Varroa är ett av de största hälsoproblemen i svensk biodling – och ett av de vanligaste misstagen är att försöka bedöma mängden kvalster genom att bara titta på bina.
Det fungerar dåligt.
Jordbruksverket betonar att varroakvalster är svåra att upptäcka på vuxna bin och att kvalstermängden kan öka mycket snabbt under säsongen. När man börjar se tydliga symptom som missbildade bin, flygoförmögna bin och kraftigt oregelbundet yngel kan angreppet redan ha gått mycket långt. (Jordbruksverket)
Därför bör biodlaren mäta varroan innan problemen syns.
Det finns flera metoder. De vanligaste är alkohol-/skaktest på vuxna bin, CO₂-test och mätning av naturligt kvalsternedfall på en varroaskiva.
Här går vi igenom hur metoderna fungerar och hur du räknar ut resultatet.
Varför behöver man mäta varroa?
Varroakvalstret lever både:
- på vuxna bin
- inne i täckta yngelceller
Det gör att en stor del av kvalsterpopulationen kan vara dold.
Du kan alltså öppna en kupa, titta på hundratals bin och tänka:
”Jag ser inga kvalster.”
Samtidigt kan det finnas en betydande population i samhället.
Jordbruksverket beskriver att mängden kvalster kan öka kraftigt under året och rekommenderar regelbundna kontroller, bland annat genom nedfallsprov. (Jordbruksverket)
Mätningen hjälper dig att svara på tre viktiga frågor:
Hur mycket varroa har jag?
Behöver jag agera nu?
Fungerade den behandling eller metod jag använde?
Mät hellre flera gånger än en gång
Ett enstaka test ger en ögonblicksbild.
Flera tester visar en utveckling.
Exempel:
| Datum | Kvalster per 100 bin |
|---|---|
| 10 maj | 0,3 |
| 20 juni | 0,7 |
| 25 juli | 1,8 |
| 15 augusti | 3,5 |
Nu ser du något betydligt viktigare än bara fyra siffror.
Du ser att kvalsterpopulationen växer.
Det gör det möjligt att ingripa innan kliniska symptom börjar synas.
Metod 1 – alkoholtest eller skaktest
Ett av de mest användbara sätten att uppskatta varroanivån är att ta ett prov av vuxna bin och skilja kvalstren från bina med alkohol eller annan lämplig vätska.
Metoden brukar kallas:
- alkoholtvätt
- alkoholtest
- skaktest
- bee wash
Principen är densamma.
Du tar ett känt antal bin, lossar kvalstren och räknar hur många som hittas.
Biodlarnas bihälsomaterial beskriver alkoholtvätt som en metod för att bestämma kvalsternivån och använder omkring 300 bin som provstorlek. (Biodlarna)
Varifrån ska bina tas?
Provet tas lämpligen från bin på eller nära yngelramarna.
Där finns ofta en större andel ambin och en representativ mängd varroakvalster.
Det absolut viktigaste är:
se till att drottningen inte följer med.
Kontrollera ramen noggrant innan bina samlas.
Ta aldrig ett prov på måfå utan att först försäkra dig om var drottningen befinner sig.
Hur många bin behövs?
Vanligt är:
200–300 bin.
LP:s Varroa testare EASY CHECK har färdiga markeringar för just 200 respektive 300 bin. (LPs Biodling)
Ett större prov ger generellt ett bättre statistiskt underlag än att försöka bedöma kvalsternivån från ett tiotal bin.
För praktisk biodling är 300 bin ett vanligt riktvärde.
Så fungerar Varroa EasyCheck
Hos LP:s finns Varroa testare EASY CHECK.
Enheten består av en perforerad innerkorg och genomskinlig behållare.
Arbetsprincipen är:
- Samla 200 eller 300 bin.
- Placera dem i testaren.
- Tillsätt lämplig testvätska.
- Skaka i omkring 60 sekunder.
- Kvalstren lossnar från bina.
- Kvalstren faller genom hålen.
- Räkna dem i den genomskinliga bottenbehållaren.
LP:s anger en skaktid på 60 sekunder och att konstruktionen är gjord för att kvalstren lätt ska falla genom botten och sidorna på korgen. (LPs Biodling)
Alkoholtestet avlivar bina
Det är viktigt att vara tydlig med detta.
Vid alkoholtvätt överlever inte provbina.
Det kan kännas obehagligt att offra omkring 300 arbetsbin.
Men sätt det i perspektiv.
Ett starkt sommarsamhälle kan innehålla tiotusentals bin.
Om ett prov på några hundra individer hjälper dig att upptäcka ett varroaproblem innan hela samhället skadas kan informationen vara mycket värdefull.
Så räknar du varroaprocenten
Formeln är enkel:
antal kvalster ÷ antal testade bin × 100
Exempel:
Du testar:
300 bin
och hittar:
6 varroakvalster.
Då blir:
6 ÷ 300 × 100 = 2 %
Det kan också uttryckas som:
2 kvalster per 100 bin.
Biodlarnas instruktioner använder samma princip: antalet kvalster delas med antalet bin och multipliceras med 100. (Biodlarna)
Exempel på olika testresultat
Om du testar 300 bin:
| Antal kvalster | Kvalster per 100 bin |
|---|---|
| 1 | 0,33 |
| 3 | 1,0 |
| 6 | 2,0 |
| 9 | 3,0 |
| 15 | 5,0 |
| 30 | 10,0 |
Det gör resultatet enkelt att jämföra mellan olika samhällen.
När är varroanivån för hög?
Här är det viktigt att inte använda en enda procentsiffra som universell gräns.
Bedömningen beror bland annat på:
- tidpunkt på året
- mängden täckt yngel
- tidigare behandling
- reinvasion
- samhällsstyrka
- vald bekämpningsstrategi
En nivå som kan accepteras tidigt på våren kan vara mycket mer bekymmersam när vinterbina produceras.
Därför ska aktuella svenska rekommendationer användas när behandlingsbeslut fattas.
Det viktiga med testet är att du får ett mätvärde, inte en gissning.
Sensommaren är särskilt viktig
Varroanivån är extra betydelsefull när vinterbina börjar produceras.
Dessa bin ska leva i flera månader.
Om de utvecklas under kraftigt varroa- och virustryck kan deras livslängd och kvalitet försämras.
Därför är ett varroatest kring:
slutet av sommaren / inför höstens varroaåtgärder
särskilt värdefullt.
Vänta inte tills november med att upptäcka att augustinivån var mycket hög.
Metod 2 – CO₂-test

För den som vill undvika att avliva provbina finns CO₂-metoden.
Hos LP:s finns Varroa testare med CO₂.
Arbetsgången enligt LP:s är i princip:
- Samla omkring 200 bin från yngelramar.
- Kontrollera noggrant att drottningen inte är med.
- Placera bina i testaren.
- Tillför CO₂.
- Bina och kvalstren bedövas.
- Efter cirka 10–20 sekunder skakas behållaren.
- Kvalstren lossnar och kan räknas.
- Bina vaknar senare och kan återföras till kupan. (LPs Biodling)
Paketet innehåller enligt LP:s två 16-grams CO₂-patroner, vilket räcker till flera tester. (LPs Biodling)
Fördelen med CO₂-test
Den uppenbara fördelen är:
proverbina överlever.
Det kan kännas bättre för många hobbybiodlare.
Metoden är också:
- snabb
- relativt enkel
- återanvändbar
Nackdelen är att du behöver särskild utrustning och CO₂-patroner.
Alkoholtest eller CO₂ – vilket är bäst?
För den vanliga biodlaren kan man förenkla skillnaden så här:
Alkohol-/skaktest
Fördelar:
- enkel metod
- billig utrustning
- mycket användbar för kvantitativ mätning
- lätt att upprepa
Nackdel:
- provbina dör
CO₂-test
Fördelar:
- bina kan återföras
- snabb metod
- lätt att använda
Nackdelar:
- dyrare utrustning
- CO₂-patroner behövs
- resultatet är fortfarande beroende av korrekt provtagning och hantering
För de flesta är det viktigare att faktiskt börja mäta regelbundet än att fastna i vilken av de två metoderna som är perfekt.
Metod 3 – naturligt kvalsternedfall
Det här är en betydligt mindre ingripande metod.
Jordbruksverket rekommenderar nedfallsprov som en enkel metod för att upptäcka varroa tidigt. (Jordbruksverket)
En skiva placeras under nätbotten.
Varroakvalster som naturligt faller från bina landar på skivan.
Efter en bestämd tid räknar du kvalstren.
Resultatet uttrycks ofta som:
antal kvalster per dygn.
Exempel på nedfallsberäkning
Anta att skivan ligger inne i:
5 dygn
och du räknar:
25 kvalster.
Då blir:
25 ÷ 5 = 5 kvalster per dygn.
Gör samma mätning några veckor senare.
Om resultatet då är:
15 kvalster per dygn
ser du en tydlig förändring.
Det gör nedfallsprovet särskilt användbart för att följa utvecklingen över tid.
Fördelen med nedfallsprov
Du behöver inte:
- fånga bin
- öppna yngelrummet länge
- avliva bin
Du skjuter bara in skivan under samhället.
Det gör metoden lämplig för upprepade kontroller.
Jordbruksverket beskriver just regelbundna nedfallsprov som ett sätt att upptäcka problemet innan tydliga kliniska varroasymptom uppstår. (Jordbruksverket)
Nackdelen med naturligt nedfall
Det naturliga nedfallet varierar.
Resultatet kan påverkas av exempelvis:
- årstid
- yngelmängd
- samhällsstyrka
- var kvalstren befinner sig
Det är därför svårare att direkt översätta ett nedfall till:
exakt procentandel angripna vuxna bin.
Metoden är mycket bra för:
trendövervakning
men ett direkt prov på vuxna bin ger ofta ett tydligare procentvärde.
Varroaskiva och varroainlägg hos LP:s
LP:s sortiment innehåller både:
och:
Båda finns i företagets aktuella varroasortiment tillsammans med EasyCheck, CO₂-testare och Varrox Vaporizer.
En sådan skiva är ett billigt sätt att börja följa kvalsternedfallet regelbundet.
Gör nedfallsprovet under flera dygn
Att lägga in en skiva i några timmar ger ofta ett svagt underlag.
Låt den hellre ligga under en bestämd period.
Exempel:
3–7 dygn
och räkna sedan ut genomsnittet per dygn.
Använd samma metod varje gång.
Då blir resultaten mycket lättare att jämföra.
Håll skivan ren
En smutsig skiva kan innehålla:
- vaxsmulor
- pollen
- myror
- andra små partiklar
som gör kvalstren svårare att hitta.
Rengör den före varje nytt mätintervall.
Anteckna även datum när den:
sätts in
och:
tas ut.
Annars är det lätt att efter en vecka undra om den låg där i fem eller åtta dagar.
Hur ser ett varroakvalster ut på skivan?
Varroahonan är:
- rödbrun
- oval
- platt
- ungefär drygt en millimeter bred
När du väl lärt dig formen brukar kvalstren vara ganska lätta att känna igen mot en ljus botten.
Ett förstoringsglas kan hjälpa i början.
Metod 4 – kontroll av täckt drönaryngel
Varroakvalster föredrar drönaryngel framför arbetaryngel.
Anledningen är att drönaryngel ligger täckt längre, vilket ger kvalstren mer tid för reproduktion.
Därför kan man öppna täckta drönarceller och leta efter:
- moderkvalster
- unga kvalster
- typiska spår av angrepp
Det ger en snabb indikation på att varroa finns i samhället.
Men metoden är betydligt sämre för att säga:
exakt hur hög den totala kvalsternivån är.
Drönaryngelkontroll är alltså främst ett varningstest
Om du öppnar 100 drönarceller och hittar kvalster i många av dem vet du:
varroa finns och reproducerar sig aktivt.
Men resultatet kan inte enkelt jämföras med:
2,3 kvalster per 100 vuxna bin.
Därför är alkohol-/CO₂-test bättre när du vill ha en kvantitativ uppskattning.
Varför räcker det inte att titta på vuxna bin?
För att kvalstren är:
- små
- platta
- ofta placerade mellan biets buksegment
- till stor del inne i yngel under yngelsäsongen
Jordbruksverket betonar uttryckligen att varroa kan finnas i samhället utan att biodlaren är medveten om det eftersom kvalstren är svåra att upptäcka på vuxna bin. (Jordbruksverket)
Därför är:
”Jag såg inget”
inte samma sak som:
”Jag mätte inget.”
När bör man mäta under året?
En bra strategi är att mäta vid flera strategiska tidpunkter.
Exempelvis:
Vår
För att få en bild av säsongens startnivå.
Försommar
För att se hur populationen utvecklas.
Sommar
Särskilt relevant om varroan verkar öka eller om drönarutskärning används.
Inför slutskattning/sensommar
Mycket viktigt eftersom vinterbina snart ska produceras.
Efter behandling
För att kontrollera om åtgärden faktiskt gav önskad effekt.
Exakta datum varierar mellan olika delar av Sverige.
Mät före och efter behandling
Det här är en av de bästa rutinerna du kan införa.
Exempel:
Före behandling: 4,0 kvalster/100 bin
↓
behandling
↓
Efter behandling: 0,6 kvalster/100 bin
Nu vet du att något faktiskt hände.
Om resultatet istället blir:
3,4 kvalster/100 bin
har behandlingen uppenbarligen inte gett den reduktion du förväntade dig.
Då kan du undersöka:
- metod
- timing
- yngelmängd
- dosering
- reinvasion
istället för att bara anta att allt är löst.
Behandling utan uppföljning är en chansning
Det här är viktigt.
Biodlaren kan säga:
”Jag behandlar alltid på hösten.”
Men den verkligt viktiga frågan är:
”Hur mycket varroa fanns före och efter behandlingen?”
Utan mätning vet du inte om:
- nivån var låg redan från början
- behandlingen fungerade perfekt
- behandlingen fungerade dåligt
- kvalster kom tillbaka senare
Därför är varroamätaren inte bara ett diagnosredskap.
Den är också ett verktyg för kvalitetskontroll av din egen biodling.
Mät olika samhällen separat
Det är lätt att anta att alla samhällen i samma bigård har ungefär lika mycket varroa.
Så behöver det inte vara.
Exempel:
| Kupa | Kvalster/100 bin |
|---|---|
| 1 | 0,7 |
| 2 | 1,1 |
| 3 | 4,8 |
| 4 | 0,9 |
Kupa 3 sticker tydligt ut.
Det kan bero på:
- mer yngel
- svärmning
- reinvasion
- annan behandlingseffekt
- skillnader i genetik
- röveri
Ett test från kupa 1 hade alltså inte representerat hela bigården.
Provta gärna flera kupor

Har du bara två samhällen är det enkelt att testa båda.
Har du 100 samhällen blir det mer tidskrävande.
Då kan ett strukturerat stickprovsprogram användas.
Men var särskilt uppmärksam på samhällen som:
- utvecklas annorlunda
- har deformerade vingar
- har fläckigt yngel
- plötsligt blir svaga
- visar stort kvalsternedfall
Dessa bör prioriteras för individuell kontroll.
Vad är reinvasion?
Även ett välbehandlat samhälle kan få nya kvalster.
Varroa kan följa med bin som:
- driver mellan kupor
- rövar svaga samhällen
Om ett hårt angripet samhälle i närheten kollapsar kan andra bin komma dit och röva honung.
När de återvänder kan kvalster följa med.
Därför kan varroan ibland öka oväntat under sensommaren och hösten.
Ytterligare ett argument för att mäta igen, inte bara lita på en gammal behandling.
Vad gör man om resultatet är högt?
Ett högt mätvärde betyder att nästa steg är att välja lämplig varroaåtgärd.
Vilken metod som passar beror bland annat på:
- årstid
- temperatur
- mängd täckt yngel
- om skattlådor sitter på
- tidigare behandling
- samhällets kondition
Jordbruksverket beskriver bekämpning genom en kombination av:
- praktiska åtgärder
- organiska syror
- läkemedel. (Jordbruksverket)
Det finns alltså inte en enda behandling som passar alla mätresultat vid alla tidpunkter.
Oxalsyra är inte automatiskt svaret
Om du mäter hög varroa mitt under sommaren och mycket täckt yngel finns är det inte självklart att oxalsyra är den mest effektiva lösningen just då.
Oxalsyra verkar främst på kvalster som befinner sig på de vuxna bina.
Kvalster inne i täckta celler är skyddade.
Det är därför oxalsyra är särskilt användbar när samhället är:
yngelfritt eller nära yngelfritt.
Rätt behandling måste alltså kopplas till både mätningen och kvalstrens biologi.
Varroa och deformerade vingar
Ser du bin med:
- små vingar
- hopskrynkliga vingar
- kort bakkropp
- oförmåga att flyga
är det ett starkt varningstecken.
Jordbruksverket nämner missbildade och flygoförmögna bin som symptom på kraftigt varroaproblem och betonar att när sådana symptom börjar synas kan situationen redan vara långt gången. (Jordbruksverket)
Det är därför målet med mätningen är att hitta problemet innan detta händer.
För journal över resultaten
En enkel varroajournal kan innehålla:
| Datum | Kupa | Metod | Antal bin | Kvalster | Resultat |
|---|---|---|---|---|---|
| 15 maj | 1 | EasyCheck | 300 | 1 | 0,33 % |
| 10 juli | 1 | EasyCheck | 300 | 4 | 1,33 % |
| 12 aug | 1 | EasyCheck | 300 | 10 | 3,33 % |
| 5 sep | 1 | EasyCheck | 300 | 2 | 0,67 % |
Nu ser du hela utvecklingen.
Den typen av data blir mycket värdefull efter några år.
Du kan börja jämföra:
- olika samhällen
- olika drottningar
- olika behandlingsmetoder
- olika bigårdar
Mät samma sak på samma sätt
Om du vill jämföra resultat mellan olika tidpunkter är det bra att arbeta konsekvent.
Exempel:
- ungefär samma provstorlek
- bin tagna från samma typ av ramar
- samma testmetod
- samma beräkningssätt
Annars riskerar du att jämföra äpplen och päron.
300 bin med alkoholtest i juli och en snabb okulär kontroll i augusti är inte två jämförbara mätningar.
Vanliga misstag vid varroamätning
Man letar bara efter synliga kvalster
Många kvalster missas.
För få bin testas
Ett mycket litet prov ger osäkrare resultat.
Drottningen följer med i provet
Kontrollera alltid ramen först.
Bara ett samhälle testas
Det kan ge en falsk bild av hela bigården.
Ingen anteckning görs
Då går det inte att följa utvecklingen.
Man mäter först när deformerade vingar syns
Då kan problemet redan ha blivit allvarligt.
Man behandlar men mäter aldrig efteråt
Då vet man inte om behandlingen fungerade.
Nedfallsprov görs olika länge varje gång
Räkna alltid om till exempelvis kvalster per dygn.
Checklista – så mäter du varroa systematiskt
- Bestäm vilka samhällen som ska testas.
- Välj mätmetod.
- Förbered utrustningen.
- Hitta drottningen eller säkerställ att hon inte finns på provramen.
- Ta bin från yngelområdet.
- Samla rätt antal bin.
- Genomför testet enligt metodens instruktion.
- Räkna kvalstren noggrant.
- Beräkna kvalster per 100 bin.
- Anteckna datum och samhälle.
- Jämför med tidigare mätningar.
- Bedöm resultatet utifrån årstid.
- Välj relevant åtgärd om nivån kräver det.
- Följ produkt- och myndighetsinstruktioner.
- Mät igen efter åtgärden.
- Fortsätt följa utvecklingen genom säsongen.
Kort svar – hur mäter man mängden varroa?
Det mest direkta sättet är att ta ett känt prov av vuxna bin och räkna hur många kvalster som lossnar.
Med exempelvis 300 bin beräknar du:
antal kvalster ÷ 300 × 100 = kvalster per 100 bin.
Biodlarna använder samma princip för att uttrycka varroanivån. (Biodlarna)
Du kan också använda en nedfallsskiva och följa antalet kvalster som naturligt faller från samhället per dygn. Jordbruksverket rekommenderar regelbundna nedfallsprov som en enkel metod för tidig varroakontroll. (Jordbruksverket)
Det viktiga är att mäta innan symptomen blir tydliga.
Produkter för varroamätning hos LP:s Biodling
Hos LP:s Biodling finns flera produkter för att gå från gissning till faktisk mätning.
Varroa testare EASY CHECK har markeringar för 200 och 300 bin. Kvalstren separeras från bina genom cirka 60 sekunders skakning och kan därefter räknas direkt i den genomskinliga behållaren. (LPs Biodling)
Varroa testare med CO₂ använder omkring 200 bin. Bina och kvalstren bedövas med koldioxid, kvalstren skakas av och bina kan därefter vakna och återföras till kupan. (LPs Biodling)
LP:s har även Varroainlägg och Varroaskiva till botten för kontroll av naturligt kvalsternedfall. Båda ingår i företagets aktuella sortiment av varroautrustning.
Det viktigaste redskapet är dock själva rutinen:
mät → anteckna → jämför → agera → mät igen.
När det görs regelbundet blir varroabekämpningen betydligt mindre beroende av gissningar – och risken minskar att du först upptäcker problemet när bina redan börjar kläckas med deformerade vingar eller samhället snabbt tappar styrka. (Jordbruksverket)