Inlägg

Hur länge lever ett bi?

Biens livscykel och pollinering.

Ett honungsbi kan leva allt från några få veckor till flera år.

Det beror helt på vilken individ i bisamhället vi talar om.

Ett arbetsbi som föds mitt under sommaren lever ofta bara omkring 5–6 veckor, medan ett vinterbi kan leva i många månader. Drottningen kan däremot leva i flera år, även om hon ofta byts ut tidigare när hennes produktionsförmåga börjar minska. (Biodlarna)

Det är en enorm skillnad – särskilt med tanke på att arbetsbiet och drottningen båda är honor.

Här går vi igenom hur länge arbetsbin, drönare och bidrottningar lever, varför vinterbin blir så mycket äldre och vad som faktiskt avgör ett bis livslängd.

Hur länge lever ett arbetsbi?

Ett arbetsbi som föds under sommaren lever normalt ungefär:

5–6 veckor.

Biodlarna anger också cirka 4–6 veckor som typisk livslängd för ett sommarbi. (Biodlarna)

Det låter kort.

Men under dessa veckor hinner arbetsbiet genomgå flera tydliga arbetsperioder och utföra nästan alla de uppgifter som krävs för att ett bisamhälle ska fungera.

Arbetsbiets liv börjar inne i kupan

När arbetsbiet kryper ut ur sin cell är det fortfarande ganska hjälplöst.

Under de första veckorna arbetar det huvudsakligen inne i kupan.

Arbetsuppgifterna förändras gradvis och kan bland annat omfatta:

  • rengöring av celler
  • matning av larver
  • vård av drottningen
  • mottagning av nektar
  • pollenhantering
  • vaxbygge
  • temperaturreglering
  • vakttjänst vid flustret

Biodlarna beskriver arbetsbiets liv som två huvudperioder: först inomhustjänst och därefter utomhustjänst. (Biodlarna)

Efter ungefär tre veckor börjar fältarbetet

Efter omkring tre veckor övergår många arbetsbin till att bli fältbin.

Nu lämnar de kupan för att samla:

  • nektar
  • pollen
  • vatten
  • propolis

Det är den mest riskfyllda delen av livet.

Biet utsätts nu för:

  • vind
  • regn
  • kyla
  • fåglar
  • spindlar
  • trafik
  • långa flygsträckor

och framför allt ett enormt fysiskt slitage.

Det är en viktig anledning till att sommarbina lever så kort.

Sommarbiet arbetar bokstavligen ihjäl sig

Ett fältbi kan göra många flygturer under en enda dag.

Vingarna slits successivt.

På ett äldre arbetsbi kan man ibland se:

  • fransiga vingkanter
  • skador på vingarna
  • sliten behåring

Till slut klarar biet inte längre samma arbetsinsats.

Många arbetsbin dör dessutom utanför kupan under sina insamlingsflygningar.

Det betyder att biodlaren aldrig ser merparten av de bin som dör naturligt under sommaren.

Varför lever vinterbin mycket längre?

Bin i vinter och sommar

Här blir det riktigt intressant.

Arbetsbin som föds under sensommaren och hösten kan överleva hela vintern.

Biodlarnas utbildningsmaterial anger ungefär:

6–9 månader

för vinterbin. (Biodlarna)

Det är alltså möjligt för två genetiskt liknande arbetsbin att få helt olika livslängd:

sommarbi: cirka 5 veckor

vinterbi: många månader.

Skillnaden beror till stor del på deras fysiologi och arbetsbelastning.

Vinterbiet behöver inte flyga hela dagarna

Ett sommarbi kan lägga stora delar av sitt korta vuxenliv på intensivt fältarbete.

Vinterbiet har en helt annan uppgift.

Det ska:

  • överleva vintern
  • hålla vinterklotet fungerande
  • hjälpa till att producera värme
  • vårda det första vår ynglet

Det flyger väldigt lite under större delen av vintern.

Därmed utsätts kroppen inte för samma enorma slitage som hos ett sommarbi.

Vinterbina är fysiologiskt annorlunda

Vinterbin är inte bara sommarbin som råkar leva längre.

De byggs upp på ett annat sätt.

De får större reserver av bland annat lagrade näringsämnen och utvecklas för att klara en lång period där samhället inte kontinuerligt kan ersätta gamla arbetsbin.

Det är därför biodlarens arbete under sensommaren är så viktigt.

Det är nu framtidens vinterbin produceras.

Varroa kan förkorta vinterbinas liv

Det här är en av de viktigaste praktiska kopplingarna till biodlingen.

Om vinterbina utvecklas samtidigt som samhället har hög varroabelastning kan de utsättas för både parasitering och virus.

Resultatet kan bli bin som:

  • är svagare
  • har kortare livslängd
  • inte klarar hela vintern

Det är därför man inte bör vänta med all varroabekämpning till december.

Vinterbina måste få goda förutsättningar redan när de utvecklas under sensommaren.

Hos LP:s finns exempelvis Varroa testare EASY CHECK för kontroll av kvalsternivån innan problemen blivit synliga.

Hur länge lever en bidrottning?

Drottningen är bisamhällets verkliga långlevare.

Biodlarnas biologimaterial anger att en drottning kan leva omkring:

4–5 år. (Biodlarna)

I praktiken byts hon ofta ut tidigare.

Biodlarna anger att samhället normalt kan ersätta henne redan efter ungefär 2–3 år, när hennes produktionsförmåga börjar minska. (Biodlarna)

Det är alltså skillnad mellan:

hur länge drottningen kan leva

och:

hur länge hon normalt får vara produktiv drottning i samhället.

Varför lever drottningen så mycket längre?

Det är fascinerande eftersom drottningen och arbetsbina båda är honor.

Skillnaden börjar redan i larvstadiet.

Den blivande drottningen får drottningfodersaft under hela larvutvecklingen, medan arbetsbilarver efter de första dagarna får en annan kost. (Biodlarna)

Detta leder till helt olika utveckling.

Drottningen får:

  • fullt utvecklade fortplantningsorgan
  • annan fysiologi
  • betydligt längre livslängd

trots att hennes genetiska grund i princip är densamma som arbetsbiets.

Drottningens liv är inte direkt lugnt

Hon flyger visserligen inte fram och tillbaka till blommor hela dagen.

Men hennes kropp utför istället en annan extrem prestation:

äggproduktion.

Under högsäsong kan en bra drottning lägga omkring:

2 000 ägg per dygn

och Biodlarna beskriver även riktigt produktiva drottningar som kan nå ännu högre nivåer. (Biodlarna)

Under sitt liv kan en drottning lägga hundratusentals ägg.

Biodlarnas biologimaterial anger över 500 000 ägg under en drottnings liv som möjligt. (Biodlarna)

Varför byter bina själva drottning?

När drottningen blir äldre kan hennes:

  • äggläggning minska
  • yngelmönster försämras
  • feromonproduktion förändras

Arbetsbina kan då börja föda upp en ny drottning.

Det kallas ofta:

stilla drottningbyte.

Den gamla drottningen ersätts då utan att samhället nödvändigtvis svärmar.

Biodlaren kan också själv välja att byta drottning tidigare.

Många biodlare byter drottning vartannat eller vart tredje år

Även om drottningen kan leva betydligt längre behöver maximal biologisk livslängd inte vara målet.

En yngre drottning har ofta fördelar som:

  • bättre äggläggningskapacitet
  • jämnare yngelsättning
  • lägre risk för plötsligt drottningbortfall

Biodlarnas utbildningsmaterial nämner vartannat år som en möjlig strategi för hållbar biodling, även om praktiken varierar mellan biodlare. (Biodlarna)

För att hålla reda på åldern är det praktiskt att märka drottningen.

Hos LP:s finns ett helt sortiment för drottningmärkning, med bland annat märkpennor, märkburar, nummerbrickor och kompletta märkningspaket. (LPs Biodling)

Drottningens färg visar födelseåret

Internationellt används ett femårigt färgsystem vid drottningmärkning.

Det gör att biodlaren snabbt kan se hur gammal drottningen är.

När du hittar henne på ramen behöver du då inte försöka komma ihåg:

”Var det här drottningen från förra året eller den jag satte in för tre år sedan?”

Märkningen blir därför inte bara ett sätt att lättare hitta drottningen.

Den hjälper till att planera drottningbyten.

Hur länge lever en drönare?

Drönaren är bisamhällets hane.

Hans liv är betydligt mer osäkert än drottningens.

Drönarna produceras framför allt under vår och sommar när samhället behöver hanar för att para unga drottningar.

Deras huvudsakliga uppgift är just:

parning.

Om en drönare lyckas para sig med en drottning dör han direkt efteråt eftersom parningsorganet slits loss från kroppen. (Biodlarna)

Drönare som inte parar sig får ändå inget långt vinterliv

När sensommaren kommer minskar behovet av drönare.

Samhället går mot vinter och vill inte fortsätta försörja individer vars huvudsakliga funktion för säsongen är avslutad.

Arbetsbina börjar då:

  • mata dem mindre
  • driva dem mot flustret
  • kasta ut dem ur kupan

Drönarna dör sedan utanför.

Detta brukar kallas:

drönarslakten.

Biodlarna beskriver att kvarvarande drönare normalt drivs ut på eftersommaren och hösten. (Biodlarna)

Det finns normalt inga drönare på vintern

Det betyder att drönarens liv i praktiken är kopplat till den aktiva fortplantningssäsongen.

På våren börjar nya drönare åter produceras.

Det är också därför biodlaren behöver tänka på drönartillgången när nya drottningar ska paras.

En oparad drottning behöver inte bara bra väder.

Hon behöver könsmogna drönare i området.

Från ägg till vuxet bi

När man frågar hur länge ett bi lever brukar man mena tiden som vuxen.

Men innan dess finns också yngelutvecklingen.

Biodlarna anger ungefär följande utvecklingstid från ägg till färdig individ:

IndividFrån ägg till vuxen
Drottning15–17 dygn
Arbetsbica 21 dygn
Drönareca 24 dygn

(Biodlarna)

Drottningen utvecklas alltså snabbast.

Drönaren tar längst tid.

Arbetsbiets 21 dagar

Arbetsbiet börjar som ett litet ägg på cellbotten.

Ungefär:

dag 1–3: ägg

därefter:

larv

sedan:

täckt yngel och puppa

och omkring:

dag 21: vuxet arbetsbi kryper ut.

(Biodlarna)

Därefter börjar de cirka fem eller sex intensiva veckorna som sommarbi – eller ett betydligt längre liv om det är ett vinterbi.

Ett bis liv kan alltså vara längre än man först tror

Om vi räknar från ägget istället för från kläckningen blir ett sommararbetsbis totala livstid ungefär:

3 veckors utveckling + 5–6 veckor som vuxet bi.

Alltså omkring två månader från ägg till död.

Vinterbiet kan däremot existera från äggstadiet under sensommaren till långt in på nästa vår.

Arbetsbiets arbetsuppgifter förändras med åldern

Ett förenklat arbetsliv kan beskrivas så här:

De första dagarna

Biet:

  • putsar celler
  • hjälper till inne i kupan

Därefter

Det arbetar bland annat med:

  • yngelvård
  • matning
  • drottningvård

Senare

Det kan arbeta med:

  • vaxbygge
  • nektarbehandling
  • ventilation
  • vakttjänst

Sista delen av livet

Det blir fältbi och samlar:

  • nektar
  • pollen
  • vatten
  • propolis

Biodlarna betonar samtidigt att arbetsfördelningen är flexibel. Samhällets behov kan göra att bin byter uppgifter tidigare eller senare. (Biodlarna)

Varför skickas de äldre bina ut på de farligaste jobben?

Ur samhällets perspektiv är det logiskt.

Ett mycket ungt arbetsbi har fortfarande många potentiella arbetsdagar framför sig.

Om det förloras under en farlig flygtur förlorar samhället mycket framtida arbetskraft.

Ett äldre bi har redan gjort flera veckors arbete inne i kupan.

När det senare går över till riskfyllt fältarbete är den potentiella återstående livslängden kortare.

Bisamhället fungerar alltså på många sätt som en superorganism där individens roll anpassas efter samhällets totala behov.

Dör arbetsbiet när det sticker?

Ja – om ett honungsbi sticker en människa eller ett annat däggdjur med elastisk hud fastnar ofta gadden.

När biet försöker flyga därifrån slits gadden och delar av bakkroppen loss.

Biet dör senare.

Mot andra insekter kan gadden däremot ibland dras ut igen.

Det betyder att ett arbetsbis liv i vissa situationer bokstavligen kan avslutas när det försvarar samhället.

Drottningen kan också sticka

Drottningen har också gadd.

Men hon använder den framför allt mot:

andra drottningar.

Om flera drottningar kläcks samtidigt kan de försöka döda varandra.

Normalt tolererar bisamhället bara en fungerande drottning åt gången. (Biodlarna)

Drottningen går däremot inte runt och försvarar kupans fluster mot biodlaren.

Det jobbet sköts av arbetsbina.

Vad avgör hur länge ett arbetsbi faktiskt lever?

Flera faktorer påverkar livslängden:

  • årstid
  • arbetsbelastning
  • tillgång till näring
  • sjukdomar
  • virus
  • varroa
  • väder
  • samhällsstyrka

Ett friskt sommarbi under goda förhållanden kan följa sin normala arbetscykel.

Ett virusangripet bi kan dö betydligt tidigare.

Varroa påverkar mer än de synliga bina

Det här är särskilt viktigt.

Ett kvalster kan angripa biet redan under puppstadiet.

När arbetsbiet kryper ut kan det se relativt normalt ut men ändå ha försämrade förutsättningar.

I andra fall kan det kläckas med tydliga symptom som deformerade vingar.

Därför är livslängden hos vinterbina nära kopplad till hur väl biodlaren lyckats hålla varroan under kontroll under sensommaren.

Ett svagt samhälle kan behöva bin som arbetar tidigare

Arbetsuppgifterna styrs inte enbart av kalenderåldern.

Om samhället plötsligt förlorar många fältbin kan yngre arbetsbin börja flyga tidigare.

Om många unga bin försvinner kan äldre bin i viss mån återgå till arbetsuppgifter inne i kupan.

Det visar hur flexibel bisamhällets organisation är.

Det är inte en fabrik där varje individ automatiskt byter arbetsstation på exakt samma dag.

Hur många generationer arbetsbin produceras under en sommar?

Eftersom drottningen kan lägga tusentals ägg per dygn och ett sommarbi bara lever några veckor sker ett enormt generationsskifte genom säsongen.

Ett samhälle kan därför se lika stort ut i juni och juli trots att en stor del av individerna hunnit bytas ut.

Biodlaren ser:

samma bisamhälle

men individerna är i ständig omsättning.

Det är lite som ett vattenfall.

Formen ser stabil ut trots att innehållet hela tiden byts.

Hur många bin kan finnas i kupan?

Under sommaren kan ett starkt bisamhälle bestå av tiotusentals individer.

Biodlarnas introduktionsmaterial anger omkring 50 000–70 000 invånare i ett starkt sommarsamhälle: en drottning, hundratals drönare och resten arbetsbin. (Biodlarna)

Det gör det lättare att förstå varför enskilda arbetsbin har så kort livslängd.

Samhället bygger inte på att varje individ lever länge.

Det bygger på ständig produktion av nya individer.

Drottningens livslängd är därför helt avgörande

Arbetsbina byts ut kontinuerligt.

Drottningen är däremot samma individ under flera säsonger.

Hon är dessutom mamma till nästan hela samhället.

Byter du drottning förändrar du därför successivt genetiken hos:

tiotusentals framtida arbetsbin.

Det är en anledning till att drottningbyte är ett så kraftfullt verktyg inom biodlingen.

Märk drottningen när du hittar henne

En person märker en drottningbi

Det är ett enkelt men mycket användbart arbetssätt.

En märkt drottning:

  • hittas snabbare
  • är lättare att följa
  • kan åldersbestämmas
  • gör det lättare att veta om samhället själv bytt drottning

Hos LP:s finns drottningmärkningsutrustning, bland annat märkpennor, märkburar, märkrör, nummerbrickor och kompletta paket. (LPs Biodling)

För den som har flera samhällen blir märkningen snabbt mycket värdefull.

Om den märkta drottningen plötsligt är borta

Anta att du tidigare hade:

en blåmärkt drottning.

Vid nästa genomgång hittar du:

en omärkt drottning.

Då finns en stark indikation på att ett drottningbyte skett.

Samhället kan ha:

  • gjort ett stilla byte
  • svärmat
  • ersatt en förlorad drottning

Märkningen fungerar alltså nästan som ett historiskt dokument inne i kupan.

Hur länge lever ett bi efter att det börjat flyga?

Det är svårt att ange ett exakt antal dagar.

Men eftersom arbetsbiet ofta går över till fältarbete under den senare delen av sitt cirka 5–6 veckor långa sommarliv kan tiden som aktivt fältbi vara relativt kort.

Det är under denna period som slitaget ökar drastiskt.

Ett bi som du ser på en blomma kan alltså mycket väl befinna sig i de sista veckorna av sitt liv.

Hur långt kan ett arbetsbi flyga under sitt liv?

Det varierar enormt beroende på:

  • avstånd till draget
  • väder
  • hur länge biet är fältbi

Men över mängder av flygturer kan den sammanlagda flygsträckan bli mycket stor.

Det gör vingarnas livslängd till en verklig fysisk begränsning.

När man ser ett gammalt arbetsbi med slitna vingkanter ser man alltså ett djur som bokstavligen bär spåren av sitt arbete.

Vad händer med döda bin?

Många fältbin dör ute i naturen.

De syns aldrig vid kupan.

Bin som dör inne i samhället tas däremot ofta om hand av städbin.

De bär ut kropparna genom flustret.

Därför kan några döda bin framför kupan vara helt normalt.

Ett samhälle med tiotusentals individer måste ha en kontinuerlig naturlig dödlighet.

Många döda bin samtidigt är däremot något annat

Om du plötsligt ser:

  • hundratals döda bin
  • krypande bin
  • deformerade vingar
  • snabbt minskande samhällsstyrka

bör du undersöka orsaken.

Det kan bland annat handla om:

  • varroa
  • virus
  • svält
  • sjukdom
  • annan akut påverkan

Normal livslängd skapar en jämn omsättning.

Den skapar normalt inte en plötslig massdöd på en enda dag.

Varför är vinterbin så viktiga för biodlaren?

Ett sommarsamhälle kan producera nya bin hela tiden.

På vintern fungerar inte den strategin.

Samhället behöver en generation arbetsbin som kan leva från sensommaren genom:

  • hösten
  • vintern
  • vårens första uppbyggnad

Om dessa bin dör två månader för tidigt finns ingen stor ny generation redo att ta över.

Det är därför:

  • varroakontroll
  • tillräckligt vinterfoder
  • god invintring

är så avgörande.

Biodlingsåret kan ses som en kamp om livslängd

På våren vill biodlaren hjälpa samhället att producera:

många nya arbetsbin snabbt.

På sommaren används dessa bin till:

honungsproduktion.

På sensommaren förändras målet.

Nu vill man istället producera:

arbetsbin som lever länge.

Det är en viktig skillnad.

Biodlarens fokus går från maximal populationstillväxt till maximal kvalitet på vintergenerationen.

Kort översikt – hur länge lever bina?

BiUngefärlig livslängd
Sommararbetsbica 4–6 veckor
Vinterarbetsbica 6–9 månader
Drottningkan leva omkring 4–5 år
Drönareunder vår/sommar; dör vid parning eller drivs normalt ut före vintern

(Biodlarna)

Det här är riktvärden.

Ett enskilt bis verkliga livslängd påverkas av både miljö, arbetsbelastning och hälsa.

Vanliga frågor om bins livslängd

Lever alla arbetsbin lika länge?

Nej. Sommarbin lever betydligt kortare än vinterbin.

Varför lever drottningen så länge?

Hennes utveckling, näring och fysiologi skiljer sig kraftigt från arbetsbiets.

Kan en drottning bli fem år?

Ja, det är biologiskt möjligt, även om hon ofta ersätts tidigare. (Biodlarna)

Finns drönare på vintern?

Normalt inte. Arbetsbina driver ut dem när fortplantningssäsongen är över. (Biodlarna)

Dör arbetsbiet efter ett stick?

Vid stick i människohud fastnar gadden ofta och biet dör efter att den slitits loss.

Lever vinterbin nästan ett år?

De kan leva många månader, ofta omkring 6–9 månader enligt Biodlarnas utbildningsmaterial. (Biodlarna)

Produkter för drottningmärkning och bihälsa hos LP:s Biodling

För den som vill hålla reda på drottningens ålder har LP:s ett komplett sortiment för drottningmärkning. Där finns bland annat märkpenna, märkfärg, märkrör, märkburar och färgade nummerbrickor. (LPs Biodling)

Ett praktiskt alternativ är även Paket drottningmärkning, där flera av de grundläggande produkterna för märkning samlats i ett paket. (LPs Biodling)

För att ge vinterbina bättre förutsättningar är varroakontrollen minst lika viktig. Varroa testare EASY CHECK kan användas för att mäta kvalsternivån istället för att enbart leta visuellt efter varroa.

Det är särskilt relevant under sensommaren, eftersom just de arbetsbin som produceras då ska leva betydligt längre än sommarens kortlivade fältbin.

Ett bis liv är kort – men samhället kan leva vidare i åratal

Det är kanske det mest fascinerande.

Ett enskilt sommarbi kan leva i bara drygt en månad.

Under den tiden hinner det:

städa celler

↓

mata yngel

↓

bygga vax

↓

vakta kupan

↓

flyga ut och samla nektar och pollen

↓

dö och ersättas av nästa generation.

Drottningen lever genom flera sådana generationer, och själva bisamhället kan fortsätta år efter år.

Det är därför bisamhället bäst förstås som något större än de enskilda individerna.

Bina byts ut hela tiden – men samhället lever vidare.