre.

Den lägre innebär:

  • fler lådor
  • men lägre vikt per lyft

Det kan vara en stor fördel när:

  • flera samhällen ska skattas
  • biodlaren arbetar ensam
  • hundratals lådor hanteras per år

Det är alltså inte bara en fråga om binas behov.

Det handlar också om biodlarens rygg.

Vad innehåller skattlådan?

Skattlådan innehåller ramar.

Dessa kan vara:

utbyggda skattkakor

eller:

ramar med vaxmellanväggar.

En utbyggd skattkaka består redan av färdiga vaxceller.

Bina kan därför direkt börja lagra nektar.

En vaxmellanvägg behöver först byggas ut till full cellhöjd.

Det kräver:

  • bin
  • energi
  • värme
  • drag

Båda behövs i biodlingen.

Utbyggda skattkakor är mycket värdefulla

Har du sparat fina skattkakor från föregående år får bisamhället ett rejält försprång.

När nektardraget börjar kan bina direkt använda cellerna.

De behöver inte först lägga stora resurser på vaxproduktion.

Det är därför skattkakor ofta är en av de mest värdefulla resurserna i en etablerad biodling.

En låda full med fina utbyggda ramar är mycket mer produktionsklar än samma låda med enbart mellanväggar.

Men nya mellanväggar behövs också

Biodlaren behöver samtidigt hela tiden förnya vaxet och öka antalet kakor.

Starka samhällen under bra drag är mycket bra på att bygga.

Då är det lämpligt att ge:

  • nya mellanväggar
  • tomma ramar enligt vald metod

så att bina kan skapa nya skattkakor.

Efter några säsonger kan biodlaren bygga upp ett stort lager av färdiga kakor.

Vad är ett spärrgaller?

Spärrgallret är ett galler med öppningar som är tillräckligt stora för arbetsbin men för små för drottningen.

Det placeras vanligtvis mellan:

yngelrum och skattlåda.

Då kan arbetsbina röra sig upp och lagra honung medan drottningen hålls nere i yngelrummet.

Fördelen är att skattlådorna normalt blir fria från yngel.

Det gör honungsskörden betydligt enklare.

Varför vill man inte ha yngel i skattlådan?

Biodlare inspekterar bikupa ram

Om drottningen lägger ägg bland honungsramarna kan du vid skörden få ramar som innehåller både:

  • honung
  • larver
  • täckt yngel

Sådana ramar kan förstås inte bara tas in och slungas.

Du behöver vänta tills ynglet kläckts.

Dessutom blir skattkakorna gradvis mörkare när de används till yngel.

Med spärrgaller kan du lättare hålla ett separat lager av:

ljusa rena honungskakor.

Måste man använda spärrgaller?

Nej.

Det finns biodlare som arbetar helt utan spärrgaller.

Bina kan själva organisera yngel och honung så att honungsförrådet ofta ligger ovanför ynglet.

Men det kräver mer uppmärksamhet av biodlaren.

För nybörjaren är spärrgaller ofta ett enkelt sätt att skapa en tydlig uppdelning:

nedanför = yngel

ovanför = honung.

LP:s kompletta Nybörjarpaket Dadant 2026 innehåller exempelvis spärrgaller tillsammans med Dadant-yngelrum och tre 3/4 Langstrothsargar. (lpsbiodling.se)

När ska skattlådan sättas på?

Inte efter ett bestämt kalenderdatum.

Skattlådan sätts på när:

  • samhället blivit starkt
  • stora mängder yngel finns
  • många nya bin snart kläcks
  • nektardraget börjar
  • befintligt utrymme börjar bli begränsat

Den bör helst vara på innan samhället blivit trångt.

Tänk:

mycket bin + mycket yngel + kommande drag = skattlåda snart.

Naturen berättar när tiden närmar sig

I Sverige kan vårens och försommarens blomning ge viktiga signaler.

Exempel:

  • maskros
  • fruktträd
  • raps
  • hallon

När viktiga dragväxter börjar blomma samtidigt som samhället är starkt behöver skattutrymme finnas.

Exakt tidpunkt skiljer sig kraftigt mellan:

  • Skåne
  • Värmland
  • Norrland

och dessutom mellan olika år.

Följ därför blomningen runt just din bigård.

Hur ser man att samhället behöver skattlådan?

Titta på yngelrummet.

Tecken är bland annat:

  • bin på nästan alla ramar
  • stora mängder täckt yngel
  • färsk nektar i lediga celler
  • kraftig flygaktivitet
  • nybyggt vax
  • liten mängd ledigt utrymme

Särskilt det täckta ynglet är viktigt.

Det visar inte bara hur många bin som finns idag.

Det visar:

hur många bin som snart kommer att finnas.

Vänta inte tills yngelrummet är överfullt

Om skattlådan kommer på för sent kan bina börja använda yngelrummet som huvudsakligt nektarlager.

Det kan ge:

honungsblockering.

Drottningen får då mindre ledig kakarea att lägga ägg i.

Samtidigt blir samhället trängre.

Det kan bidra till:

  • minskad yngelproduktion
  • ökad svärmlust

Skattlådan är alltså både ett honungslager och en viktig del av kupans utrymmesplanering.

För tidig skattlåda är inte heller idealiskt

Anta att ett litet vårsamhälle bara täcker några få ramar.

Om du då sätter på flera kalla tomma lådor får bina betydligt större kupvolym utan att behöva utrymmet.

Det kan göra temperaturregleringen mer krävande.

Anpassa därför volymen efter:

den faktiska samhällsstyrkan.

Målet är att ligga lite före bina – inte flera månader före.

Hur används den första skattlådan?

En vanlig arbetsgång är:

  1. Kontrollera att samhället är starkt.
  2. Förbered skattlådan med ramar.
  3. Kontrollera yngelrummet.
  4. Se till att drottningen är kvar i yngelrummet om spärrgaller används.
  5. Lägg på spärrgallret.
  6. Placera skattlådan ovanpå.
  7. Lägg tillbaka täckning och tak.
  8. Kontrollera efter en tid att bina tagit lådan i bruk.

Sedan följer du hur snabbt den fylls.

Vad händer när skattlådan kommer på?

Till en början kanske du bara ser några få bin där.

Sedan börjar fler arbetsbin:

  • bygga vax
  • putsa celler
  • bära upp nektar

Under bra drag går utvecklingen snabbt.

En tom utbyggd ram kan snart innehålla färsk nektar.

Därefter reduceras vattenhalten tills honungen är mogen och cellerna kan täckas.

Bina behöver mer plats för nektar än för färdig honung

Det här förklarar varför skattutrymme behövs tidigt.

Nektar innehåller betydligt mer vatten än färdig honung.

Bina sprider därför ut den i cellerna för att öka avdunstningsytan.

När vattnet försvinner minskar volymen.

En skattlåda som ser halvfylld ut med färsk nektar innehåller alltså inte nödvändigtvis motsvarande mängd färdig honung.

Under kraftigt drag behöver bina därför gott om arbetsyta.

När behövs skattlåda nummer två?

Vänta inte tills första lådan är:

100 procent full, mogen och täckt.

Då har bina redan haft ont om ledig arbetsyta.

När en stor del av första lådan används och draget fortsätter är det dags att förbereda nästa.

Vid intensivt drag kan ett riktigt starkt samhälle fylla tillgängligt skattutrymme på förvånansvärt kort tid.

Följ samhällena tätare under de viktigaste dragen.

Ska den nya skattlådan ligga ovanpå eller under?

Det finns flera fungerande system.

Ny låda ovanpå

Den fyllda lådan ligger närmast yngelrummet och den nya placeras överst.

Det är enkelt och innebär mindre lyft.

Ny låda under den äldre

Den nya lådan placeras direkt ovanför yngelrummet och den äldre lyfts upp.

Då möter bina det nya utrymmet direkt när de går upp från yngelrummet.

Båda metoder används framgångsrikt.

Det viktiga är att:

ledig kakarea finns tillgänglig.

Utbyggda kakor eller mellanväggar påverkar placeringen

En låda med utbyggda kakor kan användas mycket snabbt.

En låda med bara mellanväggar kräver mer byggarbete.

Därför kan biodlare välja olika placering beroende på vilket material som finns i lådan.

I praktiken kommer du efter några säsonger sannolikt utveckla ett arbetssätt som passar:

  • dina bin
  • ditt klimat
  • ditt ramformat

Hur många skattlådor behöver ett samhälle?

Det finns inget fast antal.

Ett svagt samhälle kanske inte fyller en enda.

Ett mycket starkt produktionssamhälle under gott drag kan behöva:

  • två
  • tre
  • fyra
  • eller ännu fler lådor

Det beror också på ramformatet.

Fyra låga skattlådor kan motsvara ungefär samma kakvolym som betydligt färre högre lådor.

Räkna därför inte bara:

antal lådor.

Titta på:

total kakarea.

Ramformatet gör stor skillnad

LP:s Nackakupa finns med sargar i flera format, bland annat LN, Dadant, Langstroth, 3/4 Langstroth och Norsk. Den aktuella sortimentsöversikten visar exempelvis Sarg Dadant, Sarg LN, Sarg 3/4 Langstroth och Sarg 1/1 Langstroth. (lpsbiodling.se)

En Sarg 1/1 Langstroth är exempelvis en högre skattlådemöjlighet, medan 1/2 Dadant ger betydligt lägre ramar. (lpsbiodling.se)

Valet påverkar framför allt:

  • vikt
  • antal lådor
  • kompatibilitet med övriga ramar

LN som skattlåda

LN är ett vanligt svenskt ramformat.

LP:s Sarg LN har plats för tio ramar, är 23 cm hög och kan användas som både yngelrum och skattlåda. (lpsbiodling.se)

Fördelen med samma format genom hela kupan är flexibiliteten.

Nackdelen är att en full LN-skattlåda kan bli tung.

För biodlaren som vill kunna flytta alla ramar mellan alla lådor kan det ändå vara ett attraktivt system.

Langstroth som skattlåda

Langstroth används över stora delar av världen.

Hos LP:s finns bland annat Sarg 1/1 Langstroth.

Precis som övriga Nackakupesargar kan den staplas och användas efter bisamhällets behov. (lpsbiodling.se)

Det finns dessutom lägre Langstrothvarianter, vilket gör det möjligt att kombinera olika lådhöjder.

Dadant med låga skattlådor

Dadant har ett stort yngelrum.

Det gör systemet attraktivt för biodlare som vill ha:

ett stort sammanhängande yngelområde

och:

lägre skattlådor ovanför.

LP:s nybörjarpaket för Dadant använder exempelvis:

  • 1 Dadantsarg
  • 3 sargar 3/4 Langstroth

samt tillhörande ramar och spärrgaller. (lpsbiodling.se)

Det ger en tydlig uppdelning mellan stort yngelrum och mer hanterbara skattlådor.

Är låga skattlådor alltid bättre?

Nej.

De ger lättare lyft men innebär:

  • fler lådor
  • fler ramar
  • fler delar att hantera

En hög skattlåda innebär färre komponenter men tyngre lyft.

Valet handlar därför om vad du prioriterar:

färre lådor

eller:

lägre vikt per låda.

För den som planerar större biodling är ergonomin värd att tänka på tidigt.

Hur mycket väger en full skattlåda?

Det varierar kraftigt beroende på:

  • ramformat
  • antal ramar
  • hur fyllda de är
  • lådans egen vikt

Men en full hög skattlåda kan bli ordentligt tung.

Det är därför många yrkes- och hobbybiodlare föredrar lägre format.

Försök inte heller bära flera lådor staplade på varandra bara för att spara en promenad.

Honungsskörden ska inte sluta med ryggskott.

Hur vet man att skattlådan börjar bli full?

Du kan:

  • lyfta lådan lätt i ena sidan
  • titta på ytterramarna
  • kontrollera hur stor del av lådan bina fyller

Efter lite erfarenhet lär du dig snabbt känna på vikten.

En tom sarg med ramar känns helt annorlunda än en låda med många kilo honung.

I större biodling är sådan snabb bedömning betydligt effektivare än att dra upp alla ramar varje gång.

Skattlådor och svärmning hänger ihop

Ett starkt samhälle behöver plats.

Om:

  • yngelrummet är fullt
  • honungen kommer in
  • inga lediga skattkakor finns

kan trängseln öka.

Det kan bidra till svärmlust.

Men skattlådor är inte ett universellt botemedel mot svärmning.

Ett samhälle kan vilja svärma trots gott om plats på grund av exempelvis:

  • genetik
  • drottningens ålder
  • samhällsstruktur

Fortsätt därför med vanlig svärmkontroll även efter att skattlådorna kommit på.

En skattlåda stoppar inte en redan påbörjad svärmning

Om du hittar flera utvecklade svärmceller och samhället redan är starkt svärmbenäget är lösningen sällan:

”Jag sätter bara på en låda till.”

Svärmprocessen kan då redan ha gått långt.

Ytterligare åtgärder kan behövas, exempelvis:

  • avläggare
  • annan svärmkontrollmetod
  • drottningbyte

Skattutrymmet fungerar bäst förebyggande.

Använd skattlådan till honung – inte sockerfoder

När skattlådor sitter på för skördehonung ska stödfodring hanteras med stor försiktighet.

Sockerfoder kan lagras av bina i skattkakorna.

Då riskerar skördehonungen att blandas med tillfört foder.

Planera därför fodringen så att produktionssamhällena försörjer sig på det naturliga draget när honung ska skördas.

Vid verklig foderbrist behöver förstås binas överlevnad gå först, men situationen måste då hanteras med hänsyn till skörden.

Hur ser en mogen skattlåda ut?

När honungen mognar börjar bina täcka cellerna med ett tunt lager vax.

En mogen skattlåda innehåller därför stora ytor med:

täckt honung.

Men alla celler behöver inte vara täckta för att honungen ska ha rätt vattenhalt.

Det säkraste är att kontrollera med refraktometer innan skörd.

Hos LP:s finns refraktometrar och analysinstrument för detta.

När tas skattlådan av?

När honungen är mogen och redo för skörd.

Arbetsgången är vanligtvis:

  1. Kontrollera honungens mognad.
  2. Ta bort bina från skattlådorna.
  3. Transportera lådorna till slungrummet.
  4. Avtäck ramarna.
  5. Slunga honungen.
  6. Sila och hantera honungen.
  7. Spara fina skattkakor.

Efter slutskattningen går biodlingen över i nästa fas:

varroakontroll och invintring.

Hur får man bort bina ur skattlådan?

För några enstaka ramar kan bina borstas av.

För hela lådor är en:

bitömmare

mycket praktisk.

Den placeras mellan yngelrum och skattlåda.

Bina kan gå ner mot yngelrummet men får svårt att gå tillbaka upp.

Efter en tid innehåller skattlådan betydligt färre bin.

Då blir skörden lugnare och snabbare.

Spara de utbyggda skattkakorna

Efter slungning finns själva vaxkakan kvar.

Kasta inte bort den.

En fin skattkaka kan användas nästa år och sparar bina mycket arbete.

Låt bina vid behov rensa bort kvarvarande honung och förvara sedan kakorna:

  • torrt
  • skyddat
  • säkert mot vaxmott och andra skadedjur

Efter några år kan du ha tillräckligt med utbyggda kakor för att nästan alla skattlådor ska kunna sättas på produktionsklara.

Använd helst ljusa kakor i skattlådorna

En bikupa med honungskakor

Skattkakor som bara använts för honung håller sig relativt ljusa.

Gamla yngelkakor blir successivt mörka.

För ren honungsproduktion är det därför praktiskt att hålla skattkakorna separerade från yngelramarna.

Spärrgallret hjälper till med detta.

Du får då två tydliga typer av material:

yngelramar

och:

skattramar.

Det gör vaxrotationen enklare.

Märk skattlådorna

Har du många lådor kan ett enkelt märksystem hjälpa.

Exempel:

  • ramformat
  • tillverkningsår
  • bigård
  • lådnummer

Det kan kännas överdrivet vid två samhällen.

Vid 50 samhällen är det plötsligt mycket användbart.

Du kan också märka ramar med årtal för att lättare följa hur gamla kakorna är.

Förvara skattlådorna rätt över vintern

Tomma lådor kan staplas torrt.

Ramar med utbyggda kakor behöver skydd mot:

  • fukt
  • möss
  • vaxmott

Hur starkt problem vaxmott blir beror bland annat på kakornas typ och förvaringstemperaturen.

Ljusa skattkakor är generellt mindre attraktiva än gamla mörka yngelkakor.

Men även skattmaterial behöver kontrolleras.

Rengör lådorna inför nästa säsong

Vintern är en bra tid att:

  • skrapa bort propolis
  • reparera skador
  • kontrollera rambärarlister
  • måla utsidan vid behov

LP:s anger exempelvis att deras helgjutna LN-sarg bör målas före användning och att rambärarlist ingår. (lpsbiodling.se)

Det är mycket bättre att göra detta i januari än när rapsen börjar blomma.

Ha alltid reservskattlådor färdiga

Det är ett av de enklaste sätten att minska stressen i biodlingen.

När ett bra drag väl startar kan samhällets behov förändras snabbt.

Ha därför:

  • sargar
  • färdiga ramar
  • mellanväggar
  • spärrgaller

redo.

Du vill kunna gå till bigården och sätta på en komplett låda direkt.

Inte behöva börja spika ramar medan bina fyller yngelrummet med nektar.

Hur många reservlådor behövs?

Det beror på drag och samhällsstyrka.

Men ett bra produktionssamhälle kan under ett riktigt bra år behöva fler lådor än du först tror.

Har du tio samhällen är det alltså inte nödvändigtvis tillräckligt med exakt tio skattlådor.

Planera för:

toppen – inte genomsnittet.

Tomma sargar kan dessutom användas kommande år.

Skattlådan kan följa samhällets storlek

Det är egentligen kärnan i hela uppstaplingssystemet.

På vintern:

liten kupvolym.

På våren:

yngelrummet växer.

På sommaren:

flera skattlådor.

Efter honungsskörden:

skattlådorna tas bort igen.

LP:s beskriver sina Nackakupesargar på precis detta sätt: de staplas och kupvolymen utökas eller minskas efter bisamhällets storlek och säsong. (lpsbiodling.se)

Det gör kupan flexibel istället för statisk.

Vanliga misstag med skattlådor

Skattlådan sätts på för sent

Yngelrummet hinner bli fullt av nektar.

För många lådor sätts på ett litet samhälle

Kupvolymen blir onödigt stor.

Nästa låda kommer först när den första är helt täckt

Bina har redan haft ont om arbetsyta.

Inga utbyggda kakor sparas

Bina måste bygga om alla skattlådor varje år.

Gamla yngelkakor används som permanenta skattkakor

Skattmaterialet blir mörkt och svårt att hålla separat.

Spärrgallret placeras fel

Drottningen kan hamna ovanför gallret.

Sockerfoder ges medan skördehonung lagras

Foder kan hamna i skattlådorna.

Fulla höga lådor lyfts utan tanke på ergonomin

Rygg och axlar får betala priset.

Reservlådor saknas

Biodlaren blir alltid ett steg efter samhället.

Checklista – första skattlådan

Innan du sätter på den, kontrollera:

  1. Är samhället starkt?
  2. Täcker bina större delen av yngelrummet?
  3. Finns mycket täckt yngel?
  4. Är ett ordentligt nektardrag på gång?
  5. Har bina tillräckligt med utrymme idag?
  6. Har du färdiga ramar?
  7. Finns utbyggda kakor?
  8. Ska spärrgaller användas?
  9. Är skattlådan ren och hel?
  10. Finns ytterligare skattutrymme redo om draget blir kraftigt?

Om samhället är starkt och draget närmar sig är det bättre att ligga lite före än lite efter.

Checklista – under honungssäsongen

Följ regelbundet:

  1. Hur mycket bina använder skattlådan.
  2. Hur tung den blivit.
  3. Om ytterramarna fylls.
  4. Hur mycket ledig kakarea finns.
  5. Om ytterligare yngel snart kläcks.
  6. Hur starkt nektardraget är.
  7. Om svärmceller finns.
  8. Om nästa skattlåda bör sättas på.
  9. Om honungen börjar täckas.
  10. Vattenhalten när skörd närmar sig.

Då blir skattutrymmet en aktiv del av biodlingen istället för bara några lådor ovanpå kupan.

Kort svar – vad är en skattlåda?

En skattlåda är den del av bikupan där bina huvudsakligen får lagra den honung som biodlaren senare ska skörda.

Den består av:

sarg + ramar + vaxkakor

och placeras normalt:

ovanför yngelrummet.

Ofta sitter ett spärrgaller mellan yngelrum och skattlåda för att hålla drottningen nere.

När samhället växer och nektardraget ökar sätts fler skattlådor på.

När honungen är mogen tas de av och ramarna slungas.

En skattlåda är alltså både:

honungslager

och:

ett sätt att anpassa bikupans storlek till bisamhällets snabbt föränderliga behov.

Skattlådor och kupmaterial hos LP:s Biodling

Hos LP:s Biodling finns Nackakupesargar i flera vanliga ramformat.

Sarg LN rymmer tio LN-ramar, är 23 cm hög och kan användas som både skattlåda och yngelrum. (lpsbiodling.se)

Sarg 1/2 Dadant är en lägre sarg och ett alternativ för den som vill ha mer lätthanterliga skattlådor. LP:s beskriver även denna som en sarg som kan användas som skattlåda, yngelrum eller foderlåda beroende på funktion. (lpsbiodling.se)

Sarg 1/1 Langstroth är ett alternativ för Langstrothsystemet och används på samma modulära sätt. (lpsbiodling.se)

LP:s aktuella Nackakupesortiment innehåller dessutom bland annat Dadant, Norsk och 3/4 Langstroth, vilket gör att skattutrymmet kan byggas efter det ramformat och den lyftvikt biodlaren föredrar. (lpsbiodling.se)

För den som börjar från grunden finns Nybörjarpaket Dadant 2026, som kombinerar ett Dadant-yngelrum med tre sargar i 3/4 Langstroth, tillhörande ramar, vax och spärrgaller. (lpsbiodling.se)

Det fina med skattlådan är att den gör kupan nästan lika flexibel som samhället självt.

När bina är få behöver kupan inte vara stor.

När tiotusentals arbetsbin kläcks och naturen plötsligt exploderar i blom kan biodlaren på några minuter ge dem tusentals nya honungsceller genom att sätta på ytterligare en låda.

Och när hösten kommer tas den bort igen.

Skattlådan följer helt enkelt bisamhällets rytm genom året.