Varroakvalstret är ett av biodlarens största återkommande problem. Utan fungerande kontroll kan kvalstermängden växa kraftigt under sommaren, samtidigt som varroa bidrar till spridning och förstärkning av virus som försvagar bisamhället.
Men varroabekämpning behöver inte alltid börja med ett bekämpningspreparat.
Spärrboxmetoden använder istället varroakvalstrets egen fortplantningsbiologi mot det.
Genom att begränsa drottningens äggläggning till en enda ram åt gången samlas en stor del av kvalstren i ett fåtal så kallade fångstramar. Dessa avlägsnas innan de angripna bina kläcks – och kvalstren lämnar därmed också samhället.
Jordbruksverket beskriver spärrboxmetoden som en praktisk åtgärd mot varroa och som ett realistiskt alternativ för biodlare som vill undvika konventionella bekämpningsmedel. (Webbutiken)
Här går vi igenom hur spärrboxmetoden fungerar, varför den fungerar och hur de fem momenten genomförs steg för steg.
Vad är spärrboxmetoden?
Spärrboxmetoden bygger på en särskild box med spärrgaller runt en utbyggd ram.
Arbetsbina kan passera genom gallret.
Drottningen är större och kan inte ta sig ut.
Hon blir därför begränsad till den ram som biodlaren placerat i boxen och kan bara lägga ägg där.
Efter en bestämd tid flyttas drottningen till en ny tom ram.
Den tidigare ramen innehåller då yngel i en noga kontrollerad ålder.
När ynglet börjar täckas lockas varroakvalster ner i cellerna för att fortplanta sig.
Ramen fungerar därmed som en:
fångstram för varroa.
Jordbruksverkets metod innebär att drottningen spärras på tre ramar i följd och att ramarna därefter avlägsnas innan bina kryper ut. (Jordbruksverket)
Varför fungerar metoden?
För att förstå spärrboxen behöver vi först förstå varroan.
Varroakvalstrets fortplantning sker inne i täckta yngelceller.
En vuxen kvalsterhona går ner i en cell strax innan arbetsbina täcker den. När cellen väl är stängd börjar kvalstret fortplanta sig tillsammans med det utvecklande biet.
När det färdiga biet senare kryper ut kan både moderkvalstret och fertila avkommor lämna cellen.
Det är detta spärrboxmetoden utnyttjar.
Genom att se till att nästan allt nytt yngel under en period finns på några få kontrollerade ramar koncentreras också kvalstrens fortplantning dit. När dessa ramar sedan tas bort avlägsnas samtidigt en stor del av varroapopulationen. Jordbruksverket beskriver metoden som tre successiva fångstramar som avlägsnas innan ynglet kläcks. (Jordbruksverket)
Biodlaren skapar alltså en fälla
Tänk på processen så här:
Drottningen lägger ägg på en bestämd ram.
↓
Ynglet utvecklas.
↓
Varroakvalstren söker sig till ynglet.
↓
Cellerna täcks och kvalstren stängs in tillsammans med ynglet.
↓
Biodlaren tar bort hela ramen innan bina kläcks.
↓
Kvalstren följer med ut ur samhället.
Det är därför spärrboxmetoden ibland beskrivs som bioteknisk eller biodlingsteknisk varroabekämpning.
Man försöker styra kvalstrens biologiska cykel istället för att i första hand döda kvalstren med ett traditionellt bekämpningspreparat.
Behövs ingen behandling alls?
Här är det viktigt att uttrycka sig korrekt.
Spärrboxmetoden kan användas som en huvudsakligen mekanisk metod för att kraftigt reducera kvalstermängden, men den betyder inte automatiskt att ett samhälle aldrig behöver någon annan varroaåtgärd.
Jordbruksverket rekommenderar generellt att varroa bekämpas med en kombination av lämpliga praktiska åtgärder, organiska syror och/eller läkemedel beroende på situationen, och betonar att behandlingsresultatet blir bäst när metoder kombineras på ett genomtänkt sätt. (Jordbruksverket)
Därför bör du fortfarande:
- mäta varroan
- dokumentera resultaten
- kontrollera nivån efter spärrboxperioden
- genomföra ytterligare åtgärder om mätningen visar att det behövs
Spärrboxen ersätter alltså inte behovet av varroakontroll.
Börja med att mäta kvalsternivån
Innan du bestämmer din strategi är det bra att veta hur samhället faktiskt ligger till.
Hos LP:s Biodling finns Varroa testare EASY CHECK, som används för att kontrollera mängden varroakvalster på ett prov av vuxna bin. LP:s EasyCheck har markeringar för prov med 200 respektive 300 bin. (LPs Biodling)
Det gör det möjligt att jämföra:
före spärrboxmetoden → efter spärrboxmetoden
och faktiskt se vilken effekt du fått.
När används spärrboxmetoden?
Jordbruksverkets beskrivning anger första till andra veckan i juni som startpunkt för originalmetoden. (Jordbruksverket)
Det ska däremot ses i relation till bisamhällets utveckling och lokala dragförhållanden.
Sverige är långt.
Ett samhälle i Skåne och ett samhälle i Norrbotten kan befinna sig i helt olika utvecklingsstadier samma kalenderdag.
Det viktiga är därför att förstå:
- samhällsstyrkan
- yngelutvecklingen
- varroaläget
- kommande honungsdrag
- när vinterbina senare ska produceras
Varför görs metoden under sommaren?
Under våren växer både bisamhället och varroapopulationen.
Ju mer yngel som finns, desto fler möjligheter får kvalstren att reproducera sig.
Om kvalstermängden får fortsätta växa långt in på sensommaren riskerar de bin som ska bli långlivade vinterbin att utvecklas under högt varroa- och virustryck.
Genom att göra en kraftig reduktion tidigare skapar biodlaren bättre förutsättningar inför den kritiska sensommaren.
Det är också därför varroakontrollen efter metoden är viktig.
Vad behöver du för spärrboxmetoden?
Grundutrustningen är relativt enkel:
- en spärrbox anpassad för ramformatet
- tre raka utbyggda ramar med tomma celler
- vanliga kupredskap
- möjlighet att hantera de borttagna fångstramarna
- varroatestare eller annan kontrollmetod
Fångstramarna bör vara utbyggda vaxkakor, eftersom drottningen ska kunna börja lägga ägg direkt.
Det är alltså inte optimalt att sätta henne på en ny vaxmellanvägg och hoppas att bina snabbt bygger ut den.
Använd rätt ramformat
Precis som med all annan kuphantering måste fångstramen passa det system du använder.
Hos LP:s Biodling finns träramar och ramlister för bland annat LN, Langstroth, Dadant och flera andra svenska ramformat.
Har du möjlighet kan det vara smart att använda äldre men fortfarande fina utbyggda ramar som du ändå tänkt smälta ur senare.
När deras uppgift som fångstram är klar kan de gå direkt vidare till vaxhanteringen.
Förbered tre fångstramar
Innan metoden startar är det bra att ha alla tre ramar färdiga.
De ska helst vara:
- utbyggda
- relativt raka
- fria från större mängder foder
- ha gott om lediga arbetarceller
Drottningen behöver direkt kunna lägga ett stort område med ägg.
Det är själva förutsättningen för att skapa en effektiv kvalsterfälla.
Spärrboxmetoden består av fem ingrepp
Originalmetoden är inte en åtgärd där du placerar drottningen i en box och sedan kommer tillbaka en månad senare.
Det krävs fem planerade ingrepp.
Jordbruksverkets nuvarande webbvägledning sammanfattar principen som tre fångstramar i följd. En etablerad detaljerad beskrivning av metoden använder nio dygn mellan momenten, medan senare svensk utbildningslitteratur även beskriver ett åttadygnsschema. Det centrala är att följa det schema som hör till den metodvariant och utbildning du använder, så att fångstramarna tas bort innan ynglet kläcks. (mbof.se)
Nedan följer originalprincipen med nio dygn mellan ingreppen.
Ingrepp 1 – drottningen placeras i spärrboxen
Första steget är att hitta drottningen.
Hon placeras tillsammans med en utbyggd tom ram inne i spärrboxen.
Spärrboxen hängs därefter in i yngelområdet.
Arbetsbina kan gå genom spärrgallret och sköta:
- drottningen
- äggen
- larverna
Drottningen kan däremot bara lägga ägg på fångstramen.
Det här är början på hela processen. (mbof.se)
Kontrollera drottningen noggrant

Att hitta drottningen är en kritisk del.
Om du råkar stänga spärrboxen utan drottningen fungerar förstås inte metoden.
Om du däremot råkar klämma henne har du skapat ett helt annat problem.
Arbeta därför lugnt.
Har drottningen en tydlig färgmärkning blir arbetet betydligt enklare.
Hos LP:s finns utrustning för märkning av bidrottningar.
Vad händer under de första nio dygnen?
Drottningen lägger ägg på fångstram nummer ett.
Samtidigt finns förstås gammalt yngel kvar på de övriga ramarna i samhället.
Efter hand kläcks detta gamla yngel.
Drottningen kan inte ersätta det där, eftersom hennes nya äggläggning är begränsad till fångstramen.
Sakta börjar alltså mängden yngel utanför spärrboxsystemet minska.
Det är en avgörande del av metoden.
Ingrepp 2 – byt till fångstram nummer två
Efter cirka nio dygn är det dags för nästa moment i originalschemat.
Drottningen flyttas till:
fångstram nummer två.
Den första ramen tas ur själva spärrboxen men hängs kvar i samhället utanför boxen.
På den första ramen har ynglet nu börjat nå den ålder där cellerna täcks.
Varroakvalster söker sig till ynglet.
Samtidigt börjar drottningen lägga nästa omgång ägg på fångstram två. (mbof.se)
Kontrollera drottningceller
Vid detta steg måste samhället också kontrolleras med avseende på drottningceller.
När drottningens äggläggning kraftigt begränsas kan samhällets förutsättningar förändras.
Den etablerade metoden anger att eventuella drottningceller ska avlägsnas under processen. (mbof.se)
Det är därför inte bara ett snabbt rambyte.
Gör en noggrann kontroll.
Varroan börjar koncentreras
Nu händer något mycket intressant.
En allt större andel av det yngel som är attraktivt för reproducerande kvalster finns på de fångstramar biodlaren kontrollerar.
Istället för kvalster spridda över ett stort yngelrum börjar de alltså samlas på betydligt mindre yta.
Det är själva kärnan i metoden.
Du styr inte kvalstren direkt.
Du styr var deras möjligheter till fortplantning finns.
Ingrepp 3 – första fångstramen tas bort
Efter ytterligare cirka nio dygn tas fångstram nummer ett ur samhället.
Den innehåller nu täckt yngel och kvalster som gått ner i cellerna.
Samtidigt:
- fångstram två flyttas utanför boxen
- drottningen placeras på fångstram tre inne i spärrboxen
Nu har den första stora mängden reproducerande varroa fysiskt lämnat bikupan tillsammans med ramen. (mbof.se)
Det är viktigt att ramen tas bort i tid
Om du väntar tills bina kryper ut händer motsatsen till det du vill uppnå.
Då lämnar även varroakvalstren cellerna.
Istället för att avlägsnas från samhället kommer de tillbaka ut bland arbetsbina.
Det är därför tidsplanen är så central.
Spärrboxmetoden är ingen metod där man kan tänka:
”Jag tar det nästa helg istället.”
Datumen behöver planeras i kalendern.
Ingrepp 4 – drottningen släpps fri
Efter ytterligare cirka nio dygn tas fångstram nummer två ur kupan.
Drottningen har då lagt färdigt på den tredje fångstramen.
Nu släpps hon fri i samhället.
Hon kan åter börja gå på vanliga yngelramar och lägga ägg.
Fångstram nummer tre lämnas däremot kvar i spärrboxen så att ynglet kan täckas. (mbof.se)
Bisamhällets normala yngelproduktion börjar därmed gradvis återgå.
Ingrepp 5 – den sista fångstramen tas bort
Efter ytterligare cirka nio dygn tas:
- spärrboxen
- fångstram nummer tre
ut ur samhället.
Den sista koncentrationen av kvalster följer med.
Därmed är själva spärrboxcykeln avslutad enligt originalmetoden. (mbof.se)
Nu kommer nästa viktiga del:
kontrollen.
Testa varroan efteråt
Utgå aldrig från att en metod fungerade perfekt bara för att du genomförde alla steg.
Mät.
Med Varroa testare EASY CHECK kan du ta ett nytt prov och jämföra med nivån före metoden. (LPs Biodling)
Det gör det möjligt att dokumentera exempelvis:
före spärrbox: 3,5 %
efter spärrbox: 0,5 %
Exakta gränsvärden och åtgärdsbehov ska bedömas utifrån tidpunkt, metod och aktuella rekommendationer.
Poängen är att du nu har data istället för en känsla.
Vad gör man med fångstramarna?
Det här är avgörande.
Ramarna innehåller nu just det som du försökt samla:
varroakvalster.
De kan därför inte bara hängas in i ett annat samhälle.
Då har du i praktiken bara flyttat varroan från kupa A till kupa B.
Kvalstren och det täckta ynglet behöver hanteras så att kvalstren inte återvänder till bisamhällen.
Etablerade svenska beskrivningar anger bland annat frysning eller nedsmältning som sätt att avdöda kvalster och yngel på fångstramarna. (mbof.se)
Alternativ 1 – frys fångstramen
Ett enkelt sätt är att placera ramen i frys.
Yngel och kvalster dör.
Ramen kan därefter exempelvis smältas ur.
Det är en praktisk metod om du har tillgång till tillräckligt frysutrymme.
Märk gärna ramarna tydligt så att ingen av misstag hänger tillbaka dem direkt i en kupa.
Alternativ 2 – smält ner fångstramen
Om ramen ändå är gammal kan detta vara ett utmärkt tillfälle att förnya vaxbeståndet.
Fångstramen går direkt till vaxsmältning.
Hos LP:s finns Solvaxsmältare för 2 ramar, som är avsedd för att smälta ur kompletta ramar. (LPs Biodling)
Då får du två effekter samtidigt:
- kvalster och yngel avlägsnas
- gammalt vax återvinns
Det är en mycket naturlig kombination med spärrboxmetoden.
Använd gärna ramar som ändå ska bytas ut
Det här är ett smart sätt att integrera metoden i den vanliga biskötseln.
Har du några utbyggda yngelramar som börjar bli mörka men fortfarande har fint cellbygge?
Använd dem som fångstramar.
När spärrboxperioden är färdig:
smält ner dem.
Då kombinerar du:
- varroabekämpning
- rambyte
- vaxåtervinning
i samma arbetsmoment.
Alternativ 3 – ta tillvara ynglet
Det finns metoder där det täckta ynglet på fångstramarna bevaras istället för att förstöras.
Då måste kvalstren däremot avdödas innan ramarna används för att förstärka andra samhällen.
Svenska försök och senare metodbeskrivningar har exempelvis använt myrsyra på de täckta fångstramarna. (friskabin.se)
Detta är ett mer avancerat arbetssätt.
För den som främst vill ha en enkel mekanisk varroareduktion är frysning och senare nedsmältning betydligt enklare att förstå och kontrollera.
Myrsyra kräver respekt
Om fångstramar ska behandlas med myrsyra ska aktuell metodbeskrivning, koncentration, skyddsutrustning och säkerhetsinformation följas noggrant.
Hos LP:s finns exempelvis Doseringsset för myrsyra, framtaget för att göra hantering och dosering säkrare och minska spill. (LPs Biodling)
LP:s har också en samlad kategori för varroabekämpning. (LPs Biodling)
Spärrboxmetoden är framför allt en mekanisk metod
Det är viktigt att inte låta avsnittet om myrsyra skymma själva idén.
Grundprincipen är:
koncentrera varroan i ynglet → ta bort ynglet → ta bort varroan.
Det är där spärrboxmetoden skiljer sig från en traditionell behandling där ett ämne sprids i själva bisamhället för att döda kvalster.
Jordbruksverket klassificerar spärrboxmetoden som en praktisk åtgärd mot varroa. (Jordbruksverket)
Vad händer med resten av ynglet under metoden?
När drottningen spärras finns redan stora mängder yngel ute i samhället.
Det ynglet fortsätter att utvecklas och kläckas.
Men eftersom drottningen inte kan lägga nya ägg ute på ramarna ersätts det inte där.
Efter hand blir därför samhället nästan yngelfritt bortsett från de kontrollerade fångstramarna.
Det är detta som gör kvalsterkoncentrationen möjlig.
Påverkas samhällsstyrkan?
Ja.
Spärrboxmetoden innebär medvetet ett avbrott i samhällets normala yngelproduktion.
Färre nya arbetsbin kommer därför att kläckas under en period.
Det behöver tas med i planeringen.
Metodens start bör anpassas efter vilka drag du förväntar dig senare under sommaren. Senare svenska erfarenhetsbeskrivningar betonar just att starten kan behöva senareläggas om biodlaren förväntar sig exempelvis ett viktigt sent drag. (friskabin.se)
Fördelen – mindre varroa när vinterbina ska födas
Det här är en av metodens mest intressanta egenskaper.
När spärrboxperioden är avslutad börjar drottningen åter lägga normalt.
De nya arbetsbin som då produceras kan utvecklas i ett samhälle med betydligt lägre kvalstertryck än tidigare.
Det är särskilt värdefullt inför sensommarens produktion av vinterbin.
Friska, välutvecklade vinterbin är en av förutsättningarna för bra övervintring.
Spärrboxmetoden kan också påverka svärmlusten
När drottningens rörelse och äggläggning styrs förändras även samhällets reproduktionssituation.
Att drottningen sitter i spärrbox betyder dock inte att man kan ignorera drottningceller.
Tvärtom ingår kontroll och borttagning av oönskade drottningceller i metodens etablerade arbetsgång. (mbof.se)
Följ därför samhället noggrant.
Metoden kräver disciplin
Den största nackdelen är egentligen uppenbar:
du måste vara på plats på rätt dagar.
Fem ingrepp innebär fem planerade kupbesök.
Har du två samhällen är det relativt enkelt.
Har du 500 kan arbetsorganisationen bli en helt annan utmaning.
Det är också därför Jordbruksverkets äldre vägledning beskriver spärrboxmetoden som ett realistiskt alternativ, men den har aldrig blivit en universell metod för varje biodlare och varje driftform. (Webbutiken)
Fördelar med spärrboxmetoden
Metoden har flera tydliga styrkor.
Ingen konventionell behandling krävs i själva grundmetoden
Varroan avlägsnas tillsammans med ynglet.
Ingen risk för kemisk resistens från själva fångstramsprincipen
Kvalstret kan inte utveckla resistens mot att biodlaren fysiskt tar bort ramen.
Varroan koncentreras
Istället för att vara utspridd över många yngelramar samlas den i några få fångstramar.
Kan kombineras med rambyte
Gamla utbyggda ramar kan användas som fångstramar och sedan smältas.
Kvalstertrycket kan sänkas inför vinterbina
Det är en strategiskt viktig tidpunkt.
Metoden ger god insyn
Du arbetar aktivt med yngelcykeln och lär dig mycket om både binas och varroans biologi.
Jordbruksverket lyfter spärrbox som en av de praktiska metoder som kan ingå i ett bredare varroaprogram. (Jordbruksverket)
Nackdelar med spärrboxmetoden
Det finns också tydliga nackdelar.
Flera kupbesök
Fem noggrant tidsstyrda ingrepp krävs.
Drottningen måste hittas
Det är inte alltid enkelt i ett mycket starkt samhälle.
Fel timing kan minska effekten
Tas ramarna bort för sent kan kvalstren hinna återvända till samhället.
Yngel offras
Om fångstramarna fryses eller smälts dör ynglet.
Samhällsutvecklingen påverkas
Äggläggningen begränsas medvetet under flera veckor.
Metoden kräver planering kring honungsdrag
Särskilt om ett viktigt sent drag väntas.
Det är alltså en metod för biodlaren som tycker om kontroll, kalender och planerad drift.
Är det synd att offra ynglet?
Det kan kännas märkligt att medvetet ta bort ramar med täckt yngel.
Men sätt mängden i relation till hela samhällets hälsa.
Fångstramarna är samtidigt kraftigt attraktiva för varroakvalster.
Genom att offra en begränsad mängd yngel kan du avlägsna en stor mängd parasiter som annars hade fortsatt föröka sig och påverka betydligt fler bin senare under säsongen.
Det är samma grundprincip som används vid drönarutskärning.
Spärrbox eller drönarutskärning?
Metoderna bygger på liknande tänkande:
locka eller koncentrera kvalstren till yngel och avlägsna ynglet innan bina kläcks.
Drönarutskärning
Utnyttjar varroans preferens för drönaryngel.
Jordbruksverket rekommenderar metoden framför allt under perioden när samhället aktivt producerar drönaryngel, vanligtvis april–juni. (Jordbruksverket)
Spärrbox

Styr drottningens arbetaryngel till ett litet antal kontrollerade ramar.
Den är mer arbetskrävande men kan åstadkomma en betydligt mer koncentrerad yngelcykel.
Metoderna kan ingå i samma övergripande varroastrategi.
Spärrbox eller oxalsyra?
Det är egentligen inte nödvändigt att ställa metoderna mot varandra.
De verkar på olika sätt och vid olika tidpunkter.
Oxalsyra används framför allt när kvalstren befinner sig på de vuxna bina och effekten blir bäst när samhället är yngelfritt. Jordbruksverket beskriver höstbehandling med oxalsyra som ett sätt att få ner kvalstermängden inför övervintring och nästa säsong. (Jordbruksverket)
Hos LP:s finns Oxalsyra 1 kg, avsedd för varroabekämpning. (LPs Biodling)
En biodlare kan därför arbeta med spärrbox under sommaren och efter uppföljande mätning bedöma om ytterligare höståtgärd behövs.
Mät – behandla inte på rutin utan uppföljning
En modern varroastrategi bör bygga på kunskap om vad som faktiskt händer.
Det gäller oavsett om du använder:
- spärrbox
- drönarutskärning
- organiska syror
- andra godkända behandlingar
Gör test.
Anteckna.
Jämför.
Du kan exempelvis ha en enkel journal:
| Datum | Kupa | Varroatest | Åtgärd |
|---|---|---|---|
| 5 juni | 1 | 2,3 % | Start spärrbox |
| 14 juni | 1 | – | Fångstram 2 |
| 23 juni | 1 | – | Fångstram 3 |
| 2 juli | 1 | – | Drottning fri |
| 11 juli | 1 | – | Sista ram bort |
| 20 juli | 1 | 0,4 % | Uppföljning |
Datumen ovan är bara ett exempel; följ alltid det intervall och den metodvariant du valt.
Märk fångstramarna
Ett enkelt praktiskt råd är att märka ramarna:
1
2
3
Det låter nästan onödigt.
Men när du står med flera öppna kupor, skattlådor, en drottning och ett antal yngelramar är det mycket lätt att tappa bort vilken ram som är vilken.
Skriv gärna även startdatum på ramens överlist.
Då minskar risken för misstag.
Ha kalendern färdig innan du börjar
Planera alla fem ingreppen redan första dagen.
Om du vet att du ska:
- resa bort
- arbeta
- delta i något evenemang
mitt under perioden kan det vara bättre att välja en annan startdag eller en annan metod.
Spärrboxmetoden bygger på biologi och tid.
Varroan bryr sig inte om att du hade något annat inbokat den helgen.
Använd en märkt drottning
Det här kan spara mycket tid.
En vit, gul, röd, grön eller blå punkt på drottningens rygg gör henne betydligt lättare att hitta.
Hos LP:s finns märkpennor, märkburar och annan utrustning för drottningmärkning.
Om du planerar spärrboxmetoden redan på våren kan det därför vara klokt att säkerställa att drottningen är tydligt märkt innan sommaren.
Vad händer om drottningen dör under processen?
Kontrollera att drottningen finns och fungerar vid varje ingrepp.
Om hon skadas eller försvinner behöver spärrboxplanen avbrytas eller anpassas.
Samhället kommer annars att försöka dra upp en ny drottning om lämpligt yngel finns.
Det är ytterligare en anledning till att drottningceller måste kontrolleras noggrant under metoden.
Kan spärrboxmetoden användas på svaga samhällen?
Metoden är i första hand relevant för fungerande samhällen där varroakontroll ska göras som en planerad del av driften.
Ett mycket svagt samhälle med:
- drottningproblem
- sjukdom
- mycket liten bimassa
bör först bedömas utifrån sitt grundproblem.
Det är sällan klokt att belasta ett redan svagt samhälle med ytterligare omfattande manipulation innan man förstått varför det är svagt.
Vad gör man vid mycket högt varroaangrepp?
Om varroanivån redan är mycket hög kan tiden vara kritisk.
Då är det inte självklart att en tidskrävande spärrboxcykel ensam är bästa lösningen.
Jordbruksverket betonar att varroa måste bekämpas och att valet mellan praktiska åtgärder, organiska syror och läkemedel behöver anpassas efter situationen. (Jordbruksverket)
Mät därför innan du väljer metod.
Varroakontrollen slutar aldrig helt
Spärrboxmetoden kan ge en kraftig reduktion.
Men några kvalster kan finnas kvar.
Dessutom kan nya kvalster komma in genom exempelvis bin från andra samhällen.
Det betyder att även en lyckad spärrboxomgång behöver följas av:
- fortsatt observation
- nya tester
- bedömning inför höst och vinter
Målet är inte att genomföra en metod.
Målet är friska bin med lågt varro tryck.
Ett exempel på arbetsgång
För ett starkt samhälle kan arbetsgången förenklat se ut så här:
Före start
- mät varroa
- förbered tre utbyggda ramar
- hitta och gärna märk drottningen
- planera fem besök
Ingrepp 1
- drottningen på fångstram 1 i spärrboxen
Ingrepp 2
- drottningen till fångstram 2
- ram 1 utanför boxen
- kontrollera drottningceller
Ingrepp 3
- ram 1 tas ur samhället
- ram 2 utanför boxen
- drottningen på ram 3
Ingrepp 4
- ram 2 tas bort
- drottningen släpps fri
- ram 3 får täckas
Ingrepp 5
- ram 3 och spärrbox tas bort
Efteråt
- förstör eller behandla kvalstren på fångstramarna
- följ samhällsutvecklingen
- gör nytt varroatest
- bedöm om ytterligare åtgärder behövs
Detta följer grundprincipen i Jordbruksverkets och etablerade svenska metodbeskrivningar. (Jordbruksverket)
Vanliga misstag med spärrboxmetoden
Fångstramen är inte utbyggd
Drottningen får för liten möjlighet att lägga ägg direkt.
Drottningen hamnar inte i boxen
Då försvinner hela styrningen av yngelproduktionen.
Man glömmer drottningceller
Samhället kan börja skapa en ny drottning och förändra förutsättningarna.
Fångstramen tas bort för sent
Ynglet och kvalstren kan hinna krypa ut.
Borttagna ramar sätts i ett annat samhälle
Då flyttas varroan istället för att bekämpas.
Man startar utan kalender
Metoden kräver flera fasta återbesök.
Man gör inget varroatest efteråt
Då vet du inte om reduktionen varit tillräcklig.
Man antar att spärrbox betyder ”aldrig mer någon behandling”
Varroan måste följas även resten av säsongen. Jordbruksverket rekommenderar att olika bekämpningsmetoder kombineras efter behov. (Jordbruksverket)
Checklista – innan du börjar
- Kontrollera varroanivån.
- Bedöm att samhället är starkt och normalt fungerande.
- Bestäm lämplig starttidpunkt.
- Ta hänsyn till kommande honungsdrag.
- Förbered spärrboxen.
- Förbered tre utbyggda fångstramar.
- Märk ramarna 1, 2 och 3.
- Kontrollera att drottningen är lätt att identifiera.
- Lägg in alla fem ingrepp i kalendern.
- Bestäm redan från början hur fångstramarna ska hanteras.
- Ha möjlighet att frysa eller smälta ramarna.
- Planera ett nytt varroatest efter avslutad metod.
När alla dessa delar är på plats är själva genomförandet betydligt enklare.
För vem passar spärrboxmetoden?
Metoden passar särskilt bra för biodlaren som:
- vill minska användningen av konventionella bekämpningsmedel
- tycker om systematisk biskötsel
- kan göra flera planerade kupbesök
- vill kombinera varroakontroll med rambyte
- vill förstå och utnyttja varroans biologi
Den passar mindre bra om du:
- sällan kan besöka bigården
- har svårt att följa fasta datum
- har mycket stora mängder samhällen utan effektiv arbetsorganisation
- redan står inför ett akut mycket kraftigt varroaproblem som kräver snabbare åtgärd
Spärrboxmetoden visar värdet av att förstå biologin
Det kanske mest intressanta med metoden är att den inte försöker övervinna varroakvalstret med större kraft.
Den försöker vara smartare.
Varroan behöver täckt yngel för sin fortplantning.
Drottningen skapar ynglet.
Biodlaren styr var drottningen lägger äggen.
Varroan söker sig dit.
Och när kvalstren har samlats på rätt plats:
tar biodlaren bort hela platsen.
Det är biodlingsteknik, yngelbiologi och parasitkontroll i samma metod.
Produkter för varroakontroll hos LP:s Biodling
Hos LP:s Biodling hittar du flera produkter som passar ihop med ett systematiskt arbete kring spärrboxmetoden:
Varroa testare EASY CHECK – för kontroll av kvalsternivån före och efter åtgärden. (LPs Biodling)
Produkter för varroakontroll – testare och annan utrustning för att följa varroan. (LPs Biodling)
Varroabekämpning – utrustning för kompletterande varroaåtgärder när de behövs. (LPs Biodling)
Solvaxsmältare för 2 ramar – praktisk för att smälta ner uttjänta fångstramar efter att de avlägsnats. (LPs Biodling)
Doseringsset för myrsyra – för säkrare dosering när myrsyra används i en metod där fångstyngel ska tas tillvara. (LPs Biodling)
Oxalsyra 1 kg – för varroabekämpning när oxalsyra ingår i den valda bekämpningsstrategin. (LPs Biodling)
Spärrboxmetoden är lite mer arbetskrävande än att bara genomföra en enstaka behandling.
Men den har en stor pedagogisk och praktisk styrka:
du bekämpar varroan genom att styra yngelcykeln och fysiskt avlägsna kvalstren ur kupan.
För biodlaren som vill arbeta mer aktivt med biotekniska metoder är det därför en av de mest intressanta varroametoderna att lära sig.