Honung börjar inte i en honungsburk – och faktiskt inte ens i bikupan.
Den börjar i en blomma.
Där samlar arbetsbina nektar, en söt vätska som växten producerar för att locka pollinatörer. Men nektar är fortfarande långt ifrån den tjocka, aromatiska och hållbara honung vi känner igen.
För att nektarn ska bli honung måste bina transportera den, förändra sockerarterna, tillsätta enzymer och framför allt få bort stora mängder vatten. Först när honungen är tillräckligt mogen försluter bina cellen med ett tunt lock av bivax.
Här går vi igenom hela resan – från blomma till färdig honung i vaxkakan.
Honung börjar med nektar
Blommor producerar nektar för att locka till sig pollinerande insekter.
Nektarn består huvudsakligen av:
- vatten
- olika sockerarter
- mindre mängder andra ämnen från växten
När ett honungsbi hittar en bra nektarkälla suger det upp nektarn med sin sugsnabel.
Nektarn hamnar inte direkt i biets vanliga matsmältningssystem. Den transporteras i en särskild del som brukar kallas honungsmagen eller honungsblåsan.
Det är där omvandlingen till honung börjar. Forskning och rådgivningsmaterial beskriver hur nektarn transporteras i honungsmagen samtidigt som enzymer börjar påverka dess sockerarter. (ARS)
Honungsmagen är binas transporttank
Honungsmagen fungerar ungefär som en särskild behållare för nektar.
Biet använder förstås en del nektar som energi under flygningen, men huvuddelen transporteras tillbaka till bisamhället.
Ett flitigt fältbi kan besöka många blommor under samma flygtur innan det återvänder till kupan.
När honungsmagen börjar bli full flyger biet hem.
Nu har nektarn tagit det första steget mot att bli honung.
Bina berättar för varandra var maten finns
Om ett arbetsbi hittar en särskilt bra nektarkälla kan informationen föras vidare till andra arbetsbin.
Honungsbin använder bland annat sin välkända danskommunikation för att förmedla information om riktning och avstånd till attraktiva födokällor.
På så sätt kan ett stort antal bin snabbt koncentrera sin flygaktivitet till exempelvis:
- ett blommande rapsfält
- hallonsnår
- lindar
- fruktträd
- ljungmarker
När draget är riktigt bra kan trafiken vid flustret bli intensiv.
När biet kommer tillbaka till kupan
Det insamlade fältbiet går inte bara fram till en vaxcell och tömmer sin last.
Nektarn kan istället överföras till andra arbetsbin i samhället.
Fältbiet lämnar nektarn mun till mun till ett mottagarbi, som fortsätter bearbetningen. Purdue University beskriver hur mottagarbin tar emot den uppstötta nektarn från fältbina efter deras återkomst till kupan. (ag.purdue.edu)
Det kan låta märkligt för oss.
För bina är det en effektiv del av honungsproduktionen.
Enzymer börjar förändra nektarn
Samtidigt som nektarn hanteras tillsätter bina enzymer.
Ett viktigt enzym är invertas.
Nektar innehåller ofta sackaros – vanligt socker – som bryts ner till enklare sockerarter, framför allt:
- glukos
- fruktos
USDA beskriver hur bina både avlägsnar huvuddelen av vattnet och tillsätter flera enzymer under honungens mognadsprocess. (ARS)
Det är alltså inte bara vatten som försvinner.
Nektarens kemiska sammansättning förändras också.
Nektar är inte samma sak som honung
Det här är en viktig skillnad.
Nektar är vanligtvis betydligt tunnare och vattenrikare än färdig honung.
När den precis kommit in i kupan är den därför inte särskilt lagringsstabil.
Om bina bara skulle fylla cellerna med färsk nektar och stänga locket skulle risken för jäsning bli stor.
Därför måste bina först genomföra en omfattande mognadsprocess.
Bina arbetar bort vattnet

En av de viktigaste delarna i honungstillverkningen är att minska vattenhalten.
Det sker på flera sätt.
Arbetsbina kan hålla små mängder nektar exponerade så att vatten avdunstar.
Nektarn fördelas dessutom i vaxceller där en stor yta exponeras mot kupans luft.
Samtidigt ventilerar bina kupan.
När arbetsbin fläktar med vingarna skapas luftcirkulation som hjälper till att transportera bort fukt. University of Florida beskriver just denna luftcirkulation som en viktig del av hur bina får vatten att avdunsta ur nektarn. (What’s Happening Around Florida)
Bikupan blir ett litet torkrum
En stark koloni kan alltså kontrollera miljön i kupan på ett imponerande sätt.
Tusentals arbetsbin arbetar samtidigt med:
- ventilation
- temperaturreglering
- nektarhantering
- lagring
Luften rör sig genom kupan och vatten lämnar den inkommande nektarn.
Nektarn blir gradvis:
tjockare
mer sockerkoncentrerad
och:
mer lagringsstabil.
Det är en av de stora skillnaderna mellan färsk nektar och färdig honung.
Varför lägger bina nektarn i många celler?
En större yta gör avdunstningen effektivare.
Om en stor mängd vattenrik nektar låg i en djup behållare skulle relativt liten yta exponeras för luften.
I de grunda vaxcellerna kan bina istället sprida materialet tunt.
Det gör att vatten lättare kan lämna nektarn.
Efter hand kan honungen flyttas och cellerna fyllas mer när mognaden fortskrider.
När blir nektar egentligen honung?
Det finns ingen sekund där nektarn plötsligt ”byter namn”.
Det är en gradvis process.
Under mognaden sker bland annat:
- nedbrytning av vissa sockerarter
- enzymatiska förändringar
- koncentration av socker
- kraftig minskning av vattenhalten
USDA beskriver honung som en produkt där blommornas nektar genom binas bearbetning får huvuddelen av vattnet borttaget och förändras enzymatiskt. (ARS)
När processen gått tillräckligt långt är honungen lagringsbar inne i kupan.
Vad innehåller färdig honung?
Honung består huvudsakligen av sockerarter och vatten.
De viktigaste sockerarterna är framför allt:
- fruktos
- glukos
Men honung innehåller också mindre mängder av:
- andra sockerarter
- organiska syror
- enzymer
- mineralämnen
- aromämnen
- ämnen från växternas nektar
Det är en del av förklaringen till varför två honungssorter kan smaka helt olika.
Varför smakar olika honung olika?
Bina tillverkar honungen på ungefär samma sätt.
Men råvaran varierar.
Nektar från exempelvis:
- raps
- hallon
- lind
- klöver
- ljung
har olika sammansättning.
Växternas aromämnen och andra spårämnen följer med in i honungen och påverkar:
- färg
- doft
- smak
- kristallisation
USDA beskriver just hur honungens smak- och aromskillnader till stor del kommer från spårämnen från olika blomkällor. (ARS)
Därför kan honung vara nästan vit eller mycket mörk
Honung är inte en enda färg.
Den kan vara:
- nästan vattenklar
- ljust gul
- gyllene
- bärnstensfärgad
- mörkbrun
Färgen påverkas framför allt av vilken nektarkälla bina använt.
Det betyder att den mörkaste honungen inte automatiskt är äldst och den ljusaste inte automatiskt är bäst.
De kan helt enkelt komma från olika växter.
Honung kan också göras från honungsdagg
De flesta tänker:
blomma → nektar → honung.
Men honungsbin kan även producera honung från honungsdagg.
Honungsdagg är sockerrika utsöndringar från vissa växtsugande insekter som lever på träd och andra växter.
Bina samlar den sockerrika vätskan och bearbetar den på liknande sätt som nektar.
USDA beskriver uttryckligen att honung kan framställas både från nektar och från honungsdagg. (ARS)
Resultatet brukar kallas honungsdaggshonung.
När honungen är mogen försluter bina cellen
När vattenhalten har sänkts tillräckligt och honungen är färdig för långtidslagring händer nästa fascinerande sak.
Bina bygger ett tunt lock av bivax över cellen.
Honungen är nu:
täckt.
En täckt honungsram kan innehålla tusentals små förslutna förråd.
University of Florida beskriver hur bina efter mognaden förseglar cellerna med vax. (What’s Happening Around Florida)
Varför täcker bina honungen?
Honungen är samhällets matförråd.
Den måste kunna lagras när naturen inte längre erbjuder nektar.
Vaxlocket hjälper till att skydda honungen inne i cellen.
Det är särskilt viktigt inför:
- hösten
- vintern
- perioder med dåligt väder
- andra tider utan nektardrag
Honungens låga vattenhalt och höga sockerkoncentration gör den redan mycket hållbar.
Vaxlocket hjälper bina att bevara förrådet.
Honungen är egentligen binas vintermat
Människan ser honung som:
- pålägg
- sötningsmedel
- delikatess
För bina är honungen framför allt lagrad energi.
Under vintern finns inga stora blommande rapsfält eller lindar.
Samhället behöver ändå energi för att:
- hålla värmen
- röra sig i vinterklotet
- överleva
- senare börja föda upp nytt yngel
Det är därför bina är så effektiva på att samla överskott när det finns gott om nektar.
Hur mycket honung kan ett starkt samhälle lagra?
Det varierar enormt.
Resultatet påverkas bland annat av:
- samhällsstyrka
- väder
- dragväxter
- bigårdens placering
- drottningens kvalitet
- svärmning
- biodlarens skötsel
Under ett riktigt starkt drag kan stora mängder nektar komma in på kort tid.
Det är därför biodlaren måste ge samhället tillräckligt med plats genom skattlådor.
Annars kan bina sakna tomma celler för att lagra inkommande nektar.
Varför arbetar bina så hårt med honung?
Ett bisamhälle planerar inte medvetet inför januari.
Men genom evolutionen har honungsbin utvecklat ett beteende där de samlar betydligt mer mat än de behöver just för dagen.
Det gör att kolonin kan överleva långa perioder utan blomning.
Det är också denna egenskap som gör att människan kan skörda ett överskott – förutsatt att tillräckligt med foder lämnas eller ges tillbaka till samhället inför vintern.
Hur vet biodlaren att honungen är mogen?
Täckt honung är ett mycket bra tecken.
Men biodlaren kan också mäta vattenhalten.
En refraktometer används för detta.
Hos LP:s finns exempelvis Refraktometer med ATC, där vattenhalten 12–25 procent kan läsas av direkt. (lpsbiodling.se)
För större eller mer professionell honungshantering finns även Digital refraktometer PAL-22S, som visar vattenprocenten på en digital display. (lpsbiodling.se)
Varför är vattenhalten så viktig?
Om honungen innehåller för mycket vatten ökar risken för jäsning.
Bina löser detta naturligt genom att fortsätta mogna nektarn innan cellerna försluts.
Biodlaren vill därför helst inte skörda innan processen är färdig.
Med refraktometern går det att kontrollera det istället för att enbart bedöma ramen med ögat.
Hos LP:s finns en hel kategori med refraktometrar och mätinstrument. (lpsbiodling.se)
Vad händer när biodlaren skördar honungen?
När honungen är mogen tas skattlådorna från kupan.
Ramarna transporteras till ett rent utrymme för honungshantering.
Sedan börjar människans del av processen.
I princip:
avtäckning → slungning → silning → eventuell ympning och omrörning → tappning.
Bina har redan gjort den verkligt avancerade delen.
Biodlarens uppgift är framför allt att få honungen ur vaxkakorna utan att försämra den.
Steg 1 – vaxlocken tas bort
Först måste cellerna öppnas.
Det kallas avtäckning.
Biodlaren använder exempelvis:
- avtäckningsgaffel
- avtäckningskniv
- elektrisk kniv
- avtäckningsmaskin
Hos LP:s finns ett stort sortiment av avtäckningsverktyg, inklusive flera typer av avtäckningsgafflar, knivar och avtäckningsbord. (lpsbiodling.se)
En enkel avtäckningsgaffel med böjda nålar är konstruerad för att komma under vaxlocken och lyfta bort dem. (lpsbiodling.se)
Steg 2 – ramen sätts i honungsslungan
När båda sidorna är avtäckta placeras ramen i en honungsslunga.
Slungan snurrar ramarna.
Centrifugalkraften får då honungen att lämna cellerna och träffa slungans vägg.
Där rinner den ner till botten och kan tappas ut genom en kran.
LP:s beskriver denna princip för sina honungsslungor, som finns i allt från handdrivna modeller till större automatiska lösningar. (lpsbiodling.se)
Vaxkakan kan användas igen
En viktig fördel med slungning är att själva vaxkakan vanligtvis bevaras.
Efteråt kan biodlaren ge tillbaka ramen till bina.
Bina:
- reparerar skadade celler
- rengör kakan
- börjar fylla den igen
Det sparar mycket arbete för samhället jämfört med att bygga helt nya vaxkakor från grunden varje gång.
Steg 3 – honungen silas
När honungen lämnar slungan kan den innehålla små partiklar av:
- bivax
- propolis
- andra naturliga rester
Därför silas den.
Silningen tar bort partiklar utan att förändra själva honungen mer än nödvändigt.
För den nye biodlaren finns hos LP:s exempelvis ett Nybörjarpaket slunga 2026 där bland annat handdriven slunga, avtäckningslåda, avtäckningsgaffel, tappkärl och två olika silar ingår. (lpsbiodling.se)
Steg 4 – honungen får vila
Efter slungning och silning kan honungen få vila i ett kärl.
Luftbubblor och små vaxpartiklar kan då stiga upp till ytan.
Ytan kan därefter skummas av.
Honungen är nu i princip färdig – men beroende på sort kan biodlaren vilja styra hur den kristalliserar.
Varför blir honung hård?
Honungens viktigaste sockerarter är glukos och fruktos.
Glukosen har lättare för att kristallisera.
Hur snabbt detta sker beror mycket på växtursprunget.
Viss honung kristalliserar snabbt.
Annan kan vara flytande länge.
Det är därför två burkar med helt naturlig svensk honung kan få väldigt olika konsistens.
Svensk honung är ofta medvetet finkristalliserad
Många svenska biodlare vill få en:
mjuk, jämn och bredbar honung.
Då kan honungen ympas och röras på ett kontrollerat sätt.
Man vill skapa många små kristaller istället för ett fåtal stora.
Det är alltså inte så att fast honung är gammal.
Tvärtom kan konsistensen vara resultatet av mycket medveten honungshantering.
Hur lång tid tar det för bina att göra honung?
Det finns inget enkelt svar i antal timmar eller dagar.
Hastigheten beror bland annat på:
- vattenhalten i nektarn
- temperaturen
- luftfuktigheten
- styrkan på samhället
- mängden inkommande nektar
- kupans ventilation
Under ett intensivt drag kan bina arbeta dygnet runt med den nektar som samlats under dagen.
På kvällen kan man ibland höra ett tydligt surr från ett starkt samhälle när tusentals bin ventilerar kupan.
Gör alla arbetsbin honung?
Alla arbetsbin är honor, men de utför olika arbetsuppgifter under olika delar av livet.
Unga arbetsbin arbetar främst inne i kupan.
Äldre arbetsbin blir så småningom fältbin och samlar exempelvis:
- nektar
- pollen
- vatten
- propolis
Honungstillverkningen är därför ett lagarbete där olika bin sköter olika delar av processen.
Det finns inte ett enda ”honungsbi” som gör hela burken själv.
En hel koloni fungerar som en fabrik

Det är kanske det mest imponerande.
Ett enskilt bi kan:
- hitta nektarn
- transportera en liten mängd
- överföra den
Men honungen uppstår genom hela samhällets gemensamma arbete.
Tusentals individer samverkar med:
insamling
↓
transport
↓
enzymatisk bearbetning
↓
avdunstning
↓
lagring
↓
försegling.
Det är nästan mer korrekt att säga att bisamhället gör honung än att ett enskilt bi gör det.
Hur gör bin honung? – hela processen steg för steg
- En blomma producerar nektar.
- Ett arbetsbi hittar blomman.
- Biet suger upp nektarn.
- Nektarn lagras i honungsmagen.
- Enzymer börjar påverka sockerarterna.
- Biet flyger tillbaka till kupan.
- Nektarn överförs till andra arbetsbin.
- Ytterligare enzymatisk bearbetning sker.
- Nektarn placeras i vaxceller.
- Bina skapar luftcirkulation i kupan.
- Vatten avdunstar.
- Sockerhalten koncentreras.
- Nektarn mognar gradvis till honung.
- Honungen lagras i cellerna.
- När den är tillräckligt mogen täcks cellen med bivax.
- Honungen fungerar nu som ett långtidsförråd åt bisamhället.
Det är en imponerande process för något vi människor sedan häller på en frukostmacka.
Hur mycket arbete ligger bakom en burk honung?
Väldigt mycket.
Honung representerar:
- blomproduktion
- tusentals flygturer
- miljontals blombesök
- enzymatisk bearbetning
- ventilation
- vaxbyggande
- lagring
Det gör också sambandet mellan honung och landskap tydligt.
Utan blommande växter:
ingen nektar.
Utan nektar:
ingen honung.
Honungens smak är egentligen ett smakprov på landskapet
Det är ett fint sätt att tänka på honung.
En burk från en bigård omgiven av:
- lind
- hallon
- klöver
kommer inte nödvändigtvis smaka som honung från en bigård nära:
- ljung
- skog
- raps
Bina har koncentrerat växternas nektar till en produkt som bär med sig delar av platsens karaktär.
Honung är därför på många sätt en ätbar bild av landskapet runt bigården.
Därför är en bra bigårdsplats viktig
När biodlaren väljer plats behöver man inte bara tänka på:
- sol
- vind
- tillgänglighet
utan också på dragväxterna.
Finns det mat under en lång period?
Bra omgivningar kan innehålla en kombination av:
- sälg och vide på våren
- fruktträd
- raps
- hallon
- klöver
- lind
- ljung
- andra blommande örter
Ju bättre kontinuitet, desto större möjlighet för samhället att både växa och lagra ett överskott.
Bina gör honungen – biodlaren bevarar kvaliteten
När honungen väl kommer ut ur kupan bör biodlarens mål vara enkelt:
försämra den så lite som möjligt.
Det innebär bland annat:
- rätt skördetid
- kontroll av vattenhalt
- hygienisk avtäckning
- ren slunga
- lämplig silning
- torra kärl
- försiktig temperaturhantering
- rätt förvaring
Bina har redan lagt ner enormt mycket arbete.
Resten handlar om att ta hand om resultatet.
Utrustning för honungsskörd hos LP:s Biodling
Hos LP:s Biodling finns utrustning för hela delen av processen som börjar när biodlaren tar den färdiga honungen från kupan.
Några relevanta kategorier och produkter är:
Honungsslungor – från mindre handdrivna modeller till större motordrivna och automatiska slungor. (lpsbiodling.se)
Avtäckningsverktyg – avtäckningsgafflar, knivar, hyvlar och avtäckningsbord. (lpsbiodling.se)
Refraktometer med ATC – för kontroll av honungens vattenhalt före och efter skörd. (lpsbiodling.se)
Refraktometrar och mätinstrument – flera optiska och digitala alternativ för honungsanalys. (lpsbiodling.se)
Nybörjarpaket slunga 2026 – ett komplett paket med bland annat fyraramars handslunga, avtäckningslåda, avtäckningsgaffel, honungskärl och silar. (lpsbiodling.se)
Det fascinerande är att inget av dessa redskap egentligen gör honungen.
Det har bina redan gjort.
Biodlarens utrustning behövs för att öppna vaxcellerna, få ut honungen, kontrollera den och tappa den på burk.
Själva förvandlingen från tunn blomnektar till koncentrerad, hållbar honung är fortfarande binas arbete – och resultatet av ett avancerat samarbete mellan blomman, arbetsbiet och hela bisamhället. (ARS)