Inlägg

Kalkyngel – symptom och vad biodlaren kan göra

Bin och honungskaka i bikupa

Kalkyngel är en av de bisjukdomar som kan se betydligt mer dramatisk ut än den först verkar.

På kupbotten eller framför flustret kan man hitta små vita, grå eller svarta klumpar som nästan ser ut som små bitar av krita. Tittar man närmare inser man att det är döda, intorkade bilarver.

Kalkyngel orsakas av svampen Ascosphaera apis. Larverna får i sig svampsporerna med födan, varefter svampen växer genom larven och till slut förvandlar den till den karakteristiska hårda ”mumien”. Jordbruksverket beskriver också gamla yngelceller som viktiga reservoarer för svampsporerna. (Jordbruksverket)

Ett mindre angrepp kan ibland försvinna när väder och samhällsstyrka förbättras. Ett kraftigt eller återkommande problem bör däremot tas på allvar eftersom det kan minska både samhällsstyrkan och honungsskörden.

Här går vi igenom hur du känner igen kalkyngel, varför vissa samhällen drabbas hårdare och vad du som biodlare kan göra.

Vad är kalkyngel?

Kalkyngel är en svampsjukdom hos honungsbinas yngel.

Den orsakas av:

Ascosphaera apis.

Svampen bildar mycket tåliga sporer som kan finnas kvar i kupmiljön och gamla vaxkakor.

Larven får i sig sporer via larvfodret. Sporerna börjar sedan gro i tarmen och svamptrådar växer genom larvens kropp.

Till slut dör larven och torkar.

Resultatet blir den typiska:

kalkyngelmumien.

Jordbruksverket beskriver att svampsporerna kan förekomma även i honungsceller men att förekomsten vanligtvis är högst i yngelcellerna. (Jordbruksverket)

Hur ser kalkyngel ut?

Det tydligaste symptomet är de döda larverna.

De kan först vara:

vita och mjuka

för att sedan bli:

torra och hårda.

Efter hand kan de få färgen:

  • vit
  • grå
  • mörkgrå
  • nästan svart

De hårda döda larverna påminner om små kritbitar.

Därav namnet:

kalkyngel.

Vita och svarta mumier

De olika färgerna speglar olika stadier i svampens utveckling.

Vita mumier består huvudsakligen av svampvävnad.

När svampen bildat sina sporbärande strukturer blir mumien mörkare, ofta:

grå eller svart.

Biodlarnas bihälsomaterial beskriver att de mörka mumierna innehåller mycket stora mängder sporer och därför spelar stor roll för fortsatt smittspridning i kupan. (Biodlarna)

Det är alltså särskilt klokt att få bort ramar med stora mängder kalkyngelmumier.

Var hittar man kalkynglet?

Mumierna kan hittas på flera platser:

  • inne i yngelceller
  • på kupbotten
  • framför flustret
  • i skräp som bina rensat ut

Bina försöker ofta själva städa bort sjuka larver.

Därför kan den första upptäckten vara att du ser små vita eller mörka ”stenar” framför kupan.

Kalkyngel kan rassla i ramen

Det finns ett ganska speciellt symptom.

Om mumierna ligger löst inne i täckta celler kan de skramla när ramen skakas försiktigt.

Biodlarna beskriver just ett rasslande ljud från hårda mumier som lossnat inne i cellerna. (Biodlarna)

Det betyder förstås inte att alla ramar ska gås runt och skakas.

Men om en misstänkt yngelram ger ett tydligt rassel kan kalkyngel vara en möjlig förklaring.

Hur ser yngelmönstret ut?

Ett kraftigt angripet samhälle kan få ett mer oregelbundet yngelmönster.

När larver dör och bina rensar cellerna uppstår luckor.

Du kan därför se:

  • tomma celler mellan täckt yngel
  • öppnade cellock
  • döda larver
  • mumier

Men ett fläckigt yngelmönster kan bero på många andra saker.

Exempelvis:

  • dålig drottning
  • varroa
  • andra yngelsjukdomar
  • kylt yngel

Kalkyngelmumierna är därför mycket viktigare som kännetecken än enbart ett oregelbundet yngelmönster.

Varför får vissa samhällen kalkyngel?

Svampsporerna kan finnas i många samhällen utan att orsaka ett allvarligt utbrott.

Problemen tenderar att öka när samhället utsätts för ogynnsamma förhållanden.

Biodlarnas material beskriver kalkyngel som en sjukdom som ofta blir värre när samhället är försvagat, vid dåliga dragförhållanden samt under kallt och blött väder. (Biodlarna)

Det är därför bättre att fråga:

Varför fick just det här samhället problem nu?

än bara:

Varifrån kom svampen?

Kyla är en viktig faktor

Svampen gynnas när ynglets temperatur ligger under den optimala temperaturen.

Det gör att kalkyngel ofta syns i:

  • yngelklotets ytterkanter
  • drönaryngel

där temperaturen lättare kan variera.

Biodlarna beskriver yngel som kylts ner nära tiden för celltäckningen som särskilt känsligt. (Biodlarna)

Det förklarar varför kalkyngel ofta blossar upp under kalla vårar.

För stort yngelområde i förhållande till bimängden

Anta att samhället har mycket yngel men relativt få vuxna bin.

Då måste en mindre arbetsstyrka hålla en stor yngelyta varm.

Om temperaturen faller kan de yttersta delarna av yngelområdet bli för kalla.

Det skapar bättre förutsättningar för svampen.

Det är därför viktigt att inte ge ett svagt samhälle ett onödigt stort utrymme.

För stor kupa kan förvärra problemet

Mer utrymme är inte alltid bättre.

Ett litet samhälle i en stor kupvolym kan få svårare att:

  • hålla värmen
  • reglera luftfuktigheten
  • vårda ynglet

Om samhället har kalkyngel kan det därför vara klokt att anpassa kupvolymen efter den faktiska bimängden.

Biodlarnas bihälsoråd anger just minskad kupvolym och god omboning som förebyggande åtgärder vid kalkyngel. (Biodlarna)

Fukt kan bidra

Kallt och fuktigt väder är en klassisk kombination vid kalkyngelproblem.

Ett samhälle som dessutom står:

  • skuggigt
  • dåligt ventilerat
  • fuktigt

kan få sämre förutsättningar.

Det betyder inte att du ska skapa ett dragigt samhälle.

Målet är en kupa som är:

varm nog för ynglet men samtidigt torr och väl ventilerad.

Dåliga dragförhållanden kan försvaga samhället

När det kommer in lite nektar och pollen kan yngelvården påverkas.

Dåliga dragförhållanden nämns också i Biodlarnas material som en faktor som kan bidra till kraftigare kalkyngelutbrott. (Biodlarna)

Ett samhälle som redan är pressat av:

  • dåligt väder
  • foderbrist
  • låg bimängd

har helt enkelt sämre möjlighet att hantera ytterligare belastning.

Drottningen och genetiken spelar roll

Alla bisamhällen har inte samma förmåga att upptäcka och rensa bort sjukt yngel.

Det hygieniska beteendet har en genetisk komponent.

Arbetsbin i vissa samhällen är helt enkelt bättre på att:

  • upptäcka sjuka larver
  • öppna cellerna
  • avlägsna dem

innan svampen hinner producera stora mängder nya sporer.

Det är en anledning till att återkommande kalkyngel ibland kan förbättras genom att byta drottning.

Drottningbyte kan göra stor skillnad

Bin och drottningbyte i bikupa

Vid återkommande eller kraftigt kalkyngel är drottningbyte en etablerad åtgärd.

Biodlarnas handbok rekommenderar bland annat drottningbyte som en del av arbetet mot kalkyngel. (Biodlarna)

Det finns också praktiska exempel från svenska biodlare där kraftiga utbrott minskat efter drottningbyte. (Biodlarna)

Anledningen är inte att den nya drottningen ”behandlar” svampen.

Du förändrar istället genetiken hos kommande arbetsbin och därmed potentiellt samhällets hygieniska egenskaper.

Effekten kommer inte samma dag

Byter du drottning idag består samhället fortfarande till stor del av den gamla drottningens avkomma.

Det tar tid innan den nya drottningens arbetsbin börjar dominera.

Tänk ungefär:

ny drottning

↓

nya ägg

↓

21 dagar till nya arbetsbin

↓

ytterligare veckor innan de utgör en stor del av samhället.

Därför ska man inte bedöma resultatet efter tre dagar.

Är kalkyngel smittsamt?

Ja, svampsporerna kan spridas.

Gamla vaxceller är en viktig reservoar.

Jordbruksverket rekommenderar därför regelbunden vaxförnyelse och nämner kalkyngel som en av de svampsjukdomar där nytt vax kan bidra till att minska mängden sporer i samhället. (Jordbruksverket)

Sporer kan också spridas genom:

  • bin
  • ramar
  • biodlingsutrustning
  • foder och kupmaterial

Det gör god hygien och vaxförnyelse viktiga.

Gamla mörka yngelramar bör bytas successivt

Det här är en av de mest praktiska åtgärderna.

Gamla yngelceller har använts under många generationer och kan fungera som reservoar för svampsporer.

Därför kan gamla mörka ramar successivt tas ur drift och ersättas med nya vaxmellanväggar.

Jordbruksverket lyfter just nytt vax som ett sätt att minska mängden kalkyngelsporer. (Jordbruksverket)

Hos LP:s finns vaxmellanväggar i flera ramformat. Sortimentet omfattar svenskt bivax för den som vill bygga upp ett systematiskt vaxbyte. (LPs Biodling)

Ta bort kraftigt angripna yngelramar

Har en ram stora mängder kalkyngelmumier är det ofta bättre att ta bort den.

Biodlarnas bihälsoråd rekommenderar uttryckligen att ramar med många kalkyngelmumier avlägsnas. (Biodlarna)

Det minskar:

  • mängden sjukt yngel
  • mängden sporer
  • belastningen på städbina

Men plocka inte reflexmässigt bort halva yngelrummet vid ett mycket litet angrepp.

Bedöm omfattningen.

Smält ur uttjänta ramar

Gamla eller kraftigt angripna vaxkakor kan smältas ur.

Hos LP:s finns exempelvis Solvaxsmältare för 2 ramar i rostfritt, som rymmer två ramar och passar samtliga ramformat i LP:s sortiment. (LPs Biodling)

För större mängder finns en hel kategori med vaxsmältare, från solvaxsmältare till större ångbaserade lösningar. (LPs Biodling)

Tänk dock på smittskyddet när material från sjuka eller misstänkt sjuka samhällen hanteras.

Rengör ramar och kupmaterial

När gammalt vax tagits bort kan friska och användbara ramar rengöras före återanvändning.

Hos LP:s finns Frame & Hive Cleaner PRO 5 liter, ett alkaliskt rengöringsmedel avsett för biodlingsutrustning. Det används för att lösa bland annat vax, propolis och andra rester från ramar, kupor och verktyg. (LPs Biodling)

Produkten har högt pH, så rätt skyddsutrustning och produktinstruktion ska följas.

Rengöring är bra hygien – men ska inte ses som ett ”botemedel” mot kalkyngel.

Finns det läkemedel mot kalkyngel?

Fokus vid kalkyngel ligger normalt inte på läkemedelsbehandling.

Biodlarnas bihälsohandbok anger att det inte finns registrerade medel som visat sig effektiva mot kalkyngel och rekommenderar istället åtgärder kring:

  • angripna ramar
  • kupvolym
  • ventilation
  • vaxbyte
  • drottningbyte. (Biodlarna)

Det är därför framför allt samhällets förutsättningar och smittrycket man försöker förbättra.

Försök inte behandla med hemmakurer

På internet förekommer mängder av tips om ämnen som påstås hjälpa mot kalkyngel.

Var försiktig.

Häll inte olika:

  • kemikalier
  • eteriska oljor
  • syror
  • huskurer

i kupan utan tillförlitligt stöd för att de är lämpliga.

Bina är livsmedelsproducerande djur och det finns både bihälso- och livsmedelsaspekter att ta hänsyn till.

Det är betydligt bättre att arbeta med de åtgärder som faktiskt påverkar sjukdomens grundförutsättningar.

Kontrollera varroan samtidigt

Kalkyngel är ofta förknippat med ett samhälle som av någon anledning inte fungerar optimalt.

Därför är det klokt att samtidigt kontrollera andra belastningar.

Framför allt:

varroa.

Ett samhälle som både har:

  • kraftigt kalkyngel
  • hög varroanivå

är utsatt från flera håll.

Mät därför varroan om du inte nyligen gjort det.

Hos LP:s finns Varroa testare EASY CHECK, där 200 eller 300 bin kan användas för ett kvantitativt test.

Kontrollera fodersituationen

Ett svagt samhälle under dåligt drag kan också ha ont om energi.

Känn på kupan.

Titta på:

  • honungs-/foderramar
  • pollenreserver
  • inkommande pollen

Om fodret är otillräckligt kan stödfodring vara relevant beroende på årstid och om skattlådor för honungsskörd sitter på.

Det viktiga är att samhället får rimliga möjligheter att växa ur problemet.

Ge samhället rätt kupvolym

Ett mindre samhälle behöver inte tre stora lådor.

Har samhället gått tillbaka kraftigt kan du minska utrymmet.

Det hjälper bina att kontrollera:

  • yngeltemperaturen
  • luftfuktigheten
  • kupmiljön

Biodlarnas handbok rekommenderar just minskat utrymme och god omboning vid kalkyngelproblem. (Biodlarna)

När samhället åter blir starkt kan kupvolymen utökas igen.

Men skapa inte dålig ventilation

Att hålla samhället varmt betyder inte att täppa igen kupan fullständigt.

Hög luftfuktighet kan gynna problemen.

Målet är:

tillräckligt kompakt samhälle + fungerande ventilation.

Kontrollera särskilt:

  • kupbotten
  • tak
  • eventuell kondens
  • ståplatsen

En kupa som står mycket skuggigt och fuktigt kan ibland må bättre av en torrare och mer solbelyst placering.

Placeringen av bigården kan påverka

Bikupor vid en blomstrande äng

En kall och fuktig sänka är inte den bästa platsen för ett samhälle som redan har problem med kalkyngel.

En bättre placering kan ha:

  • morgonsol
  • lä från hårda vindar
  • torr mark
  • god luftcirkulation

Det behöver inte betyda full stekande sol hela dagen.

Men en plats som snabbt värms upp på morgonen kan hjälpa samhället med temperaturregleringen.

Utöka inte yngelrummet för snabbt på våren

Det här är särskilt relevant efter en kall vår.

När samhället börjar växa är det lockande att direkt ge mycket utrymme.

Men om du:

  • delar yngelklotet med många nya ramar
  • ger flera kalla tomma lådor

kan bina få svårare att hålla ytterområdena varma.

Utöka i takt med samhällets verkliga styrka.

Särskilt om du redan sett kalkyngel.

Kalkyngel kan försvinna när vädret förbättras

Milda angrepp behöver inte fortsätta hela sommaren.

När:

  • vädret blir varmare
  • draget förbättras
  • bimängden ökar
  • samhället bättre kan värma ynglet

kan symptomen minska kraftigt.

Det betyder inte nödvändigtvis att alla svampsporer försvunnit.

Men ett starkt hygieniskt samhälle kan hålla problemet på mycket låg nivå.

När ska man byta drottning?

Överväg drottningbyte särskilt när:

  • kalkynglet är kraftigt
  • problemen återkommer år efter år
  • ett samhälle är tydligt sämre än de andra
  • hygienisk utrensning verkar dålig

Om fem samhällen står bredvid varandra under samma väderförhållanden och bara ett konstant har kraftigt kalkyngel är genetiken en rimlig faktor att fundera över.

Biodlarnas avelsarbete värderar också motståndskraft mot sjukdomar som en viktig egenskap hos bra bin. (Biodlarna)

Odla inte vidare på samhällen med tydliga problem

Det är en logisk fortsättning.

Har ett samhälle kroniska kalkyngelproblem är det sällan det första samhälle man bör välja som:

  • drottningmoder
  • drönarproducent
  • grund för avel

Biodlarnas material för drottningodling använder förekomsten av kalkyngel som en faktisk bedömningsparameter vid utvärdering av bisamhällen. (Biodlarna)

Välj hellre samhällen som är:

  • friska
  • hygieniska
  • starka
  • bra övervintrare

Kan kalkyngel döda ett bisamhälle?

Kraftiga angrepp kan försvaga ett samhälle betydligt.

När stora mängder yngel dör produceras färre nya arbetsbin.

Det kan skapa en negativ spiral:

mindre bimängd

↓

svårare att hålla ynglet varmt

↓

mer kalkyngel

↓

ännu mindre bimängd.

Biodlarnas handbok konstaterar också att sjuka samhällen kan få både reducerad bistyrka och lägre honungsproduktion. (Biodlarna)

Ett tidigt ingripande kan därför vara viktigt.

Skilj kalkyngel från amerikansk yngelröta

Det här är mycket viktigt.

Kalkyngel ger typiskt:

torra hårda mumier.

Amerikansk yngelröta ger istället andra klassiska förändringar i ynglet, exempelvis mörk nedbruten larvmassa och intorkade skorpor.

Om yngelbilden är oklar eller du misstänker amerikansk yngelröta ska du inte utgå från att det ”bara är kalkyngel”.

Amerikansk yngelröta omfattas av särskilda smittskyddsregler i Sverige.

Vid tveksamhet bör misstänkta ramar inte flyttas mellan samhällen innan orsaken är klarlagd.

Skilj kalkyngel från kylt yngel

Kylt yngel kan också dö efter kalla perioder.

Skillnaden är att kalkyngel så småningom ger de karakteristiska:

vita, grå eller svarta hårda mumierna.

Det finns samtidigt ett samband.

Kylning av ynglet kan göra det lättare för kalkyngelsvampen att utvecklas. (Biodlarna)

De två företeelserna är därför inte helt oberoende.

Skilj kalkyngel från säckyngel

Vid säckyngel dör larven av virus och kan få ett säckliknande utseende.

Den kan lyftas ur cellen som en vätskefylld eller senare intorkad larv.

Vid kalkyngel blir larven istället:

torr, hård och kritliknande.

Lär dig skillnaden mellan de vanligaste yngelsjukdomarna.

Det gör det betydligt enklare att fatta rätt beslut i bigården.

Ska ramar från ett kalkyngelsamhälle flyttas till andra kupor?

Var försiktig.

Om du flyttar gamla yngelramar från ett angripet samhälle kan du också flytta sporer.

Det är därför bättre att inte använda kraftigt angripna ramar för att exempelvis:

  • stärka avläggare
  • förstärka svaga samhällen

utan att först bedöma situationen.

Ett nytt samhälle ska helst inte få börja med en stor spordos i vaxet.

Behöver hela kupan kasseras?

Normalt inte.

Kalkyngel hanteras inte på samma sätt som en konstaterad amerikansk yngelröta.

Fokus ligger snarare på:

  • förnyelse av vax
  • borttagning av hårt angripna ramar
  • förbättrade kupförhållanden
  • stärkt samhälle
  • eventuell drottningförnyelse

Biodlaren ska alltså arbeta systematiskt med orsakerna och smittrycket.

Exempel – kalkyngel efter en kall vår

Anta att du öppnar kupan i maj.

Våren har varit:

  • kall
  • regnig
  • blåsig

Samhället har ganska stort yngelområde men bara måttlig bimängd.

I utkanten av ynglet hittar du:

  • ett antal vita mumier
  • några mörka mumier
  • fler mumier på botten

Men drottningen lägger fint och centrala yngelramar ser bra ut.

Då kan du:

  1. minska onödigt kupvolym
  2. kontrollera foder
  3. avlägsna kraftigt angripna ramar
  4. säkerställa god ventilation
  5. kontrollera varroa
  6. följa utvecklingen när vädret blir bättre
  7. planera vaxbyte
  8. överväga drottningbyte om problemen består

Det är betydligt bättre än att direkt börja hälla olika preparat i kupan.

Exempel – ett samhälle har kalkyngel varje år

Anta istället att fyra samhällen ser fina ut.

Det femte får kraftigt kalkyngel:

2024

2025

och igen:

2026.

Kuporna står på samma plats.

De har samma ramformat.

De utsätts för samma väder.

Då blir drottningens genetik betydligt mer intressant.

Här skulle ett drottningbyte ligga högt på listan över åtgärder.

Vanliga misstag vid kalkyngel

Man behandlar bara symptomen

Att plocka bort några mumier hjälper inte om hela samhällets miljö är dålig.

Gamla kraftigt angripna ramar sparas

De kan fungera som sporreervoarer.

Kupans volym är för stor

Samhället får svårt att värma ynglet.

Ventilationen försämras i försök att skapa värme

Resultatet kan bli hög fuktighet.

Varroan kontrolleras inte

Samhället kan vara försvagat även av ett annat problem.

Drottningen får sitta kvar år efter år trots återkommande kalkyngel

Genetiken kan spela betydande roll.

Man försöker behandla med hemmakurer

Det finns bättre sätt att angripa problemet.

Angripna yngelramar flyttas till andra samhällen

Då kan sporer följa med.

Checklista – vad gör man vid kalkyngel?

  1. Kontrollera att det verkligen är kalkyngel.
  2. Leta efter vita, grå eller svarta hårda mumier.
  3. Bedöm hur stort angreppet är.
  4. Kontrollera samhällsstyrkan.
  5. Kontrollera drottningens yngelmönster.
  6. Kontrollera fodersituationen.
  7. Mät varroan.
  8. Ta bort ramar med mycket kalkyngelmumier.
  9. Minska kupvolymen om samhället är svagt.
  10. Säkerställ god men inte överdriven ventilation.
  11. Kontrollera fukt i kupan.
  12. Undvik att kyla yngelområdet vid genomgångar.
  13. Utöka kupan i takt med samhällsstyrkan.
  14. Förnya gamla yngelramar successivt.
  15. Rengör återanvändbar utrustning.
  16. Smält uttjänta vaxkakor.
  17. Följ utvecklingen när vädret förbättras.
  18. Överväg drottningbyte vid kraftiga eller återkommande problem.
  19. Odla inte vidare på samhällen med tydligt dåliga sjukdomsegenskaper.
  20. Flytta inte kraftigt angripna ramar till andra samhällen.

Hur snabbt kan kalkyngel försvinna?

Det varierar mycket.

Ett mindre utbrott efter några kalla veckor kan minska ganska snabbt när:

  • temperaturen stiger
  • samhället växer
  • bina rensar ut mumierna

Ett kroniskt problem kan däremot fortsätta under stora delar av säsongen.

Det är därför utvecklingen över tid är viktigare än en enda mumie.

Anteckna gärna:

datum – omfattning – vilka ramar – väder – åtgärd.

Då ser du om problemet faktiskt minskar.

Kort svar – vad gör man åt kalkyngel?

Kalkyngel orsakas av svampen Ascosphaera apis och angriper bilarver.

De karakteristiska symptomen är:

vita, grå eller svarta hårda yngelmumier.

Vid problem bör biodlaren framför allt arbeta med att:

  • stärka samhället
  • hålla ynglet varmt
  • anpassa kupvolymen
  • säkerställa ventilation
  • avlägsna kraftigt angripna ramar
  • förnya gammalt vax
  • kontrollera andra belastningar som varroa
  • överväga drottningbyte vid återkommande kalkyngel.

Jordbruksverket lyfter nytt vax som ett sätt att minska antalet svampsporer i samhället, eftersom gamla celler fungerar som reservoar för kalkyngelsporer. (Jordbruksverket)

Produkter för vaxbyte och rengöring hos LP:s Biodling

Hos LP:s Biodling finns flera produkter som passar in i det förebyggande arbetet mot kalkyngel.

Vaxmellanväggar – nytt svenskt bivax i olika ramformat för den som vill bygga upp ett regelbundet vaxbytesprogram. (LPs Biodling)

Solvaxsmältare för 2 ramar i rostfritt – för att smälta ur uttjänta och smutsiga ramar. Den rymmer två ramar och fungerar med de ramformat som finns i LP:s sortiment. (LPs Biodling)

Vaxsmältare – här finns både mindre och större system för den som har mer vax att hantera. (LPs Biodling)

Frame & Hive Cleaner PRO 5 liter – alkaliskt rengöringsmedel för bland annat ramar, kupor och verktyg. Produkten används med kallt vatten och LP:s anger att fem liter koncentrat ger omkring 50 liter brukslösning. (LPs Biodling)

Varroa testare EASY CHECK – relevant för att kontrollera om kalkyngelsamhället samtidigt är belastat av varroa.

Kalkyngel är alltså sällan en sjukdom där lösningen är att hitta en flaska med ”rätt medicin”.

Det handlar istället om att hjälpa samhället att återfå kontrollen:

starkare bimängd, varmare yngel, torrare och väl fungerande kupmiljö, lägre spormängd och friska genetiska egenskaper.

Görs det konsekvent kan även ett samhälle med tydliga kalkyngelsymptom ofta utvecklas betydligt bättre när förutsättningarna förbättras.